Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Månadsarkiv: februari 2015

Voiture-nytt!

25 onsdag Feb 2015

Posted by murvielklotter in La voiture

≈ 5 kommentarer

Etiketter

carte grise, La voiture, Norauto

Om det inte är så att det är jag och L som har världens bästa bygrannar, så vet inte jag vem som skulle kunna skryta med något mera hjälpsamt och tryggt. Här sitter nämligen jag, flera hundra mil från lilla Murviel och med en efterhängsen bacill som gör att jag inte kan träffa det här underbara lilla trollet..

10997180_10153170426883420_836574122_n

… medan Sandrine och Agents Generals hjälper oss med det mesta. Nu kan nämligen sista kapitlet i den rafflande historien om hur en svensk bil blir fransk till sist skrivas.

Historien tog sin början förra sommaren, när papper skickades efter från tillverkaren och fransk besiktning genomfördes. Ni kanske minns att bilen då fick tre prickar med efterföljande dyrt verkstadsbesök som resultat? Det började lida mot sluttampen av vår sommarvistelse och vi kände viss stress över att inte få det helt klart innan det var dags att åka hem. Nåväl, bilen var iallafall godkänd och vid nästa tur ner i september fixades registrering och lite annat smått och gott. Mitt namn ställde som vanligt till det, eftersom fransoserna har den irriterande ovanan att kräva bevis på min identitet i förhållande till lämplig mansperson – en pappa, till exempel, eller en man eller varför inte en före detta man? Återigen var det närvaron av den sistnämnde i vårt köpekontrakt på huset som gjorde att jag till slut fick en hett eftertraktad stämpel i mina papper.

Stämplar brukar lösa det mesta men tiden rann iväg och jag fick överlåta åt Sandrine att kvista upp till maireriet för att med check betala avgiften för att få ett carte grise. Jag flög hem och dök in i jobbdimman. Så kom sms:et från Sandrine om att beloppet på checken var fel. För stor summa, sa mairens assistenter. Då lade jag ner projektet tillsvidare och försökte hitta en lucka i det galna jobbschemat och glömde för en stund den statslösa voituren.

Så blev det mimosafestival och ljuvliga dagar i Murviel. Ny check skrevs och mairen fick ett nytt besök, denna gång av mig i sällskap med Sandrine. Betalt, klappat och klart. Nöjd och lättad for jag åter hem. Agenterna tog på sig att tillsammans med Sandrine vittja vår brevlåda när vårt carte grise anlänt för att sedan ta bilen och fixa registreringsskyltar. Men registreringsbeviset lät vänta på sig, de hjälpsamma bygrannarna började ana oråd och häromdagen for de till prefekten i Beziers för att ta hen i hampan.

Problemet?

Jag hade betalat för lite. Summan på den första checken – den som revs på maireriet i Murviel för tre veckor sedan – var den rätta. Så agenterna halade upp plånboken, betalade det som fattades, for vidare till Norauto för att fixa registreringsskylten och voila!, halleluja!, prisa gud (eller nån)! och ett från djupet av två frusna svenska hjärtan känt tack:

11016519_10206074179243638_184505934_n

La voiture est française maintenant!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

En förunderlig, ljuvlig fredag

20 fredag Feb 2015

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont

≈ 2 kommentarer

Etiketter

carte grise, Lundbergs konditori, Skolinspektionen, voituren

Jag ligger i min soffa på sjätte våningen och jollrar. Sätter pekfingret mot underläppen, blåser och fnissar lite åt ljudet jag åstadkommer. Kliar lite förstrött den lilla hunden bakom örat, blundar och drar en ljudligt tung suck av lättnad över att veckan är över.

I ett anfall av nymornad frihet lämnade jag jobbet och for till frisören och ansade striporna medan eftermiddagen fortfarande var tidig. Jag släntrade in på apoteket och köpte ansiktstvätt, lycklig över blotta tanken på att imorgon bitti slippa skaka ut några hett eftertraktade droppar ur en flaska som inte kan beskrivas som något annat än tom. Jag dristade mig till och med till att lufsa in på Åhléns, där jag förnöjsamt gick och nöp i vårnyheterna, fick med mig lite hårprodukter till mitt nyklippta barr och lyckades, alldeles utan att jag tänkte mig för, få med med en tunn, slinkig men ack så elegant vårkappa ut genom dörrarna.

Ystert ser jag mig sedan omkring och konstaterar att snön de senaste dagarna fått maka på sig. Nu ligger den och kippar efter andan i sin gråbruna ledsamhet och tävlar med kappan i min påse om att övertyga mig om att vårkänslor inte bara är ok, utan till och med påbjudna.

Vadan detta, undrar ni kanske? Förstår inte bloggarn att det återstår många bakslag innan våren tillåts manifestera sig på riktigt? Har hon inte begripit att alla bilderna på mandelträd, mimosa och små utomhusprojekt hör till den där andra tillvaron, den i Murviel?

Jag kan lugna er på den punkten. Visst begriper jag att det inte är läge för den där stiliga kappan riktigt än. Visst begriper jag att de där tofflorna jag upptäckte att jag fortfarande hade på fötterna igår kväll när jag kom hem satt där för att jag helt enkelt glömde att byta om innan jag for hem från jobbet. Inte för att jag medvetet valt ut dem som passande skodon för utomhusvistelse så här års. 11007671_10153159140188420_868959765_n

Tofflorna säger något om den senaste tidens mentala anspänning. De säger en hel del om hur trött jag är. Sliten, rentav. Som om hjärnan stängt av vissa funktioner för att orka med. Den har behövt det för att kunna fokusera. Knoppen har inte orkat registrera sådana trivialiteter som att snö smälter och att kroppen som den sitter på har en hosta från håvetet och att bacillerna verkar ha parkerat sig i den för gott.

Men nu förstår den, knoppen. Nu låter den mig sitta här och katatoniskt* lalla. Skolinspektionen har kommit och åkt igen. De har grillat oss, lyssnat på oss, skrattat med oss, käkat bullar från Lundbergs konditori i Gröndal ( de bullarna kan få vem som helst på gott humör, för övrigt) och faktiskt engagerat fört pedagogiska diskussioner med oss.

– Vi ser att väldigt mycket har hänt sen sist. Sade de.

– Vi ser att ni gjort väldigt mycket. Sade de också.

Inom två månader kommer beslutet men jag konstaterar försiktigt redan nu framförallt två saker; det känns helt annorlunda och mycket positivare den här gången än för två månader sedan och de satt inte med allvarliga miner och sade att nu får ni stänga. Istället kan vi alltså få vänta i upp till två månader på besked. Innebär det att vi försiktigt och lite yrvaket kan hoppas på att vi kommer att lyckas? Jag tror det. Magkänslan säger mig det och jag tillåter mig därför den ovan beskrivna våryran.

När bloggtexten är klar skall jag ut och leta handtag till de murvielska köksskåpen på nätet, ringa till C och E för att höra vad det nu är som stoppar upp vårt carte grise till voituren och i övrigt bara så där i största allmänhet drömma om stundande påskveckor i murvelhuset. När jag lallat färdigt, vill säga.

*En kataton person kan ligga stel och stum (mutistisk) i kataton orörlighet (stupor) alternativt vara extremt överaktiv (exciterad) med ändamålslösa, upprepade, stereotypa, rörelser. Temperaturen, pulsfrekvensen och blodtrycket kan vara förhöjda.(Wikipedia – den ständiga källa till kunskap!)

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Åsas hus

15 söndag Feb 2015

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont

≈ 1 kommentar

Etiketter

hus i Languedoc, St Genies de Fontedit

Vi är många och vi blir fler. Jag har bloggat om det förut, hur barnen, jag och Å for till södra Frankrike för min och barnens första längre semester på egen hand. Vi mötte ett Languedoc som svepte med oss med på ett litet äventyr som jag sent skall glömma. Solen sken, maten var god, det lilla huset i Cessenon som vi hyrt var precis så charmigt som vi föreställt oss. Å och jag tillät oss att drömma om hur det skulle vara att äga ett hus att åka till därnere. Kanske kunde vi köpa ett tillsammans…?

Det är femton år sedan vi for på den där semestern.

För mig blev det ett hus i Nacka tillsammans med L istället.

För Å en fin femtiotalslägenhet i Årsta.

Jobb och vardag i Stockholm.

Men så blev det till slut för mycket snö för min del och murvelhuset knuffade undan den svenska villavardagen.

Nu är det till slut även Å:s tur.

I Saint Geniès de Fontedit ligger det söta lilla hus som nu är hennes. Karin på Hus i Languedoc har förstått precis vad som skulle passa och letat fram en pärla med en inhägnad liten gård och en balkong med utsikt mot Murviel. Å och lilla hunden Aska kan kvista över till oss murvielbor närhelst andan faller på. Det blir fantastiskt.

11005529_10153144505683420_2109628771_n-2

Murviel skymtas bortom taken i fonden

Huset är väl omhändertaget, städat, underhållet och fint. Bara att flytta in och ta i besittning.

10966846_10153144505468420_1004886972_n-2

Den stackars mäklaren från Freddy Rueda fick en något bisarr kroppsform under panoreringen…

Både i höstas och denna vända fick vi naturligtvis titta också på andra hus. Irländarnas charmiga, gyttriga och lätt överbelamrade hus i samma by fick oss att dra på smilbanden i varje rum:

10984865_10153144505348420_403943263_n-2

Ett älskat hus det med – vi vandrade runt i det andaktsfullt och tänkte att här har avnjutits många glada måltider och många lata timmar i kvällssolen på takterrassen.

11004369_10153144505203420_147834177_n-2B

Bara själva dörrkläppen säger något om lekfullheten hos husets invånare. De skall naturligtvis inte lämna området – bara hitta något som är lite större för att kunna ta emot alla som vill komma och hälsa på! Huset kommer att göra en framtida köpare alldeles fnattig av glädje, det med.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Februaridagar i Murviel

14 lördag Feb 2015

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Min franska trädgård, Murvelhuset

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez, murvelhuset

En vecka har gått och jag sticker ut näsan på balkongen för temperaturcheck. Det brukar vara något av ett mikroklimat där så här års, innan vårvindarna friskar i och tar tag i balkonginredningen. I februarisol längst inne i hörnet har det gått att avnjuta en aldrig så snabb liten kaffekopp så här års. Men idag frestar inte det. Jag är förresten fortfarande förkyld, så jag ägnar mig åt att gå igenom fotona från förra helgen. Det blev bara lite drygt hundra…

Det var ganska kalla dagar även i Murviel men allt är naturligtvis relativt. De gamla stenhusen är inte byggda för att i första hand stänga ute kylan, så med temperaturer under tio grader utanför och med en och annan minusgrad nattetid, lämnar inomhusklimaten oftast en hel del övrigt att önska. Murvelhuset utgjorde inget undantag i det hänseendet – det bjöd inte på någorlunda drägliga temperaturer på den stora öppna nedervåningen förrän det var dags att åka hem. Då hade jag till slut fått resignera, gjort som fransmännen och stängt ute såväl kyla som dagsljus med fönsterluckorna. Tycker inte om att stänga ute dagsljuset. Det går emot allt jag i min nordiska ljusiver lärt mig uppskatta. Övervåningen däremot, med sina modernare dubbelglasfönster höll oss behagligt varma om nätterna.

11004946_10153144504783420_895487374_n-2

På sjätte våningen är inomhustemperaturen mer eller mindre konstant. Här behövs inga raggsockor eller dubbla ylletröjor. Välordnat och behagligt är det. Fast det hjälps förstås inte. Murvelkärleken är ohämmad och blind. Jag längtar dit. Tillbaka. Hem.

Till samvaron…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Trädgården i vårsol…

10961948_10153144506013420_2080528648_n-2 10968140_10153144506063420_65128264_n-2

Pysslet som året om går att ägna sig åt utomhus, med undantag för endast några få dagar om året…

IMG_8567

I helgen skall påskresan bokas. Vet inte ännu hur lång den vistelsen kan bli men två veckor känns som ett minimikrav.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Snuva, mimosa och en fransk basker

09 måndag Feb 2015

Posted by murvielklotter in Byliv, Utflykter

≈ 4 kommentarer

Etiketter

Mimosafestival, Roquebrun

Vi åkte till Roquebrun för att möta våren. Byn klamrade sig som vanligt fast vid bergssidan i gassande sol och den är vacker som skammen, den lilla byn.

IMG_8586
IMG_8587
IMG_8588

Byn med mikroklimatet brukar vara ganska folktom så här års men idag fanns varken övergivna gator eller mikroklimat; gatorna fylldes snabbt, trots att det var apkallt!

Iklädd lånad basker...

Iklädd lånad basker…

Jag frös ända in i benmärgen i den snåla vinden och tvingades låna en frankofil huvudbonad för att inte huvudsvålen skulle domna bort i vinden. Vinbönder stack ädla drycker i plastmuggar i händerna på oss och det var ju trevligt – några procent innanför västen värmer åtminstone lite!

Förutseende som alltid, langade Madame et Monsieur Agent General fram Vin Chaud alldeles vid brofästet innan vi gav oss i kast med marknadsstånden.

IMG_8592

Jag hittade en fin soffa och såg framför mig hur den skulle pryda sin plats på gårdsplanen nedanför huset, full med vackra, lätt bohemiska kuddar och jag själv mitt bland dunbolstren med en morgonkaffe i handen. Självklart i något behagligare temperaturer än dagens…

IMG_8609

Nu blev det ingen soffa men väl en liten klocka med fin klang:

klocka

Har inte bestämt ännu om den skall sitta på husväggen så att L kan ringa i den när maten är klar eller om den får pryda sin plats på poolhusväggen, så att jag kan ringa i den när lata timmar under parasollet börjar pocka på en aldrig så liten apéro.

Nåja, vi får väl se.

Några andra inköp blev det inte denna dag, utan brända mandlar, gröna gjutjärnssoffor och mimosabuketter fick stanna i Roquebrun.

Istället njöt vi av stämningen, karnevalsyran och den sanna glädjen hos såväl gammal som ung:

Mimosafestival i Roquebrun 2015
Mimosafestival i Roquebrun 2015
IMG_8607
Miss Mimosa
Miss Mimosa
IMG_8623
IMG_8624
IMG_8625
IMG_8627
Mjölkrig! Fick rensa kameralinsen efteråt...
Mjölkrig! Fick rensa kameralinsen efteråt…
Vinbonden såg att E frös, så hon fick en kram. Och lite vin, förstås.
Vinbonden såg att E frös, så hon fick en kram. Och lite vin, förstås.

Hemma i Murviel igen susar mina kalla öron och näsan rinner men vi åt semlor med nya och gamla bygrannar, fick upp värmen med hjälp av brasan i öppna spisen och hann säga hej till M och K, som just anlänt för några veckors vistelse i bästa byn.

Jag är, om inte fulltankad, så åtminstone påfylld med energi och skall nog se till att klara de närmaste veckorna på jobbet, snorig näsa och garanterat hektiska dagar till trots!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Bloggarens kärlek till äpplen från Kina

07 lördag Feb 2015

Posted by murvielklotter in Min franska trädgård

≈ 5 kommentarer

Etiketter

apelsiner i trädgården, apelsinmagi, Hardangervidda, niste

Min bestefar, född 1899, kunde inte gå till affären när som helst och köpa apelsiner. Det var höjden av exotism för honom när han på sina barndoms julaftnar fick en gyllengul, saftig, spännande apelsin att sätta tänderna i. Doften, den söta saften som rann mellan hans fingrar och färgade hans nagelband gula fick honom säkert att längta både till nästa jul och nästa.

Jag vet inte vem som berättade för mig om bestefars julapelsiner men säkert fick jag mig dem till livs för att jag skulle förstå hur lyckligt lottad jag var, som fick så många julklappar varje jul. Lite så där tindra för i håvete, kära barn, och var nöjd! En apelsin hade ju inte inte gjort min julafton men den orangea fruktens magi, den finns där. Doften av den kastar mig tillbaka till dignande fruktfat i barndomshemmets advent, till nisten på fjällsemestrar på Hardangervidda – aldrig smakar apelsiner så gott som i solen i en snödriva på fjället – och till den där gången jag som tonåring för första gången såg en apelsin med bladen kvar vid fästet.

Tänk er då magin när denna bloggare tidigt i morse plirar ut genom ett dammigt sovrumsfönster och inser att det milda ljus som letar sig in till min kudde är en sydfransk sol. Därutanför fönstret lyser den på apelsinträdet och jag lufsar ner för trappan i mina duntofflor, öppnar de nya voleterna vid köksdörren och kliver ut i en krispig morgonluft. Över det knastrande gruset på gårdsplanen, upp till första avsatsen i trappan går jag för att svinga mig över muren till trädet med de magiska frukterna:

IMG_8562

Jag blir stående, liksom i andakt inför dem,

IMG_8561

sträcker handen mot en ensam apelsin och kramar den försiktigt en stund innan jag bryter av den från grenen.

IMG_8560

Den doftar himmelskt och det är inte utan att det pirrar lite – jag har ju skördat min första, alldeles egna apelsin!

Liksom i triumf och full av vördnad bär jag in den och håller fram den till Å, som under tiden dukat fram frukost.

– Det blir egen skörd till frukost idag, säger jag malligt.

Så får apelsinen egen tallrik och den förevigas,

IMG_8563

skärs i halvor för inspektion,

Åh, så saftig den ser ut...

Åh, så saftig den ser ut…

delas i klyftor för inmundigande,

IMG_8565

för att till sist äntligen nå sin slutdestination, nämligen min mun.

IMG_8566

De skyhöga förväntingarna på vad det är som skall få kittla mina smaklökar kan naturligtvis inte infrias. Det är trots allt bara en apelsin som råkar ha vuxit i en älskad trädgård. Den är inte sur, utan saftig och fin med bra konsistens, frisk och odlad utan gifter men den smakar inte så mycket. Kanske har det varit för kallt de senaste dagarna, kanske är den inte helt mogen ännu. Fast magisk; det är den iallafall!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Axlar i rätt nivå för en stund

06 fredag Feb 2015

Posted by murvielklotter in Murvelhuset, Resor

≈ 1 kommentar

Etiketter

Eldhundar, La Grande Motte, Montpellier, Nacka byggnadsvård, SAS

Jag lämnade Stockholm med grus i ögonen i nattmörker och snö, sjönk ner i min flygplansfåtölj och somnade tvärt. Planen var att jag skulle jobba under flygresan. Skriva en aldrig så liten rapport. Allt skulle SAS göra för oss passagerare, skröt de med i SAS-tidningen i stolsfickan. Utom just att skriva min rapport, så då blev det ingen. Istället njöt jag av soluppgång genom flygplansgluggen, innan vi tog mark i den franska huvudstaden för vidare transport till Montpellier.

Inflygningen till Montpellier är spektakulär när planet girar bort från snöklädda berg, ut över ett februariblått Medelhav och in över La Grande Motte och den smala landtungan mellan hav och etang.

aurora
SAS-text
inflygning
landtunga
etang
flygplansskugga

Med näsan tryckt mot fönstret, lycklig som ett barn, följde mina kisande ögon flygplansskuggan över vattnet och fånflinet parkerade sig tryggt på läppen.

Sandrine hämtade på flygplatsen och vi hade så mycket att prata om att vi missade inte bara den första, utan också den andra avfarten från autorouten till Béziers.

Vi vände tillbaka i Narbonne.

I Narbonne blåste vinden snöflingor med sig från Pyrenéerna, trots att solen sken. Ofrånkomligen pratade vi därför om snö. Om att Murviel såg vackert ut under fjolårets snötäcke och om att det skall snöa på lördag. Jag ställde mig självklart skeptisk till det förra och vågade vägra det senare.

Det är ganska kyligt men i mitt uppvärmda sovrum och under duntäcket är det varmt och skönt. Det doftar svagt av akaciaveden vi eldade med i öppna spisen tidigare under kvällen. Det blev mest kråkvärme av det men det var mysigt och eldhundarna från Nacka Byggnadsvård fick äntligen göra det de fraktats ned för:

Det blev bra drag med hundstöd för vedklabbarna

Det blev bra drag med hundstöd för vedklabbarna

Imorgon när jag vaknar kan jag se ut över trädgården som Bertrand städat och röjt inför vår ankomst. Blir nog stående en stund framför fönstret innan jag hoppar i paltorna och hastar upp till banken för att hämta de nya checkarna.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Tre dagar

02 måndag Feb 2015

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont

≈ Lämna en kommentar

…sedan är jag där! De här återstående dagarna kan inte gå fort nog. Jag är otålig, inte överdrivet effektiv och får därför väldigt bestämt tvinga mig själv att slutföra det som måste vara klart innan jag åker. Små bagateller som att ha författat en rapport till inspektörerna som haft synpunkter på den lilla verksamhet jag är satt att förvalta, till exempel. Eller det kanske inte är så särskilt mycket förvaltande ännu, utan snarare sanering och reparationsarbete.

Jag tittar bakåt ett par månader och inser att vi åstadkommit ohemult mycket men att en del trots allt återstår. Ett riktigt grovgöra går nu in på upploppet och jag tillåter mig två inspirationsdagar i ett snöigt Växjö och njuter av att ha tid att ostört prata med min medföljande kollega i pauserna. Att jag sedan på samma konferens hamnar bredvid en gammal universitetsbekant jag inte sett på minst 25 år gör ju inte den lilla trippen bort från min vanliga vardag mindre intressant!

Utanför är det vitt. Små fjun har singlat ner hela dagen. Ryggen vänder jag därför mot fönstret och nu i pausen mellan föreläsningar och middag får jag för mig att jag skall glädjas åt murvielska solar på väderwidgeten. Och visst är de där, gula och fina!

Men.

På dagen för återfärd till lappmöglet i Sverige syns något annat och handen far mot en förskräckt mun som ger ifrån sig ett kvidande missljud..

IMG_0111

Eländet tänker uppenbarligen hemsöka också Murviel!

Att det kan vara kallt även i Murviel i februari vet jag ju men jag vill helst låtsas som om vita flingor från skyn är något murvielborna ALDRIG upplever.

Att jag inte ska kunna undkomma eländet!

Bäst att inte glömma att be Sandrine sätta på värmen i huset innan jag kommer! Får kanske leta upp ved någonstans också och premiärelda i öppna spisen.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Déménagement et les voisins
  • Plötsligt slår det mig
  • Med Covid på återbesök
  • Kort mellanlandning i Ulebergshamn
  • En bättre söndag

Besöksstatistik

  • 340 229 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France Av jord badrumsrenovering barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 138 andra, prenumerera du med.
februari 2015
M T O T F L S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
232425262728  
« Jan   Mar »

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • murvielklotter om Plötsligt slår det mig
  • Cecilia Hedlin om Plötsligt slår det mig
  • murvielklotter om Med Covid på återbesök
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Murvielklotter
    • Gör sällskap med 57 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: