Etiketter
Jag nöter E6:ans asfalt norrut i mörker tidiga morgnar och styr söderut på samma asfalt, i samma mörker när arbetsdagen är slut. Jag gnisslar tänder, gäspar, dricker kaffet från min termosmugg, gnager på min medhavda macka, lyssnar på Morgonpasset i P3 men tröttnar på flamset och byter till P1.
Känner mig både vuxen och seriös, tills jag inser att jag hört men inte lyssnat. Tillbaka till flamset på P3 igen; den där kanalen som inte har sådana som mig i åtanke när program planeras och programledare utses.
Alltsom oftast tvingas dessutom vindrutetorkarna gå i spinn när långtradare måste passeras för att jag skall hinna i tid till jobbet. Bilen, den egentligen vita, är grå av novembersmuts och det skall dröja många månader innan den får vara vit några längre stunder igen.
November, alltså. Ingen har beskrivit det bättre och mer frustande ilsket än poeten Thomas Hood:
Så tröstar jag mig med att boka påskresan till Murviel och med att drömma om vårens premiärdopp i poolen,
Eller så får tanken på en mer nära förestående tripp söderut mota novemberdeppen:
L, E och jag skall fira jul i Murviel i år. Med bygrannar men utan stora delar av familjen. Den detaljen klarar vi av med hjälp av förjul i samband med Lucia, en tradition som håller på att skapas för att befria julen från tvång och måsten och som samtidigt säkerställer att jul också får firas med småprinsar, småmostrar och andra favoriter i Solna. Återstår att hitta en dag för firande med älskade S och E men det skall nog lösa sig det också.
Advent får tjuvstarta i år – tallen Fejka från Ikea är uppmonterad och väntar på pynt
och adventsstakar anas bakom gardiner i väntan på att pluggas in. Av adventsmys vaknar mina livsandar också, så det får gärna bli december nu.
Först på ön,
sen i murvelhuset,
En och annan solnedgång när jobbet lämnats lite tidigare och jag hunnit hem innan det blivit alldeles mörkt hjälper också,
liksom den här tappra lilla tuvan invid altantrappan, som liksom aldrig vill ge upp:
Och kan den härda ut, så borde väl i allsin dar också jag, som kan lämna blåsten och regnet utanför dörren, värma mig framför en brasa och stirra in i mängder med stearinljus?
Om en vecka blir det julbak. Med Åsa, comme d’habitude. Jag står ut, trots allt, medan jag drömmer om murveldagar och intensivt vårljus över huset på ön.
