Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Månadsarkiv: februari 2017

Att älska lilla B

26 söndag Feb 2017

Posted by murvielklotter in Familjen, grand-mère

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

älskade barnbarn, Stockholm, Tjörn

img_7418

Jag har lämnat ett snögloppigt Stockholm, sett solen bryta igenom molnen över Vättern och styrt in i västkustsk dimma idag. Bokstavligt talat, inte bildligt. Eller kanske lite bildligt också, eftersom det var högst motvilligt som jag lämnade mitt soliga lilla barnbarnstroll kvar i radhuset med sina päron.

I bilen satt jag och tänkte på lilla B. På hur han nynnar. Hur han tittar pillimariskt på sin mormor under morgonrufsig lugg. Hur dörren till mitt rum flyger upp på morgonen, efter att jag legat och lyssnat en stund på när B pladdrar med elefanten, glad som en lärka, pigg som en mört. Så står han och tittar på mig en stund med smilband upp till örsnibbarna innan han springer vidare för att titta till päronen. Imorse hann det rent av bli lite beslutsångest innan lilla B kom på den lysande idén att lämna elefanten hos pappan medan han tog med sig mamman och kröp ner hos mormorn.

img_7433

Alla fick mysa. Alla var nöjda. Lilla B är noga med att sprida sina gracer.

Han har sjungit för mig och applåderat när jag sjungit. Vi har lyssnat på vacker musik, läst böcker och tittat på Modern Family på Netflix. Lilla B är glädje. Lilla B är allt som är vackert.

I Stockholm är för tillfället också alla mina tre barn samtidigt och det var märkligt att åka därifrån den här gången. Kluvet och rentav svårt. Älskar dem alla så galet mycket.

Men hemma på ön väntade älskade L och lilla jycken, som sprang ärevarv när jag kom. Kärleken till den lilla pälsen är tämligen okomplicerad den också. Fast av annat slag, förstås.

Det får handla om kärlek hela blogginlägget ut idag. Med risk för att det blir en smula känslosamt. Jag är uppfylld av det, nämligen. På ett nästan hudlöst vis. Just idag.

Om bara en vecka åker jag till våren. Till Murviel. Till den älskade trädgården. Till Huset. Till mitt Happy Place. Kärlek, of sorts, igen.

Då blir det desto sydfranskare rapportering på bloggen. Och kanske en förinvigning av årets säsong med apéro i trädgården (om vädret tillåter) för hugade på plats.

Framdukat...

Mars 2016

Skall jag tänka på under morgondagens bilfärd fram och tillbaka i dimman på E6:an.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

När mimosan blommade i vår trädgård

22 onsdag Feb 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Min franska trädgård, Murvelhuset, Reminiscenser, Väder

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Mimosa, murvielminnen, snöglopp

Det dök upp ett minne på Facebook idag. Det gör ju det med jämna mellanrum. Oftast struntar jag i dem men ibland fastnar de. Just murvelminnen har av någon obskyr anledning en tendens att få mig att släppa det jag egentligen borde göra för att istället ägna tankekraft åt hur fantastiskt det säkert är i Murviel just nu. Murvelminnet den här gången är fem år gammalt och är egentligen ett länkat blogginlägg. Det berättar att det är 22 dagar kvar till dagen D. Det berättar om flyttkaos och prylar som inte vet vart de skall ta vägen. Det berättar om förväntan och visar bilder från Huset som vi då ännu inte tagit i besittning. Men det jag fastnar mest för är bilden av en ymnigt blommande mimosa invid entrétrappan innanför den rostiga grinden.

img_0245

Det var vår köpemäklare Ewa som skickat bilderna och jag minns att jag visserligen tyckte att mimosan såg magnifik ut men att jag inte riktigt förstod hennes och andras mimosaentusiasm. Då visste jag ingenting om festivaler till det blommande trädets ära eller att den hade ett sådant starkt symbolvärde som vårtecken och löfte om varmare tider alldeles om hörnet. Min stjärnögda längtan efter snöfria trakter hade liksom skuffat undan vetskapen om att det är vinter även i södra Frankrike, om än av betydligt lindrigare slag än här hemma. Att därför behöva fira vårens ankomst också i Languedoc, var en tanke som inte slagit mig.

När mimosaträdet samma år ledsnade och stod som en sorglig, böjd pinne i trädgården, kändes det därför inte så svårt att ta beslutet att ta ner det. Hade det varit nu, hade istället aktion rädda mimosan vidtagit och om det hade visat sig omöjligt, hade genast en ny fått ta dess plats.

Trista hörnet får ett ansiktslyft

 

img_0662

Bignonen har tagit över mimosapinnens plats

Jag tror jag bestämmer mig här och nu, med blicken fäst mot ett hav som skummar och frustar i vår havsutsiktsglugg,

img_7360

att införskaffa ett nytt mimosaträd. Fint att ha i bakhuvudet när Ekot berättar om klass 1-varningar, trafikolyckor, blötsnö och hård vind längs med vägen till mamma. Planen var att åka dit idag, äntligen. Fast hur klokt det är att ge sig ut på vägarna med sådana väderrapporter, det vete fåglarna. Här har just molnen på bilden som togs för en halvtimme sedan blåst bort;

img_7362

Jag pälsar på mig och tar ut hunden medan jag funderar över hur jag skall göra. Lite svårt har jag att föreställa mig snöglopp några mil bort när det samtidigt ser ut så här hos oss.

 

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Om vädret och andra helt osorterade tankar

19 söndag Feb 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Inredning, Min franska trädgård, Renoveringar, Väder

≈ 1 kommentar

Etiketter

dimma över Tjörn, Objudna gäster, tankar på flykt, taver, trafikbuller

Vår ö är en av de vackraste platser jag vet. Väl så vacker som de vidsträckta vinodlingarna runt Murviel; en natur som jag återförälskat mig i. Kärleken till Tjörn pre-Murviel var alltid en smula komplicerad. Lika mycket som jag älskade de varma klipphällarna en riktigt fin sommardag, lika frustrerad var jag när idealbilden inte stämde och den ena semesterdagen efter den andra regnade eller blåste bort. Ibland åkte jag till ön över påsk eller för en hösthelg men inte förrän vi flyttade hit permanent för ett och ett halvt år sedan har jag fått uppleva årstidsväxlingarna och hur fullständigt obeveklig naturen är när den bestämmer sig för det.

Och jag älskar det.

Jo, faktiskt.

Fast Murviel är förutsättningen för denna nyfunna kärlek; att murvelhuset finns och att solen skiner där mycket oftare, längre, pålitligare och varmare än här.

Jag tror att vi bestämde oss för att ta hand om huset i grevens tid. Fasaden på ena sidan fick bytas ut helt, vindskivor, stuprännor, dörrar och flera av fönsterfodren var bortom räddning och i källarvåningen hade mössen hittat en ur mushänseende lyxig fristad. Vi har för övrigt inte helt lyckats vräka våra små squatters ännu och om vi hittills bara misstänkt att de kanske fortfarande är kvar, så hittades bevis för deras fortsatta närvaro häromdagen. En intorkad, mumifierad liten muskropp dök upp när elektrikern, som är tillbaka hos oss för mer jobb, stuvade om i källarförrådet för att komma åt elen där. Musfällor är inte att tänka på, det är alldeles för grymt. Vi har försökt med elektriska musskrämmare istället. Men nu ger vi upp och bjuder hem Anticimex. Antar att fällorna då tar plats och jag ber i förväg mussamhället om ursäkt för det och ber dem också rädda sig själva innan det är försent. Jag är ju nämligen annars en känd gnagarförsvarare, även om jag tycker att de är obehagliga när de kommer för nära..

Idag, till slut, lyckades solen bryta igenom den kompakta dimma som parkerat sig över Tjörn i nästan fem dagar. Fukten i dimman har gjort asfalten såphal och dagarna kortare än vad de egentligen är. Men som alltid när solen badar klipporna i mjukt eftermiddagsljus är allt förlåtet…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Då känner jag mig lika lycklig som jag känner mig deprimerad, väderhånad och rentav kränkt när landskapet runt omkring mig bara visar upp nyanser av smutsgrått. Som häromdagen på väg hem från Hällevadsholm, alldeles i närheten av Dingle;

img_7333

Huset längs med gamla Rikstvåans (ersatt av E6:an)  sträckning har för länge sedan lämnat sina glansdagar bakom sig, för här åker inte någon längre förbi som inte bor eller arbetar i trakterna och hos dem finns förstås inget behov av en vägkrog som ett välkommet stopp på en lång resa. Annat var det säkert förr, innan E6:an blev modern, snabb motorväg långt borta från Hällevadsholm.

riksvag-2

Av storleken på den forna restaurangen att döma, var det säkert en gång många som stannade just här. I Murviel funderar vi över om inte en ringled runt den gamla cirkuladebyn vore att föredra. Trafiken genom byn är stundtals ganska besvärande men det är ändå inte en by som lever på att vara genomfartsled med blomstrande verksamheter som gynnas av de många bilburna besökarna. I jämförbara grannbyarna Cessenon och St Chinian utnyttjas däremot det faktum att trafiken går genom byarna och här finns både fantastiska marknader, liksom affärer och restauranger.

IMG_5648

Marknad i St Chinian

Frågan är vad som är bäst; skulle Murviel vinna eller förlora på att slippa dundrande trafik mellan husväggarna? Om småorterna längs med gamla rikstvåan/E6:an är bra jämförelsematerial, så blir svaret att trafiken är bra och att de små orterna alldeles somnar in och glöms bort om trafiken tar en annan väg.

Inte vet jag. Men med ett kreativt sinnat maireri tror jag att det skulle kunna bli precis tvärtom.

IMG_8976

14 juli på Taverne de Léa (här 2015)

En mysig uteservering på torget utanför Le café Nouvel och en annan på torget utanför gamla sportbaren vore inte omöjligt.

... och Petetasyra utanför Café de la Paix

Petetasyra utanför Café de la Paix 2012

Torghandel som fortsätter in i gränden på familjen L:s gata mot parkeringen mitt emot deras dörr skulle också fungera, om inte biltrafiken runt byn krävde så mycket plats.

Familjen L:s vackra gata i kvällsljus

Så där går tankarna fram och tillbaka när helgen ger dem fritt utlopp. Så kan ett fult och gistet hus invid en gammal landsväg i ett dimmigt Hällevadsholm skicka iväg tankarna till Murviel, trots att det enda de två byarna eventuellt har gemensamt är trafiken. Bakom vindrutetorkarna på väg hem från ett av mina tre uppdrag i fredags slogs jag av kontrasten och av det faktum att det där fullständigt jämngråa dag ut och dag in inte går att jämföra med trist väder i södra Frankrike. Och jag slogs av att det ger mig rysningar. Obehag.

Men huset på ön är ombonat, mysigt och skönt att komma hem till. Vi är igång med renoveringar igen, efter några månaders uppehåll. Innertrappan har äntligen fått ledstänger och belysning,

img_7296
img_7337

och på utsidan finns ordentliga utelampor. Nu är även bygglovsansökan för utbyggnad av altanen och en ny utetrappa delegerad till en mer kunnig person än vi själva och vi kan förhoppningsvis snart sätta punkt för renoveringarna i tjörnhuset.

I Murviel handlar det närmast förestående större arbetet om infarten bakom den rostiga järngrinden.

Idag kom devisen.

Det blir dyrt.

För dyrt, åtminstone nu. Vi får diskutera fram en billigare lösning eller vänta lite, spara och fylla på renoveringskontot. Det vore skönt att få det gjort men det är inget krisläge. Tålamodsträning får vidta. Inte min bästa gren, skall erkännas, så vi får se hur det går.

 

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Minutiös planering för stor frihet

11 lördag Feb 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Om dagsläget, Resor

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Gare de Béziers, Landvetter-Barcelona, Maison de deux, Mimosafestival i Roquebrun, Norwegian, SNFC

Nu ramlar den på plats, planeringen för mina tre uppdrag under våren…

img_7254

Varje dag är uppbokad – med reservation och flexibilitet för eventuella ändringar, förstås – och frihetskänslan är monumental. Det kan tyckas motsägelsefullt men är en förutsättning för att jag skall hinna med det jag vill utan att riskera dubbelbokningar. Det kommer säkert att hända ändå men förhoppningsvis inte så ofta.

Mamma får äntligen plats och lillprinsen. Och dagar på Tjörn.

img_7240

Allt har dagar markerade i kalenderns årsplan. En old school filofaxkalender som jag dammat av och tagit i bruk igen. Den ger mig bättre överblick än telefonkalendern. Penna och papper; det är grejer det! Dagarna kan dessutom utan större åthävor byta plats med varandra – jag skriver med blyerts;)- för det är trots allt inte alltid som tillvaron tillåter att en sådan detaljerad planering får vara ifred. Jag vet ju det. Det finns mycket som kan stöka till det. Men jag är beredd. Så beredd jag kan vara.

Inte mindre än tre resor till Murviel är bokade i vår; inte långhelger, utan veckolånga resor som är fyllda med planerat arbete. Behovet av ledighet är nämligen inte alls lika stort som behovet av att kunna dela min tid mellan de platser som får mig att må bra. Jag har bokat resorna utan att som alltid tidigare oroas över att de inte skall ses med blida ögon eller att jobbet skall ställa sig i vägen utan att jag haft någon möjlighet att styra över det. Jag har moloket fått ställa in, korta av och skjuta på planerade resor ganska många gånger de senaste åren.

Praktfulla Pyrenéer under flygplansvingen!

Praktfulla Pyrenéer under flygplansvingen på förtida resa hem för akut jobbmöte i april 2015

Men nu styr jag över min egen tid. Jag anpassar förstås efter de behov som uppdragen har men eftersom bara ett av dem kräver regelbunden fysisk närvaro och de andra två kan utföras var som helst ifrån, åtminstone under de kommande månaderna, så är inte den anpassningen särskilt besvärlig. Logistiskt krävande, kanske, men hanterbar.

Alltså bär det iväg till Murviel i början på mars för en smygpremiär på säsongen. Biljetter är bokade med Norwegian till Barcelona och sedan tåg till Béziers på nedresan. Ett litet bekymmer när jag skall tillbaka till Sverige igen har jag, eftersom inga tågavgångar från Béziers passar med mitt tidiga eftermiddagsflyg från Barcelona. Jag får kolla upp bussarna eller i värsta fall ta en övernattning på flygplatsen natten innan. Det löser sig. Det har det hittills alltid gjort.

Med första murvelresan inom räckhåll vaknar livsandarna. Jag pratar planer med Maison de deux, skriver till Alexandre om datum för poolöppning,

IMG_3438

Modiga premiärbadare påsken 2016

och funderar över en bättre yta för matplatsen invid poolen. Där skall fina bordet, som Maison de deux tillverkat, få inta hedersplats:

14425319_10154254448852550_3239767725843860363_o

Numera grått, efter behandling med järnvitriol

Funderingar över Projekt kök stångar sig också fram men det får ta sin tid och får nog trots allt vänta till minst efter sommaren.

I huset på ön letar sig vårvintersolen in genom fönstren, som är saltkladdiga efter tidigare regnoväder som piskat in från havet. Jag har köpt nya mårbackapelargoner till fönsterbrädan i köket;

img_7252

kanske är det lite för tidigt men det struntar jag i. Det är lördag. Det är ljust. Kallt, visserligen, men vintern är äntligen dödsdömd. Inte över, men chanslös. Snart är det vår även här.

Längtar efter att få se vårfår på Toftenäs!

Längtar efter att få se vårfår på Toftenäs!

Och imorgon är det mimosafestival i Roquebrun och därmed är den languedocska våren vederbörligen invigd och välkomnad.

IMG_8595

Det ni! Vad ger ni mig för den?!?

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Nya tider och små och stora projekt

03 fredag Feb 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, grand-mère, Min franska trädgård, Murvelhuset

≈ 2 kommentarer

Etiketter

distansjobb, säsong 2017

Sista signaturen har fästs på papper, sista rektorsbesluten är fattade, och nycklar, telefon liksom dator har lämnats tillbaka. En vacker bukett fick följa med hem,

img_7183

och uppdraget på potatisgymnasiet är slutfört. Nu är jag på allvar igång med mitt nya jobbliv; två konsultuppdrag och mitt egna spännande projekt, som blir allt konkretare. Det är mycket att göra men det är friare, jag slipper det dagliga pendlandet och jag tycker att det är rackarns roligt. Och meningsfullt.

Drivkraften från början var att hitta ett sätt att försörja mig utan att vara fjättrad bakom samma skrivbord varje dag och nu när det blivit verklighet – för ett tag, åtminstone; vågar inte hoppas på att det skall bära fullt ut ännu – hittar jag en energi och arbetsglädje som jag inte riktigt känt på flera år. Det har varit mer grottekvarn, lojalitet och förstås engagemanget för eleverna men jag tycker att jag stått och stampat. Förvaltandet måste paras med en rejäl dos utvecklingsarbete för att jag inte skall tappa intresset. Det har jag varit medveten om länge.

Imorgon åker jag till lilla B med väskan full med londonshopping, sedan blir det tillfälligt kontor i Solna i några dagar, precis som det var tänkt. Jag hoppas att det nu skall bli lättare för mina närmaste att hålla koll på var jag är, för de senaste par månaderna vet jag att jag nog känts ganska fjär.

Murviel finns naturligtvis med i närtidsplanerna men får inte ta plats innan jag hunnit med det och dem som försummats den senaste tiden. Under tiden flyr jag med jämna mellanrum till Murviel i tanken – det är nu sedan gammalt och ingenting som har ändrats eller bytt skepnad alls. Årets säsong närmar sig med stormsteg och de nyligen genomförda småprojekten håller planeringshjärnan igång inför de större som väntar.

I den varma januarisolen installerade jag mig häromsistens på terrassen för ännu lite ikeamontering,

img_0983

den här gången av en liten arbetsplats i hallen på övervåningen:

img_6868

E, som var på besök, hittade genast dit och tyckte att det fungerade alldeles utmärkt. Där ser jag mig själv sitta med mina uppdrag och projekt om alldeles snart.

Nästa stora projekt är den del av trädgården som ropat efter omsorg sedan vi tog över huset men som fått vänta på att renoveringsfinanserna skall hämta sig en smula. Den gamla gnisslande grinden gör djupa spår i gruset och för varje gång vi öppnar den, blir det allt svårare att hålla undan gruset och öppna grinden hela vägen. Särskilt vackert är det inte heller.

img_6959

Det första som möter besökaren i den annars så vackra trädgården är en bortglömd plats, där skön skugga svalkar men också gör det svårt för något att på allvar växa. Här skall därför stenläggas, ytan planas ut och ytterligare några trappsteg anläggas vid det böjda trädet:

img_6961

Jag har velat kapa den men Bertrand kom häromsistens på den lysande idén att istället förankra den böjda grenen i räcket vid trappan och låta bignonen klättra vidare över den. Då får vi den eftertraktade blommande växtligheten och en välkomnande portal som leder in och skärmar av. En del av ljudet från gatan kommer den också att ta hand om, enligt den kreative Bertrand.

Stenläggningen skall kännas gammal, som om den funnits där alltid. Lite ojämn, livfull men ljus, eftersom den skall ligga där det är som skuggigast.

img_6962

 

Arbetet sätts igång i slutet av februari. Jag blir nog tvungen att åka dit och inspektera. Får se till att beställa nästa resa väldigt snart.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Déménagement et les voisins
  • Plötsligt slår det mig
  • Med Covid på återbesök
  • Kort mellanlandning i Ulebergshamn
  • En bättre söndag

Besöksstatistik

  • 340 279 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France Av jord badrumsrenovering barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 138 andra, prenumerera du med.
februari 2017
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728  
« Jan   Mar »

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • murvielklotter om Plötsligt slår det mig
  • Cecilia Hedlin om Plötsligt slår det mig
  • murvielklotter om Med Covid på återbesök
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Murvielklotter
    • Gör sällskap med 57 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: