Nu var det för bra för att vara sant med en restaurang på den gamla borggården vid slottet i Murviel men en säsongsrestaurang på en annan spektakulär plats i byn skall det bli. Var någonstans kan jag inte avslöja men stämmer skvallret fullt ut denna gång, blir det minst lika bra som på slottet! Det kommer att bli ett evigt sjå att äta sig igenom alla formidabla restauranger i environgerna framöver.

Under tiden händer det saker i murvelhuset också och det känns förstås bra. Pålitliga hantverkare  och många ögon som håller koll på de franska ägorna i vår frånvaro är guld värt när jobbet här hemma sätter käppar i hjulet för efterlängtade resor ner.

Köksfläkten, kan ni tänka er, är ordentligt installerad, efter nästan tre år i huset:

Jag tycker att det blev bra – skåpen till höger skall bytas ut mot ett par öppna hyllplan men det har kanske inte riktigt nått fram. Eller så har det inte hunnits med ännu. Under spisen har översta lådan kommit på plats men jag misstänker att det är en blindlåda – gashällen sitter i vägen för  lådinsatsen, nämligen.

Nästan all lådhålen är tilltäppta, micron har fått en brädlapp över sig och köket ser inte längre ut som ett sorgligt lappverk. Så småningom skall vi göra om köket helt och hållet men nu får det duga i några år. Det finns liksom en del annat högre upp på priolistan…

Och L har fått sin stalldörr! De gistna voleterna vid köksingången… 

… har ersatts av rejäla nya:

Grågrön äggoljetempera på det, så börjar även fasaden få sin uppfräschning. Fast måla skall jag göra åtminstone delvis själv.

Nu kan the laird of the manor stänga halva köksdörren, sova middag på soffan och ändå höra när sollaparna vid poolen pockar på hans uppmärksamhet. Win-win för alla inblandade. Det blir så fint så.