Måndag morgon tillbringades på El Prat i Barcelona efter en natt på typiskt flygplatshotell. Alla ombokningar denna påskledighet har kostat mig både tid och ohemula extra summor pengar – sexton timmar på resande fot med tåg, sen hotellnatt och flyg, mot de planerade tre timmarnas flygtid mellan Beziers och Skavsta är kanske nödvändiga men glad var jag inte. Dock kan jag konstatera att barcelonaalternativet inte är så dumt ändå. Toksmidigt att rulla in på Barcelona Sants på en fransk TGV från Béziers,

så knata vidare till flygplatsexpressen, för att sedan ta in på Air Rooms, som ligger bara några ynka steg från incheckningen.

Och det är mitten av april redan, den sydfranska solen har lyst barmhärtigt på mig varje dag och huset är fejat och förberett för nästa besök, så det är återigen bara att konstatera att det faktiskt inte är ett dugg synd om mig.

Rensat och fejat i och runt poolhuset

Söndagen ägnades, istället för åt vältrande i självömkan, åt att maximera tiden och jag har tillsammans med de nedresta kollegerna turboturistat på marknaden i Saint Chinian,

blixtbesökt Roquebrun, som visade sig från sin allra mest insmickrande sida,

och jag hann med några eftermiddagstimmar vid poolen med apéro och lite förberedande arbete, så att de kommande dagarna kan bli effektiva även utan mig.

Personalvårda sig…

Välkomstskål på lördagskvällen

får de också klara utan chiefen och det fixar de säkert, dugliga som de är. Jag inbillar mig heller inte att jag är oumbärlig. Vem vet – de kanske blir ännu mer kreativa när katten flugit norrut?

Praktfulla Pyrenéer under flygplansvingen!