Taggar

Jag lämnade älskade huset tidigt imorse tillsammans med ännu mer älskad son och L, som skjutsade oss till Barcelona. Det är en speciell stämning så tidigt på morgonen när resten av byn sover och gatan utanför är alldeles tyst.
Jag drar mig till minnes en sådan morgon i våras, när jag tog stadsbussen in till Beziers och såg solen gå upp över vinfälten på vägen in. Då var jag så tidigt ute att jag såg bussen innan den hunnit vända uppe i byn och chauffören ropade till mig att hoppa på turen genom byn istället för att stå ute och frysa. Och visst var den morgonen lite kylslagen precis som imorse, då det faktiskt var lite is på bilrutorna.
Kallt kan det bli även i Murviel, alltså, och vi har kommit fram till att det nog är en bra idé att stänga av vattnet när vi åker därifrån! Frysta ledningar som springer läck fick vi ju faktiskt uppleva under köldknäppen förra vintern. Då hade alla papper skrivits på men vi hade ännu inte tagit huset i besittning och läckan fixades snabbt med hjälp av alerta grannar och Francois.

Tankarna far här uppe i luften på väg hem – eller är det kanske på väg hemifrån, eller både och? Murviel har snabbt blivit en betydelsefull plats för mig och det är definitivt ett hemma. Nyårsfirandet om några timmar hoppas jag blir bra också utan oss två här uppe och för egen del blir det en stillsam historia. Tur för mig då att nyårsfirande visserligen kan vara väldigt trevligt men inte något jag har samma nostalgiska kärlekshistoria med som till julhelgen!