Vi är hemma igen, efter en intensiv helg i Skåne – den sista med S på scenen på Fridhem, eftersom det var slutspel det bjöds på. Nära och kära-dagen badades i slösande försommarsol och värme och nästan alla var där. Vi fick njuta av Alexander och påfågeln;

Begåvade som tusan!

och av Egalias döttrar;

Otroligt intelligent spelad, starkt feministisk pjäs. Så stolt.

båda två smått fantastiska men den senare framförd med ett sådant glödande engagemang att jag blev alldeles tagen. De har tänkt till, de menar allvar, de kommer att göra skillnad. Jag vet det.

Kära återseenden,

grillmat,

S:s bløtkake på picknickfilt i gröngräset, den norska nationaldagen till ära,

följt av en god natts sömn invid en skånsk(!) vinodling,

Vinrankorna i Languedoc har kommit aningens längre…

Vinplantor på tillväxt

Ljuvlig skånsk kväll

och helgen var fullbordad.

Det där med vinodling på sydsvenska breddgrader måste undersökas närmare, så jag skall be att få återkomma i ämnet. Kan undra vilken druva som klarar ett sådant klimat och hur de späda rankorna skyddas mot snöstorm och kyla, alldeles oskyddade som de står mitt ute på det skånska plattlandet?