Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Månadsarkiv: maj 2014

Vive La France

31 lördag Maj 2014

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Boklördag, Les Bobos, Marie Darrieussecq, studentdemonstrationer, Suggestioner

Det är lördag. Läsa-dagstidningar-i-en-halv-evighet-och-långt-efter-avslutad-frukost-dag.

Jag läser.

En text fångar mitt intresse och jag måste googla.

Så en bild, ett klokt citat, en rolig anektdot och jag plockar fram mobilen och knäpper ett kort, som jag skickar via Messenger till mig själv och sedan sparar ner på datorn.

Det är tidsödande. Tankarna sticker iväg på många spretiga utflykter och ibland hinner jag inte ens läsa färdigt artikeln som just fångat mitt intresse innan jag blir tvungen att dela med mig av vad jag läst. Som nu. En text av franska författaren Marie Darrieussecq i DN:s boklördag får mig att öppna locket till datorn och börja knattra. Jag vill att ni ska läsa den också, förstår ni. Men först skall jag läsa den själv, så jag skall be att få återkomma…

anti-NP-plakat

Sådärja. Är ni kvar?

Det är högintressant, högaktuell läsning. Marie D berättar med sig själv som utgångspunkt om den splittrade traditionella högern, en skröplig vänster och en president som är till synes oförmögen att komma åt arbetslösheten i landet. Hon nämner, som så många andra, Algerietkriget, Vichyregimen, störtandet av Pariskommunen och Frankrikes förhållande till de forna kolonierna som alla är hemsökande spöken från en historia som förklarar Front Nationals framgångar. Och om pappa Le Pen och dotter Marine som båda har hittat och hittar sätt att spela framgångsrikt på de historiska strängarna; den förre med ett grovt rasistiskt, och den senare med hjälp av ett på samma gång motsägelsefullt, irrationellt och polerat språkbruk. Mycket farligare, menar Marie, än vad Chirac ens kunnat drömma om när han 1985 sa: ”För ögonblicket är det inte så farligt” om Jean-Maries och FN:s framfart.

Marie själv, som ser sig som en samhällsmedveten medlem av Les bobos – de borgerliga bohemerna – berättar vidare om hur i övrigt kloka, stillsamma släktingar varit med och röstat fram Front National, medan hon själv och hennes intellektuella vänner gjort allt för att utgöra en motvikt.

1999 fick hon vittna i en rättegång mot sitt förlag och författaren Mathieu Lindon. Åtal hade väckts av Jean-Marie Le Pen angående huruvida Lindon hade rätt att låta en av sina romanfigurer kalla Le Pen för rasist.

Le Pen vann.

Till och med i Europadomstolen.

Nu fruktar Marie D att Marine Le Pen kan bli Frankrikes första kvinnliga president.

Måtte förnuftet segra över de mörkrets krafter som fört FN till maktens högborg i Bryssel. Måtte en folklig motrörelse likt den i Kärrtorp och de franska studenternas motdemonstrationer i efterdyningarna av EU-valet mota Jean-Marie, Marine och deras anhängare tillbaka under den sten där de hör hemma.

Önskar jag mig.
Imorgon fyller jag år.

Då önskar jag mig snälla barn. I alla åldrar och av alla nationaliteter.

Och Marie Darrieussecqs bok Suggestioner, där den kvinnliga huvudpersonen förvandlas till en sugga som en metafor för den svinaktiga förvandlingen av det franska samhället. Någon ”råkade” snappa upp denna min litterära önskan och störtade iväg in till stan. Kanske kan han hitta åtminstone den engelska översättningen…?

Klicka på bilden för att komma till Bokhoras recension.

Klicka på bilden för att komma till Bokhoras recension.

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Ett riskmoment mindre

30 fredag Maj 2014

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Byliv, Murvelhuset

≈ 2 kommentarer

Etiketter

automatisk garageport, rusningstrafik i Murviel, trafikfara

Jag tror att jag nämnt tidigare att det är förenat med en inte obetydlig fara att köra ut och in ur vårt garage i Murvelhuset. Gatan utanför är periodvis ganska hårt trafikerad och den ursprungliga garageporten var gisten och gammal men utan den charm som en gammal port kan ha. Någon, någon gång, verkar ha kapat av den ursprungliga, förmodligen både vackra och imposanta porten in till vineriet och ersatt den med en enklare, mer lättmanövrerad variant. Överstycket är fortfarande kvar, liksom de gamla kraftiga gångjärnen. Jag tycker om sådant som berättar husets historia, så de får vara kvar.
IMG_0683

Så lättmanövrerad var den ”nya” porten dock inte längre och det har hittills varit en både tidsödande och inte helt ofarlig procedur att öppna och stänga den och sedan få ut bilen. Alltså har avfärd och ankomst med voituren planerats nogsamt. Morgnar före klockan 9 har gått bort. Då åker fransoserna till jobbet. Mellan 12 och 2 är en idealisk tid att plocka ut den egna bilen. Då äter de lunch. Trafiken kommer igång igen så sakteliga bortemot halvtre, då det är dags för eftermiddagspasset på jobbet. Sedan är det lugnt ett par timmar igen, innan det börjar bli bråttom att komma hem till aperón och middagen.

För oss semestrande expatrioter är det oftast inga problem att försöka tajma det här – vi är både läraktiga, flexibla och ivriga att passa in, dessutom. Men – och det är ett stort och viktigt men – att stänga av AC och radio, veva ner rutorna och lyssna efter trafiken innan bilnosen sticker ut för långt ut i gatan för att sedan trycka på gasen och elegant svänga upp i byn utan att stoppa trafiken, var en procedur som började påverka välbefinnandet i negativ riktning. Väl uppe i byn gällde det dessutom att hitta både en lämplig plats och en lämplig tidpunkt för en U-sväng för att sedan åka tillbaka, parkera bilen, hoppa ur och stänga porten och sedan påbörja den planerade färden till SuperU i grannbyn. Och så omvänt då, vid hemkomst. Svettigt, vill jag lova.

Men nu, kära vänner, kommer bloggarn att med ett knapptryck rulla upp den mörkgröna nya porten, svänga ut medan en blinkande lampa förebådar min gatuentré och med samma knapptryck stänga den igen bakom mig.

Garagekillen Gabriels bilder...
Garagekillen Gabriels bilder…
IMG_20140528_141628[1]
IMG_20140528_142000[1]

Hur elegant som helst. Tror att jag skall öva in ett lätt knyck på nacken för att liksom med en viss nonchalans visa hur fullkomligt oberörd jag är när jag framgent glassar mig fram på Murviels gator i min sassiga gamla Ford. Samma Ford som i sommar får emigrera på riktigt och får prydas med franska plåtar.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Pionlängtan

29 torsdag Maj 2014

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Min franska trädgård

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Languedoc, pioner

En kusins bild av elaka kvickrötter bland de älskade pionerna triggade en intensiv, trånande längtan efter de här skönheterna

IMG_0301

The real deal

The real deal

De blommar nog nu och en annan familj får njuta av mina omhuldade pioner – för övrigt placerade i den enda rabatt i vår tidigare trädgård som trots allt fick ordentlig omsorg. Ambitionerna var lika stora som de högtflygande trädgårdsplanerna när vi köpte vårt hus vid millenniets början. Resultatet blev sisådär men vi njöt av trädgården ändå.

IMG_0295

Äppelträdet blommade flitigt varje år

Äppelträdet blommade flitigt varje år

Lite sved det att offra trädgården när murvelhuset seglade upp på datorskärmen och inte lämnade mig någon ro förrän det var vårt.

Jag tänker ganska sällan på ältahuset och trädgården nu, trots att jag, när vi flyttade in där, svor att ut ur det här huset får de bära mig med fötterna först.

Men pionerna.

Svårodlade på en balkong på sjätte våningen men pioner, det måste jag ha, så jag kör fake-varianten

… fast de doftar inte så värst mycket

Ganska naturtrogna…

Ganska naturtrogna..

… fast de doftar inte så värst mycket

Tack, Ingvar, för dem!

Googlade pionodling i Frankrike och insåg till min stora förtjusning att de är än mer gångbara därnere och jag vet den perfekta platsen för dem i murvelträdgården.

 

Här behövs färgklickar - ljusare är det redan sedan träden ovanför ansats!

Här behövs färgklickar – ljusare är det redan sedan träden ovanför ansats!

Flera sorter får det bli. Doftande, färgstarka och blekt puderrosa. Jag har ju lyckats med pioner förr!

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

När någon kommenterar

28 onsdag Maj 2014

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont

≈ 2 kommentarer

… plingar det till i min inbox och jag blir glad. Det är roligt med respons. Det bor alltså en uppmärksamhetstörstande narcissist även i mig, hur mycket jag än försöker hävda att bloggandet handlar om att jag för min egen och min familjs skull vill dokumentera hela den upplevelse det är och hittills har varit att bli med franskt hus. Jag ser ju att ni läser. Statistiken tickar på – lite drygt 65.000 träffar under de dryga två åren jag bloggat om murvelparadiset. Det är en trogen skara läsare som tittar in varje dag och delar drömmarna med mig. Jag tycker om det. Det känns fint. Flera av er känner jag, några har jag lärt känna genom bloggen, andra är för mig helt okända personer och det spelar ingen roll vilka ni är; ni är med och gör min franska resa ännu intressantare.

Oftast kommenteras det senast publicerade inlägget. Ibland får jag några likes. Lika ofta kommenteras det inte alls men jag ser att ni är med. Ibland hittas ett inlägg från förr av någon och när jag då läser vad som kommenterats, börjar jag läsa mina tidigare inlägg och kör en repris på gamla, halvt bortglömda upplevelser.

Ett årsgammalt inlägg heter Under vädret idag. En läsare hittade dit, kommenterade och tog mig med på en resa bakåt. Bara ett år sedan men så länge sedan. En notis om alltings förgänglighet. Vemodigt, lite nymornat och med en föraning om vad som komma skulle, trots att jag inte hade en aning om vad som väntade mig.

Det har glimtat fram på bloggen ibland, den där andra, mindre glättiga delen av livet, inser jag. Fast här på klotterplanket låter jag det bara anas. Här är jag lycklig ägare av ett sydfranskt paradis och lever ett till synes bekymmersfritt liv. Priviligierad. Genomlycklig. Naivt ovetande om allt trist som också kan vara livet.

Eller inte.

Förstås.

Men att det är upp till mig själv hur motgångar tacklas, det blir jag varse när jag letar mig bakåt bland inläggen. Jag tror att jag är basglad. Basnöjd, liksom. Bastillfreds, nånstans. Fullblodsoptimist, rentav. Om det inte är bra för stunden, tänker jag nog för det mesta att det blir bra sen.

”Sen”.

Smakar på ordet.

Är inte det ett ord fullt av möjligheter?

Sen, om en stund lugnar det ner sig på jobbet. Sen, lite senare vet jag hur det blev och kan titta tillbaka och förhålla mig till mina nyvunna erfarenheter.

Sen, om en månad är jag i Murviel; har semester.

Det finns ett sen. Bara den grejen.

Godnatt, vänner – dags för amatörfilosofen att gå och lägga sig!

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Nu blir jag tvungen att bli politisk moraltant

26 måndag Maj 2014

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Byliv

≈ 2 kommentarer

Etiketter

EU-val, Front National, Murviel lès Béziers

Jag tänkte att jag skulle låta bli. Jag tänkte att jag skulle klara att avhålla mig från att kommentera valresultatet just här. Men det var innan en av mina facebookvänner gjorde mig uppmärksam på den här:

 

En så oändligt sorglig kartbild

En så oändligt sorglig kartbild

Och det var innan Dubbelörnen gjorde mig uppmärksam på att i Murviel fick Front National mer än 50% av rösterna i helgens EU-val. Drygt F-E-M-T-I-O procent. Vad i helvete…?

Förhoppningen att det skulle ha sin förklaring i att murvielborna inte gått man ur huse för att rösta, får väl sägas stämma, konstaterar jag när jag googlar fram hemsidan Les élections européennes 2014.

”Le taux de participation à Murviel-lès-Béziers a donc été de 47.8% et le taux d’abstention de 52.2%.”

Men de är ju för många ändå och jag kommer att möta dem dagligen på plats i sommar. Kommer jag då att titta på dem och undra vem av dem som är FN-anhängare? Kommer jag att titta på dem jag möter på gatan och undra om det är samma personer som i borgmästarvalet nyligen röstade kvar byns socialistiske borgmästare och som sedan la sin EU-röst på FN? Och kommer jag då att titta på dem och undra över hur i herrans namn de fick ihop den ekvationen?

När alltså murvielborna gjorde som resten av sina landsmän – att knappt hälften av byinnevånarna orkade hasa sig iväg till vallokalerna – betyder isåfall det att jag kan hoppas att soffliggarna i byn liksom i övriga Europa är av en ädlare sort?

Eller?

Fast då infinner sig förstås frågan varför ett sofflock får högre prioritet än den alldeles fantastiska rättighet, möjlighet, privilegium, men framförallt skyldighet vi har att använda vår rösträtt. Hur ädelt är det att låta bli? Hur var det han sa, nu igen, Einstein (klok gubbe, förresten)?

love-quotes-by-albert-einstein-359

Och jag vet, det är ett slitet citat men det är inte mindre relevant för det, så jag dammar av det och tröstar mig samtidigt med att det, trots allt, kommer att sitta en romsk kvinna bland kostymerna i Bryssel. Känn på den, Marine, Jimmie, Stjärt (förlåt; Gert) och alla andra rasister.

Nöff på er.

 

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Det är inga helger kvar

24 lördag Maj 2014

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Murvelhuset

≈ 2 kommentarer

Etiketter

gäster i huset, planering

Den där weekendtrippen för att titta till huset innan vi åker ner för sommarvistelse blir det ingenting med. Dagarna runt de kommande helgerna är fulltecknade, antingen med jobb eller andra trevligheter, så nä – no can do.
Men huset får sällskap ändå, av vännerna M och P. De måste ha landat nu och kanske har de till och med hunnit få ut sin hyrbil och är på väg mot favoritvyn över favoritbyn i fonden

Corneilhan till höger och Murviel framför bergen i fonden

Corneilhan till höger och Murviel framför bergen i fonden

Det är bra. Jag tycker inte om när huset står tomt för länge. Det känns som slöseri och väldigt onödigt. Fast det har inte varit så lätt att planera och boka upp veckor för andra än familjen, eftersom året hittills varit stökigt med datum som inte vill falla på plats. Till midsommar skall vi åka ner själva.
Tror vi. Kanske
Om inte E skall dit med sina vänner. Eller är han kanske rentav där med oss?
När kan L börja sin semester? När kan jag börja min? Hur länge kan vi vara borta? Måste nog vara i Stockholm några dagar i början av juli – har lite halvårsredovisning att vända och vrida på.
Och så vill jag träffa mamma. Och J.
Så där håller det på, ända intill resdagen.
Synd om oss, eller? Kanske det, ibland, men inte av ovan beskrivna skäl, för en av anledningarna till att vi överhuvudtaget kan vela fram och tillbaka är ju att huset finns. Att vi kan åka dit precis när vi vill och när andan faller på. Att vi inte är hänvisade till sista minuten-alternativen.
Låna ut det kan vi göra ändå men det har krävts en något spontan och flexibel läggning av gästerna också för att få till det och det är förstås inte lika lätt.
Planeeering skall bli mitt signum. Någon gång. Jag lovar. Kanske.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Det där franska stenhuset…

19 måndag Maj 2014

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Murvelhuset, Reminiscenser

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

dyr bänk, House Doctor, murviellängtan

Men på riktigt! Hur mycket kan en (inte ”man” – jag är feminist och det vinner över mina lingvistiska dubier över ersättningspronominet ”en”) längta till ett gammalt fransk stenhus?

Jag for till jobbet halvt folkilsken imorse och hann tänka många varv, att det här vill jag inte. Jag vill kunna fara ner till murvelhuset närhelst andan faller på och inte behöva vänta tills det är lugnt på jobbet igen. Jag blev tvungen att förklara för mina stackars medarbetare att idag är jag inte nådig.

Idag är jag inte att leka med.

Idag är stressnivåerna höga och längtet efter sydfranska nejder svårt.

Det där sista sade jag inte men de som känner mig hade kunnat gissa. Helgens besök på skånsk vingård kan ha triggat alltihop. Eller en slösande sol över guldgula rapsfält. Hela (nästan) stora, brokiga familjen samlad och allt det viktiga i livet runtomkring mig;

familjen

Bonusfruns frukostbild från svalövsköket

 

Det är konstigt det där, hur bra jag mår av familjen. Hur skönt det är att sticka iväg till mina smultronställen, om så bara i tanken. Och det krävs inte så mycket. Det räcker med en bild på en sittbänk i en tidning

dyr bänk

10.300 kronor hos House Doctor…

för att jag skall förflytta mig till Pezenas en varm augustidag förra året och till en i det närmaste identisk sittbänk i en av de otaliga brocantes som finns i den staden

100 relativt sett billiga euros

100 relativt sett billiga euros

Jag minns att jag tyckte den var dyr. Några brädor. Ett par ben. Men allt är ju som bekant relativt och en tiondel av priset jämfört med den i det glassiga magasinet får mig, så här nio månader senare, att tycka att bänken som nu nyttjas som viloplats för bakdelar när skor skall träs på fötter i murvelhuset var ett riktigt kap.

Och den där folkilskna starten på morgonen? Äsch. Det gick över. De är för bra, både elever och personal, för att jag skall sura någon längre stund. Och snart får jag ju åka ner till murvelhuset igen. Bara en månad kvar. Typ.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Skånska vinodlingar, påfåglar och feminister

18 söndag Maj 2014

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Alexander och påfågeln, Egalias döttrar, Fridhems folkhögskola, Skåne, skånsk vinodling, syttende mai i Svalöv

Vi är hemma igen, efter en intensiv helg i Skåne – den sista med S på scenen på Fridhem, eftersom det var slutspel det bjöds på. Nära och kära-dagen badades i slösande försommarsol och värme och nästan alla var där. Vi fick njuta av Alexander och påfågeln;

 

Alexander och påfågeln

Begåvade som tusan!

och av Egalias döttrar;

 

Otroligt intelligent spelad, starkt feministisk pjäs. Så stolt.

Otroligt intelligent spelad, starkt feministisk pjäs. Så stolt.

båda två smått fantastiska men den senare framförd med ett sådant glödande engagemang att jag blev alldeles tagen. De har tänkt till, de menar allvar, de kommer att göra skillnad. Jag vet det.

Kära återseenden,

kärt återseende
systrar

grillmat,

grill 2

S:s bløtkake på picknickfilt i gröngräset, den norska nationaldagen till ära,

blötkake
norsk flagga

följt av en god natts sömn invid en skånsk(!) vinodling,

Vinrankorna i Languedoc har kommit aningens längre...
Vinrankorna i Languedoc har kommit aningens längre…
Vinplantor på tillväxt
Vinplantor på tillväxt
Ljuvlig skånsk kväll
Ljuvlig skånsk kväll

och helgen var fullbordad.

Det där med vinodling på sydsvenska breddgrader måste undersökas närmare, så jag skall be att få återkomma i ämnet. Kan undra vilken druva som klarar ett sådant klimat och hur de späda rankorna skyddas mot snöstorm och kyla, alldeles oskyddade som de står mitt ute på det skånska plattlandet?

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …
← Äldre inlägg

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Déménagement et les voisins
  • Plötsligt slår det mig
  • Med Covid på återbesök
  • Kort mellanlandning i Ulebergshamn
  • En bättre söndag

Besöksstatistik

  • 340 228 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France Av jord badrumsrenovering barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 138 andra, prenumerera du med.
maj 2014
M T O T F L S
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  
« Apr   Jun »

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • murvielklotter om Plötsligt slår det mig
  • Cecilia Hedlin om Plötsligt slår det mig
  • murvielklotter om Med Covid på återbesök
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Murvielklotter
    • Gör sällskap med 57 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: