Etikettarkiv: Le Café Nouvel

Att ha det bra precis där du är och ändå intensivt längta någon annanstans

05 lördag Okt 2019

Posted by in Betraktelser från hemmahorisont, Byliv, distansjobb, Murvelhuset, Reminiscenser, Väder

≈ 1 kommentar

Etiketter

, , , ,

Sista kvällen i Murviel häromsistens var så fantastiskt fin att jag alls inte förstod hur jag skulle klara av att åka norrut igen. Klockan var nästan midnatt och jag satt ensam på terrassen barfota och utan tröja fortfarande. Från Café Nouvel hördes ännu musiken från paret som spelade där den kvällen;

Det prasslade i murgrönan i den mörka trädgården och lamporna var på uppe vid poolen. Det kändes tryggt. Jag sippade sista slatten på en två dagar gammal rosé och tankade på allt vad jag förmådde av sammetsnatten, languedocsk septembersommar och bylivet som en mjuk ljudmatta i bakgrunden.

Det tål att sägas igen att september är en fantastisk månad därnere. Inte längre några turisthorder men som sagt fortfarande sommar. Vinskörden som på alla sätt gör sig påmind,

Spår av druvsaft i gatan utanför. Notera hur det ena körfältet är kladdigare än det andra; fulla flak med druvor en väg och tomma tillbaka till vinfälten igen!

högsommarvarma dagar, kvällar varma nog för utevistelse och svala nätter – med god sömn som följd!

Och bad med den nu lägre eftermiddagssolen varmt glittrande i poolvattnet.

Det är drömskt.

Total avkoppling varvat med fjärrjobb och umgänge med bygrannar, summerar jag, medan eftermiddagssolen skickar sina sista, mjuka strålar in genom tjörnfönstren, så här en vecka senare.

En apéro på Le Mirroir i byn,

följt av middag på Café Nouvel

och sedan dessert hos Claes och Eva, där vi lyssnade på musikerna från den lilla lindbergska balkongen mot gatan.

Termometern visade 21 grader fortfarande när kvällen närmade sig midnatt. Jag var ordentligt trött men ville inte lämna det jag visste skulle bli årets definitivt sista sommarkväll för min del.

My happy place…

En intensiv vecka senare sitter jag insvept i en filt medan förkylningsfebern börjar ge med sig. Fransk musik strömmar mjukt ur högtalaren och jag har det faktiskt oförskämt bra på min ö just precis nu. Och mer kan en faktiskt inte begära.

Lilla nyplanterade syrenträdet mallar sig vid parkeringen

Eftersäsong

16 söndag Sep 2018

Posted by in Byliv, Murvelhuset

≈ 1 kommentar

Etiketter

,

Det är stilla i vår trädgård. Eftersäsong. Cikadorna verkar ha sjungit färdigt för i år, trots att värmen dröjer sig kvar och himlen är lika languedocblå som vanligt.

Soluppgång från mitt sovrumsfönster…

Jag umgås, förstås, och ser till att stillheten bryts, men de där timmarna i eftermiddagssolen alldeles solokvist är fina de med. Jag badar flitigt men kan inte simma – sabla revben! – och blir en smula rastlös över att vara såpass ur slag som jag ändå är. Det är irriterande att det onda gör sig påmint så fort jag vill att kroppen skall åstadkomma något.

Men det är trots allt bara ett litet smolk; här är ljuvligt på ett helt annat sätt än vid den nästan febriga festyra som råder härnere under högsäsong.

De tidiga morgnarna är svala och när det börjar bli dags för frukost är luften ljummen i skuggan av det stora lagerträdet.

Kvällarna är ljumma de också och middagar äts med fördel utomhus.

En BBQ på Chez Amis är inte fel,

och inte heller en kväll på Café Nouvel känns bortkastad,

September är nog min favoritmånad härnere; ännu varmt men inte hett, ännu sommar men utan turisthorder, köer och hets.

Jag tog en sväng till havet och åt lunch i fredags. Restaurangen vid stranden har sin sista öppna vecka och ägarna är trötta men så väldigt vänliga. Det råder sömnig stämning, stranden är glest befolkad och speedobeklädda läderbruna män är fler än de rosabrända turisterna i hawaiimönstrade bermudashorts.

Franskare, lugnare.

Och väldigt mycket trevligare.

Dessutom är havet varmt, så en badtur i det salta innan färd norrut får det kanske bli.

Om jag hinner.

Om det inte regnar.

Eating out och ett ivrigt socialiserande

27 fredag Jul 2018

Posted by in Byliv, poolliv

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

, , , , , ,

En knapp vecka återstår av årets sommarvistelse i murvelhuset och mitt morgonlufsande börjar anta något allvarligare former. Nu städar och plockar jag inför avfärd och för att förbereda Susannas ankomst om en dryg vecka.

Stigen i dammet mellan sängen och badrummet är bortfejad, kuddöverdrag, madrassskydd och överkast är tvättade, liksom den stackars soffan, som plötsligt såg så schavig ut bredvid de röda skönheterna.

Soffa på tork…

Fast mest umgås vi. Både hemma och  på alla möjliga andra platser. Som på Café Nouvel;

…eller i Saint Nazaire de Ladarez;

…där Outi och Magnus gjort sina torsdagsbufféeer till en välbesökt och formidabel succé!

Aprés travail hos Therese och Rolle på D’Oc d’Or vill en ju inte heller missa. Det blev en fin inledning på en kväll som också innehöll drink på takterrass, ännu en middag på Nouvel och en avslutning hemma vid poolen med blodmånen som imponerande underhållning.

… och på AT hos D’Oc d’Or

Eller vad sägs om ett garden party i den charmigaste av trädgårdar med petanquespel, poolbad, kel med jyckar och god mat? Lika parfait som efterrätten, om du frågar mig!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Trädgården är för övrigt något så unikt som en trädgård innanför de gamla murarna och som en gång tillhört det gamla slottet. Den osar både mystik och charm och att vistas där är som att tro sig ha hamnat mitt i en filminspelning.

Det gamla huset som sitter ihop med trädgården genomgår just nu en förvandling som jag inte trodde var möjlig, och precis som de flesta hus, som efter lång tid av försummelse får kärlek och omvårdnad, så är det som att stenarna drar en lättnadens suck och stolt välkomnar besökarna igen. De kan sina saker, nysvenskarna i byn!

Minstingen på kalaset får illustrera hur trevligt det var:

En kan vara tokglad även om en inte får bada med de stora barnen i poolen!

Fast vi umgås inte bara kvällstid. Morgondoppen vinner terräng de med.

Det är som allra bäst i murvelträdgården då.

Ikväll blir det Béziers. Det blir socialt då med. Kanhända berättar jag om det också.

En annan dag.