Ännu en tung transaktion över nätet är avklarad. Ett antal långsjalar har blixtsnabbt transporterats från vårt konto till Boulanger i Beziers och vi får förhoppningsvis en spis levererad till murvelhuset i mitten på oktober. Då är ingen av oss här. Den lilla detaljen återstår att lösa. Blir nog bra, tror jag. Jag har en plan. Och en backup-plan.
François och jag gick igenom de återstående arbetena innan han avslutade för dagen igår. Han är otroligt stabil att ha att göra med. Han beställer diskbänk och kran och nyss kom de resterande ikeastommarna, som jag tänkte montera innan jag sticker på lördag.
Bit för bit har jag under veckan rensat ur skåp och lådor i den befintliga köksdelen. Nu gapar de tomma.
Det gamla köket är därmed tömt och prylarna därifrån har fått ett tillfälligt viste på de nyligen uppmonterade hyllorna i skafferiet;

Skafferidörr blir en senare fråga!
Det ser ut som ett enkelt jobb men med bara böljande väggar är det allt annat än. Ingen hylla har samma mått som den andra. Vi snackar platsbyggt i den högre skolan!
Ovanför buffén har de öppna hyllplanen kommit upp.
Samma sak där; baksidan av hyllplanen följer väggens ojämnheter. Det krävs hantverksskicklighet och en arsenal av snitsiga verktyg för att få till det. Konsolerna är handgjorda och inköpta på Överjärva gård i Solna och nedfraktade hit. Varje konsol har fått måttas in individuellt, eftersom de, liksom väggarna, inte bjuder på några standardmått.
Men fint blir det. I synnerhet när tapeten bakom kommer upp.

Testar tapeteffekt! Skruvhuvudena skall för övrigt lackas svarta…
Det är som om på en given signal att de gamla vitvarorna suckar djupt och ger upp. Kylskåpet har frustat ett bra tag och det är en definitionsfråga om det fortfarande är funktionellt. Ugnen, en en gång tjusig sak från Gaggenau, har läckt värme så länge jag kan minnas och nu, efter en timmes väntan på att den skall bli varm nog för mina bake-off croissanter och den fortfarande inte lyckats helt, kan jag konstatera att den till slut helt och hållet givit upp. Miljöhänsynen får här bli långsiktiga; köpa nytt är förstås i sig miljöbovigt men så är också förspilld el. Att de nya pjäserna i köket är energieffektivare blir mitt sätt att rättfärdiga förändringen från litet inklämt kök med knasiga lösningar, till stort luftigt och med plats för många matlagare.
Senare i höst kommer kakel, fläkt och ytterligare hyllplan ovanför en ny rostfri diskbänk upp innan hela klabbet är klart. En mojäng som kyler, bubblar och filtrerar vattnet skall också på plats.

Bubblare från Grohe
Men det är en annan och senare historia. En sak i taget och lugn och fin.