Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Etikettarkiv: La Maison Hansby

Vänskap

03 lördag Okt 2020

Posted by murvielklotter in Byliv

≈ 2 kommentarer

Etiketter

bygrannar, La Maison Hansby, vänskap

Få saker har blivit mer viktiga sedan murvelhuset blev vårt än vännerna som också blev våra som en oväntad ynnest. Någon pratade om att vi frankofiler nog alla har samma skruv lös men vem som sa det först är för mig höljt i dunkel. Frasen har återanvänts så många gånger att den blivit ett languedocskt ordspråk.

En som har precis alla skruvar lagom åtdragna precis överallt är Maria.

Hon och Kjell valde att bli bofasta för några år sedan och alltsedan dess har vårt ägande av murvelhuset känts betydligt tryggare. Vi skall förstås inte glömma alla andra fina som håller ett öga på vårt hus men Maria och Kjell spelar liksom i en egen division.
Med jämna mellanrum forcerar de vår bignone – kan undra om de har en machete undangömd någonstans…

Vacker men galen!

de hämtar oss på diverse flygplatser,

Maria bakar makalösa tårtor till viktiga dagar,

  • Juli 2017
  • Juli 2020

vi bjuds på både mer vardagliga och helt otroliga festmåltider,

och tack vare dem finns också Rebecka, Jocke, Linus och Moa i vårt murvelliv.

Att jag sedan kan njuta av lokala produkter också uppe i norr, ja, det är naturligtvis deras förtjänst.

Vin från La Maison Hansby

Kreativiteten och initiativkraften vet inga gränser.
Men viktigast av allt; de där två har blivit riktigt goda vänner!

Idag fyller Maria år. Det räckte inte riktigt med en gratulationsrad på Facebook – det finns så mycket att säga.
Så till slut;
Ett megastort grattis på din födelsedag, allra bästa Maria!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

En socialt distanserad Valborg

01 fredag Maj 2020

Posted by murvielklotter in Familjen, Om dagsläget

≈ 3 kommentarer

Etiketter

Domaine de Ravanès, Kerstin, La Maison Hansby, Pilane

Jistanes vad det regnar och blåser denna valborgsmässo- och första majhelg anno 2020. En brasa ordnades men bara en sådan som kunde avnjutas i vår kamin. Av flera skäl förstås än bara för att det är kallt.

Vi har träffat S och E och allra sötaste lilla Kerstin,

promenerat i Pilane,

Världens bästa i april
Världens bästa i april
img_1566
img_1570
img_1572

och ätit lunch tillsammans.

Utan att kramas och med påbjudet avstånd. Det är alldeles ljuvligt att få träffa dem, samtidigt som jag påminns om hur mycket jag saknar de andra.
Prinsarna – yviga, trotsiga och sorglösa lilla Bror och Bertil som vill ringa till mormor på Facetime både när han morgonmyser och när det är läggdags på kvällen. Han vill att jag skall vara med då.

Vi längtar otåligt efter varandra och om någon frågar mig vad jag vill mest av allt just nu, så är det faktiskt inte att åka till murvelhuset.

Jag vill kramas!

Jag vill hänga med mina allra mest älskade länge och mycket och utan att behöva tänka på att vi potentiellt är farliga för varandra.

Men sen kommer att åka till murvelhuset.

S tröstar mig med att en höstresa vore fint.

Prinsfamiljen har till slut och med stor vånda avbokat sommarresan till Murviel men håller ett aldrig så litet förhoppningens fönster öppet ändå. Vi låter vår färjebiljett vila ett tag till innan vi bokar av eller bokar om. Vi kommer inte att kunna åka när det var tänkt, oavsett hur det ser ut i Europa i sommar.

Denna vår väcker så många funderingar och tankar och det är till slut absolut inte bara negativt att tvingas omvärdera sina prioriteringar. Jag är för egen del på väg mot en helt annan lunk än vad jag hunnit vänja mig vid under det senaste dryga decenniet. Mitt hektiska reseliv började med veckopendling mellan London och Stockholm våren 2008, följt av ett knappt års relativt lugn innan vi sålde villan i Nacka och köpte murvelhuset. Det där vansinniga dryga pendlaråret med vardagar i London och helger i Nacka lyckades etablera ett normalläge som, om än i olika skepnader, har format min tillvaro ända sedan dess. Att vara på resande fot har varit en normaltillstånd. Länge. Det är dags för ett annat läge nu. Framtvingat, visserligen, men kanske till slut en effekt av något högst oönskat som ändå kan bli något positivt.

Under tiden håller bygrannarna koll på huset åt oss. En öppen grind till den älskade trädgården får genast till följd att det kollas upp.

Igenbommat vid senaste avfärd

Bertrand är på plats, visar det sig, utan att vi hunnit höra av oss och be honom om det. Jag blir alldeles rörd över omsorgen och jag beslutar mig för att sluta oroa mig för huset.

Byn vet.

Byn bryr sig om.

Byn ordnar.

Så ringde vi Alexandre, som berättade att han inte har sina anställda kvar men att han skall försöka ha vår pool klar till 15 juni. Vi kommer inte att vara där då men dels får Alexandre åtminstone en större del av säsongen med arbete hos oss, dels kommer poolen att vara förberedd för besök från det datumet. Den behöver få nya fogar och de vassa hörnen vid trappstegen skall åtgärdas, var det tänkt.

IMG_3300
... och efter
… och efter

Vi vill ha liv och rörelse runt huset, oavsett om vi kan vara där själva eller inte. Vi vill förstås också att Alexandres firma skall klara sig genom krisen; att det är tufft nu lät han förstå.

Så öppnar jag denna valborgskväll en flaska räv från Ravanès,

blundar och tar mig söderut.

Den blev bra till kvällens fisk.

Valborgsfisk.

Tack vare La Maison Hansby har några droppar Occitanie letat sig norrut och förmått liva upp min Valborg, trots det ihärdiga regnet utanför fönstret.

Jag mår bra.

Det går verkligen ingen nöd på mig.

Jag är oändligt tacksam över allt jag har som jag kan längta efter.

Bonne weekend, tout le monde!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Murvielvinter och 2018 på upphällningen

30 söndag Dec 2018

Posted by murvielklotter in La mer, Min franska trädgård, Murvelhuset, Utflykter, Vin i Languedoc

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Domaine des Pradels, La Maison Hansby, Le Cap d’Agde, moules frites

Det är årets näst sista dag och det är vinter också i Murviel. Riktigt kalla nätter har vi fått men om dagarna sveps landskapet in i ett intensivt solljus och jag får vränga av mig tröjor och halsduken som jag av gammal vana slänger runt halsen, eftersom solen om dagarna värmer rejält.

Framemot eftermiddagarna mjuknar ljuset och skuggorna blir långa:

Vinter, som sagt. Murvielsk sådan. Kyligt nog för bylsiga, sköna tröjor och tofflor på fötterna när solen gått ner men med ett överflöd av livgivande D-vitamin om dagarna. En vinter helt i min smak. Snö ser jag på långt, långt håll när luften är klar nog för att tillåta utsikt ända ner till Pyrenéerna, och så här års är det en ganska vanlig företeelse. Snöälskarna tar sig dit på några timmar och kan sedan återvända till anständiga temperaturer och snöfria gator när snölängtet fått sitt. Vän av ordning, dvs jag, undrar därför varför någon skulle vilja ha någon som helst annan sorts vinter än just den murvielska!

Igår följde jag med Maison Hansby till en för mig ny vingårdsbekantskap; Domaine des Pradels, som ligger en bit upp i bergen, nära St Chinian.

Vincavar så här års är råkalla, har jag lärt mig, så jag bylsade på mig och for upp den smala, vindlande vägen genom det makalösa landskapet för att avsmaka makarna Quartironis biologiska vin.

img_1009
img_1015
img_1019
img_1011
img_1033

Handplockat, naturligtvis, och med synnerligen effektiva medhjälpare på vinfälten:

De ser ut att frodas, de där medhjälparna och skall åsneliv levas, så ser de där två ut att ha ordnat det perfekt för sig! Ogräset har inte en chans och pesticider göre sig därför icke besvär. Madame själv tillstår att det är ett experiment, men oavsett hur mycket nytta de kommer att göra på vinfälten, så gör de sig bra i landskapet. Så bra, faktiskt, att jag blev tvungen att stanna bilen, kliva ur och hälsa på rackarna.

En julig apéro hos Migrarna följde innan lördagen lades till handlingarna,

img_1049
img_1052

och idag sov jag länge, åt en lång frukost och hängde tvätt ute. Bara en sån sak; jag hängde tvätt i solen. I december!

Fåglarna sjunger,

grönskan spirar,

och den slumrande trädgården ser inte alls ut att vara svårväckt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ett par tappade simglasögon påminner om vad som komma skall

och dagens utflykt till Cap d’Agde,

Detta bildspel kräver JavaScript.

ger också den en föraning om sommar. Lika förfärligt som jag tycker att det är med turisthorderna som flockas där under högsäsong, lika avspänt härligt upplever jag det vintertid. Fransmännen flanerar ut på piren längs med hamnbassängen, några av båtägarna äter lunch bakom presenningarna och själva letar vi upp en uteservering och glufsar i oss pinfärska ostron och moules frites i solen, efter att ha flanerat vi också längs med den av hårt väder illa tilltygade piren.

img_1117
img_1113

Jag väckte viss munterhet med mina Nordic Walking-stavar men det bjussar jag på; midjemåttet behöver ansas inför Beach 2019, nämligen!

Nu har mörkret hunnit sänka sig över murvelträdgården, efter en magnifik solnedgång

och de senaste par dagarnas vassare kyla har tappat sin skärpa och kvällen är något ljummare igen.

Jag gillar årstidsväxlingar. Sydfranska årstidsväxlingar, vill säga.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Fast nu måste jag ju prata om vädret…

28 onsdag Feb 2018

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Om dagsläget, Väder

≈ 1 kommentar

Etiketter

baciller i mängd, Chez Amis B&B, La Maison Hansby, Maisondedeux, neige

Det får bli en snabb uppdatering av dagsläget:

Mystiska fotspår på vår snötäckta terrass imorse visade sig tillhöra ett gäng Jehovas vittnen, som gått vilse på vårt vidsträckta trädäck. Stormade det månne så mycket att de inget såg? Eller var de för uppfyllda av anden för att hitta entrétrappan? Ville de fönstertitta? Var de kanske snöblinda? En kan ju lätt bli det, nuförtiden.

Jag är fortfarande vrålförkyld;

Snöar gör det också.

I Murviel!!!

Herr Nathorsts bild från vådlig färd genom Murviel idag…

Det har det tydligen gjort förut någon gång…

Oväder på Paul Riquet i Béziers för ohemult många år sedan…

Något årligt fenomen är det dock inte, och inte heller är den mängd som idag rasat ner över min älskade lilla by en vanlig företeelse alls. Så Facebook svämmar över av bilder och filmsnuttar på pulkaåkning i Montpellier, sladdande bilar både här och där, insnöade citroner, förskräckta emojis, istappar, snötäckta stränder och badklädda, snöbollskrigande gäster på Chez Amis. Det ser helt bisarrt ut och jag saknar de där inläggen när Herr H suktar med soliga luncher på fina terrassen, när bygrannar fotar vild ruccola mellan vinraderna – rätt sorts vitt på marken, för övrigt – och när andra frestar med mandelblom mot tokblåa languedochimlar.

Snöbilder från Languedoc vill jag inte se. Sluta genast!

Bring on roséglasen, sandalfötterna och en Outi i solglasögon och nedcabbat!

Se så; sätt igång!

Over and out.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Nu måste jag få uttrycka min beundran

06 onsdag Dec 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont

≈ 1 kommentar

Etiketter

Brev från Servian, Chez Amis B&B, D'Oc d'or, hus i Languedoc, Kloo Luthier, La Belle Vue, La Maison Hansby, Maison Vieussan, Maisondedeux, Sydfranska fastigheter

Sedan vi köpte Murvelhuset för snart 6 år sedan har jag följt och förundrats över alla svenska expatrioter och allt de hittar på för att kunna få till en tillvaro långt från svenskt vintermörker, kyla och tröstlös, evighetslång vinter. De inspirerar mig och utan deras exempel skulle jag inte befinna mig där jag är nu; nämligen flera steg närmare en tillvaro som möjliggör fler och längre vistelser i Murviel. De visar att allt är möjligt.

Alla B&B-fantaster som visar att med lika delar jävlar anamma, drömmar som inte låter sig hejdas, hårt slit och aldrig sinande källor av idéer och nya friska tag, så går det vägen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Hantverkarna, massörerna, konstnärerna, översättarna, köpemäklarna, företagarna i vinbranschen och distansjobbarna och så den kanske coolaste av dem alla (förlåt alla övriga – jag beundrar faktiskt er också!); Ulf Kloo, skicklig fiolmakare! Tänk att det sitter en svensk fiolbyggare i en liten fransk by och mejslar fram det ena musikaliska konstverket efter det andra! Hur lyckas man med det?

Jag fastnade för ett blogginlägg på Brev från Servian idag och blev tvungen att dela med mig. Gå in och lyssna på vilken ljuv musik som uppstår när en musiker spelar på Ulfs strängar!

Foto Ulf Kloo

Kan Monsieur Kloo bygga fioler borde jag kunna styra med min fjärrundervisning från en annan fransk by alldeles nära, tänker jag. Nämnde jag hur inspirerande det är att följa fiolmakaren och alla de andra?

Ett liv bortom slask, långtradare på E6:an och regn på tvären är alltså en möjlighet?

Jag tror jag jobbar vidare på det!

Tack Ulf, Karin, Rakel, Anneli, Rickard, Magnus, Outi, Kjell, Maria, Yvonne, Therese, Rolle, Lotta, Gunnar, Erik, Annika och alla andra som visar att allt är möjligt!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Vänner, väder, viner och vyer över vinterträdgård

18 onsdag Jan 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Min franska trädgård, Murvelhuset, Vin i Languedoc

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Domaine Pierre Belle, La Maison Hansby, Le Garde Manger, Maison de deux, Viranel

Problemet med murvellivet är att det är så förbaskat socialt och trevligt att jag aldrig lyckas hinna med de där praktiska detaljerna som jag inför varje tripp ner bestämmer att jag skall göra. Jag hinner liksom halvvägs med en massa saker, sedan bär det iväg ut eller så tittar någon trevlig mänscha förbi och timmar förflyter med intressanta samtal och en samvaro som skickar endorfinerna upp till den languedocblå himlen. Jag vill för allt i världen inte vara utan det.

Det blir alltid ett par vingårdsbesök, till exempel. Ibland till välkända favoriter men lika ofta till för mig helt nya domäner. Som Domaine Pierre Belle, till exempel;

img_0991

Trevligt, kunnigt, engagerat och framförallt gott.

img_0990

Julpyntade vinbondeskor som fångar ögat står i stark kontrast till den där sortens grälla glitter och julpynt som fransmännen föredrar. Inte mycket halm, ull och levande ljus där inte! Fast jag älskar skorna.

img_0989

På Chateau Viranel är upplevelsen en helt annan – inte sämre och inte bättre, bara annorlunda. Caven är enorm, liksom vintankarna. Här tillverkas stora mängder vin men av mys som på Pierre Belle syns ingenting och caven är så kall att händerna runt vinglasen måste iklädas handskar.

img_0992

Men vinet gör ingen besviken, caven imponerar, ägarna är kunniga, gästfria och det blir rackarns trevligt också här. Och kanske, kanske att vinet här är ett aldrig så litet snäpp intressantare än hos Pierre Belle. Men bara lite!

img_0994

Precis som med alla projekt, så tänker vi att vi skall hinna ordna festligheter hemma också. Och visst kom bygrannarna! Trots envisa baciller och tillfälligt vacklande hälsor både här och där!

img_0987

Bästa murvielgrannar runt bordet!

Våra fönsterrenoverare kom också förbi och tillsammans traskade vi upp till Le Café Nouvel. Några dagar senare och sedan jycken och jag blivit ensamma i huset, hämtades vi till en mysig middag i St Nazaire. I nathorstarnas hus händer det saker minsann och deras vardagsrum har fått en väldigt speciell känsla; som att kliva in i en filmscen…

img_1077

Tilde, familjens mademoiselle, verkar ha acklimatiserat sig ordentligt och bilden av henne framför en sprakande kamin och med husets unga katter runt sig har stannat på näthinnan. Skenet från iPaden blir en påminnelse om att det trots allt är nutid i en miljö som i övrigt osar massor med historia.

img_1078

Det där katterna var för övrigt lika skeptiska till Wilda som husets hundmadame…

img_1073

Sista kvällen i Murviel tillbringade jag på Le Garde Manger tillsammans med Maria och Kjell. Maten där är himmelsk och middagskompisarna, La Maison Hansbyarna, kan ju det där med vin, så det var bara att luta sig tillbaka.

img_6978 img_6979

Vi var kvällens enda middagsgäster och restaurangen är numera till salu. Det bär sig inte för dem. Av sommarserveringen i slottsträdgården blev heller ingenting. Som jag förstått det, lyckades de inte utverka tillstånd för det hos borgmästaren.

Trist, tycker jag.

Det hade kunnat bli hur bra som helst.

Men nu överger de Murviel och flyttar till grannbyn Thézan istället, där de öppnar sin restaurang på torget. Jag kommer garanterat att åka dit.

img_6982

För framtida krogliv i Murviel sätter vi nog alla vårt hopp till den nye borgmästaren, som om ingenting oförutsett inträffar, troligen kommer att ersätta den gamle vid det nära förestående nästa borgmästarvalet. Murviel är inte en av de minsta byarna i trakten och det borde gå att med enkla medel och ett välvilligt inställt maireri utnyttja de många möjligheter som finns i byn.

2017 är annars året då arbete på distans skall testas och då gäller det att vara disciplinerad och hålla de egna deadlines jag strängt satt upp. Ingen enkel sak, skall jag säga! Murvielsolen hjälpte inte heller till häromsistens. Den envisades med att gassa varje dag och min ljustörstande, vinterlurviga uppenbarelse kunde inte stå emot.

Den ville ut.

Ut till ljuset.

img_6923

Bort från datorskärmen.

Utom synhåll för det gigantiska spindelnätet som formerat sig högt uppe under taket ovanför trappan. Hur jag skall nå det begriper jag inte. Det sitter flera meter upp, längre än vad någon normal dammsugarslang någonsin nått. Och hur ställer du en stege i en stentrappa för att nå?

Det gör du inte.

Listig spindel.

Lika bra att gå ut och njuta i solen istället och fundera över hur spindelnätet skall tacklas. Kanske poolhåven är lång nog, funderade jag? Det får jag testa. Fast en annan gång.

Ett elakt magvirus härjade bland bygrannarna under vår vistelse och gjorde att några planerade sociala sammankomster fick ställas in. Ensamma i huset de sista dagarna försökte jycken och jag tränga undan tanken på stundande hemfärd in i dimman. En bokstavlig dimma. Ryktet om dagsljus hemmavid som lyste(!) med sin frånvaro nådde mig medan jag och jycken kisade mot solen under våra dagliga turer runt ägorna.

img_6932
img_6951
img_6944
Poolområdet är stilla,
Poolområdet är stilla,
värmepumpen i ide
värmepumpen i ide
och inget glatt plaskande hörs
och inget glatt plaskande hörs
Fast himlen; den är blåare än blå i januari 2017
Fast himlen; den är blåare än blå i januari 2017

Wilda blev sittande länge i stentrappan innan hon motvilligt följde mig in. Varje gång.

I den sena eftermiddagssolen blev färgerna intensivare och trädgården nästan ännu vackrare än när blommor väller över terrasseringarna när det växer som vällustigast.

Det tänker jag på nu. Ofta.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Tillbakablick – på utflykt med Bertil och Zack

20 lördag Aug 2016

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, grand-mère, Reminiscenser, Utflykter, Vin i Languedoc

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Chateau Coujan, Hos Malin hunddagis, La Maison Hansby, St Martin des Champs, Tjörn runt

Vet ni, Tjörn är oerhört vackert. Faktiskt oavsett väder och årstid. Till och med när det som härom veckan blåser så att utemöblerna kastas omkull

IMG_5632

och den trevliga paviljongen är nära att lyfta från sitt gediget fastskruvade fundament. När vattnet skummar runt klipporna ute på redden,

IMG_5652

och ljungen lockar både hund och matte till krumsprång av glädje – det är smärtsamt vackert då med.

Det är vackert i gråvädret när hundens nya dagis är upphandlat och vi åker dit för att presentera både oss själva och jycken;

Kohagen utanför Hos Malin

Kohagen utanför Hos Malin

Men det hjälper inte. Jag vill kunna slänga på mig en fladdrande sommarklänning och vara ute. Jag vill kunna äta mina måltider utomhus och läsa mina blaskor i skuggan av ett träd, ett parasoll eller en paviljong. Det är fortfarande augusti och jag vill hellre badda bort svettpärlor på överläppen än dra på mig en varm tröja och kura inomhus medan regnet piskar mot fönsterrutorna.

Jag vill hellre vara i Murviel.

Jag vill vara omgiven av finingar och åka på utflykt och se stora och små upptäcka ställen de aldrig sett förut. Som när Bertil och sexårige Zack for på vinprovning på Chateau Coujan och på St Martin des Champs när det fortfarande inte rådde någon som helst tvekan om att det var sommar och när jackorna hängde oanvända på sina järnsmideskrokar i Murviel.

Åskan mullrade förvisso hotfullt i bakgrunden när vi lämnade påfåglarna ute i vinden

IMG_0260

och klev in i den gigantiska caven, där de lika gigantiska vintunnorna fortfarande finns kvar, även om de inte lägre används.

IMG_0240

Och tur är väl det, med tanke på vad som krävdes för att hålla tunnorna rena på den tiden då de fortfarande användes. Gårdens minsta och smidigaste fick då vackert krypa in genom den minimala luckan och feja insidan för att göra tunnorna redo för nästa skörd. Helt ofarligt var det inte, då luften snabbt tog slut därinne och om inte den lille fejaren tog pauser i tid, kunde det hända att syrebristen tog kål på den stackaren.

IMG_0243

Luckan i fråga syns bakom suffletten på den sovande Bertils vagn

Zack tyckte inte att det lät särskilt lockande, så han slapp krypa in. Vi skickade för övrigt inte in Bertil heller. Han sov ju, så det var liksom inte aktuellt.

Under gårdshundens överinseende gick vi vuxna istället loss på gårdens produkter,

IMG_0252

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

medan Zack tog igen sig i soffgruppen framför den romerska mosaiken, som grävdes fram en gång när gården skulle anlägga en ny och större parkeringsplats:

IMG_0242
IMG_0241

Det är fint att de tagit hand om den och att den fått flytta in i caven. Hela området är riktigt romarland och var du än sätter spaden, finns chansen att du stöter på romerska lämningar. Respekten för lämningarnas kulturella och historiska värde finns där kanske inte alltid och jag gissar att ganska mycket bara skyfflas undan när praktikaliteterna tillåts gå före. Synd, kanske, men begripligt.

Av nyare datum, men lika intressant är den eleganta spottkoppen som ställts fram till oss vinprovare:

IMG_0244

Det gäller ju att spotta med stil och bibehållen elegans!

Denna vädermässigt nyckfulla julidag for vi sedan vidare från ett blåsigt Chateau Coujan med hotfulla regnmoln ovan bergen bakom oss till ett St Martin des Champs i slösande sol:

IMG_0261

Här fick en stolt Zack prova saft,

IMG_0264
IMG_4796

medan de vuxna återigen gav sig i kast med de något ädlare dryckerna.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Zacks pappa hittade ett tjusigt alternativ till festernas Bag-in-Box,

IMG_4803

medan min blick fastnade på de många vinöppnarvarianterna på väggen ovanför den stora öppna spisen.

IMG_0262

Och Bertil? Tja, han hängde på men struntade i all vinparafernalia och lutade sig tillbaka i sin vagn. Lika bra att anamma livsstilen härnere och ta det lugnt när timmarna är som varmast och de äldre knasbollarna får för sig att det är en lämplig tidpunkt att suga i sig vinslattar.

IMG_4799

Så här kan jag i tanken återvända till den där utflyktsdagen för inte alls så längesedan och bli alldeles uppslukad av bilderna på min äppleskärm. Utanför har det slutat regna men det är fortfarande lika grått.

Av den planerade picknicken på klipporna blev intet idag, trots livlig båttrafik i Tjörn Runt alldeles om husknuten. Har vi blivit alldeles förfranskade av våra murvielska somrar och fått för oss att vi är gjorda av socker och därför inte kan vara ute i regnet? Kanske inte, men det finns visst dåligt väder trots bra kläder och då stannar jag hellre inne. Och förflyttar mig i tanken till ett betydligt trevligare murvielskt klimat. Sådetså.

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Tillbakablick – vingårdsbesök

25 måndag Jul 2016

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Familjen, Utflykter, Vin i Languedoc

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

La Maison Hansby, Sainte Cécile du Parc, vingårdsbesök

Västkusten kråmar sig, fjäskar och tuppar omkring i en sommarstass som fullkomligt golvar mig. Det blir inte bättre än så här. Skinnet är litet kärvt efter en simtur i havet tillsammans med min allra finaste minsta. Första utomhusbadet på hemmaplan i år och lite motvilligt konstaterar jag att ett havsbad av det slag jag tog idag är svårslaget, poolen i Murviel får ursäkta.

Så middag på bryggan på Lilla Rösö i fint sällskap och jag fäster allt på näthinnan och i mobilkameran att ta fram när höststormarna börjar vina runt knuten om inte alls så länge.

image
image
image
image

Det är då, när allt det sommarsvenskt ljuvliga men ack så korta är över, som Murviel hjälper mig att hålla humöret uppe; ibland på plats, ibland hemmavid men med vetskapen att det finns där som en värmande filt om axlarna.

Årets murvielsommar är intensiv, full av gäster och samtal långt in på natten. Blogginläggen står på kö och väntar på att bli skrivna, så det är lika bra att sätta igång. Jag börjar från början, på allra första dagen på plats, då Erik och jag följde med på förmiddagsbesök till Sainte Cécile du Parc. Morgonen var varm när vi vandrade ut på fälten tillsammans med Christine, som äger gården tillsammans med sin man Stéphane sedan ett antal år tillbaka.

IMG_0102 IMG_0106 IMG_0108

Gården har förstås funnits länge, men paret har renoverat, uppdaterat och byggt till sedan de tog över den 2005 och den nya caven liknar ingen av dem jag förut sett. Den är ljus, sval och kliniskt ren och det låter kanske inte så charmigt, invaggade som vi är många av oss att det måste vara gammalt, traditionellt och schablonfranskt för att osa charm. Men Christine berättar så engagerat, vinerna smakar så gott och svalkan i den luftiga caven är så skön att det blir uppenbart att en ny cave förstås skall byggas just så här och inte försöka efterlikna något gammalt. Sådana finns det tillräcklig många av ändå, som tur är.

IMG_0110

Nya ekfat, som håller för ett par tre säsonger innan de gjort sitt

IMG_0109

Att göra vin är en konst. Men det är slitigt och tungt och har väldigt lite att göra med den romantiserade bilden av det som vi matas med i filmer och böcker som ”A Year in Provence”. Någon knotig, väderbiten vinbonde hittar du inte på Cécile du Parc. Istället hittar du en modern familj mitt i livet och Christine själv är très chic.

IMG_0112 IMG_0113 IMG_0114

IMG_0115

En och annan kartong vin fick följa med i bilarna och sedan bar det hemåt för lunch och några lata timmar vid poolen. Fast numer köper jag bara det som vi konsumerar på plats. Skall något vin fraktas med hem till Sverige, överlåter vi det med varm hand till Maison Hansby. Finfin service och stort utbud hittar du där och dessutom får du vinet levererat till dörren.

IMG_4658

En alldeles formidabel start på semestern, om du frågar mig!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …
← Äldre inlägg

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Déménagement et les voisins
  • Plötsligt slår det mig
  • Med Covid på återbesök
  • Kort mellanlandning i Ulebergshamn
  • En bättre söndag

Besöksstatistik

  • 340 194 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France Av jord badrumsrenovering barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 138 andra, prenumerera du med.
mars 2023
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  
« Feb    

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • murvielklotter om Plötsligt slår det mig
  • Cecilia Hedlin om Plötsligt slår det mig
  • murvielklotter om Med Covid på återbesök
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Murvielklotter
    • Gör sällskap med 57 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: