
Murvielträdgården 06.20
Den ensamma, ledsna ugglan från förra våren väckte mig med sitt ödsliga hoande tidigt imorse. Jag gick upp och satte fönstret på glänt och kröp sedan ner under täcket igen. Den svala, lätt fuktiga morgonluften svepte in i rummet och jag låg och tittade på hur himlen färgades alltmer rosa utanför. Så fick ugglan sällskap av ett gäng andra fjäderfän som skränade och sjöng. Att sova var därmed bara att glömma.

Men att få vakna så, av fågellåt och i ett rum insvept i mjuk, svag morgonsol kan få till och med en erkänt morgontrött tant som jag att ystert ta tag i morgonbestyren!
Denna vår andra dag i byn var inte tänkt att ägnas åt naturlyrisk navelskådning utan ett besök till det blågula varuhuset i Montpellier var inplanerat. Badhus skall inredas, nämligen och för detta ändamål var möbel från sagda varuhus utsedd. Vi for iväg efter hastig frukost, hängde på låset och tömde halva butiken…

Dagens ikeaskörd…
Efter sådana strapatser var vi värda lunch, tyckte vi och for iväg för en tvårätters i lilla byn Causses et Veyran


Crudité
Där stötte vi ihop med F och hans kompanjon – de var på väg till en frankofil bloggares hus för att fortsätta med arbetet där. Svenskarna både i den egna och i de närliggande byarna får vi alltmer koll på, för i Herault krymper världen. Nätverket, bestående av både svenskar, fransoser och en och annan engelsman utökas för varje gång vi är härnere.

Vad äter du för nåt…?
Även jyckar visar sitt intresse men då kanske det mer handlar om vad vi kan tänkas ha på faten än att den pälsförsedda tycker att vi skulle vara så väldigt trevliga.

B&B, Chez Amis
Trevliga är däremot Outi och Magnus på magnifika Chez Amis i samma by! Här kan du bo kungligt i de stora rummen och känna dig som om du befinner dig mitt i en fransk film. Fast det talas kanske inte lika mycket franska bland gästerna här som en cineast med faiblesse för det franska språket möjligen skulle önska. Men för oss andra, som ännu inte till fullo behärskar det ädla tungomålet, kan det vara skönt att göra sig förstådd utan alltför stora åthävor.
Men massagen då? Jo, iväg bar det sedan till nästa by för en timmes massage. Först jag, sedan bygranne M fick oss varsin välbehövlig genomkörare. Sedan satt jag invid den norska peisen och värmde mig medan jag väntade på M. Den lilla järnspisen från Drammen har värdparet fraktat ned från Sverige och nu står den i deras medeltida hus och ser ut som om den aldrig gjort annat.

Norsk peis från Drammen
Egenhändigt odlade chilifrukter hängde på tork i det lilla huset, som de är i full färd med att renovera:

Egen skörd på tork
Väl hemma var det försent att montera möbler, så jag tände påskljus, fick middag av L och sjönk sedan ner i soffan, alldeles lealös, avspänd och nöjd med dagens alla intryck.

Gilla detta:
Gilla Laddar in …