Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Kategoriarkiv: Hantverkare

Nej

22 söndag Jan 2023

Posted by murvielklotter in Hantverkare, Min franska trädgård, Murvelhuset, Renoveringar

≈ 6 kommentarer

Etiketter

snöoväder, vårtecken i januari, Vinter i murviel

Jag skall inte skriva om att det snöade i torsdags kväll eller att snön la sig på backen och på taken. Tänker heller inte uppehålla mig vid att jag drog på mig vinterkängorna som stått i farstun och skällt sedan vi kom ner eller att det plaskade under fötterna när hunden nattkissades. Tänker heller inte orera om plogbilen på vår murvelgata eller om hur den fick mig att känna mig. Tror ni mig inte? Men så kolla här då!

Men om vad en dörr gör med min sinnesstämning, det tänke jag berätta!

Jag har inte längre koll på hur länge sedan det är sedan vi började prata om en dörr in till en suite-badrummet. Egentligen tyckte vi väl redan från början att det var märkligt att det inte fanns någon dörr men att det fanns annat som inledningsvis var viktigare att ta tag i. Vi har sedan dess frågat ett flertal hantverkare om de vill åta sig jobbet och de har alla sagt ja, eller snarare nja, och sedan har det runnit ut i sanden.
Annat är det med Tom! På en och en halv vecka har han fått dörrkarm, dörr, garderobsdörr och anpassningar gjorda och jag behövde bara måla, städa och fixa till lull-lullet.

En gardin, liknande den vi har i gästbadrummet,

ville jag försöka hitta till den nya badrumsdörren men någon sådan gick inte att uppbringa i de butiker jag letade upp.

Men väl hemma efter min misslyckade shoppingtur, dök jag in i vårt linneförråd och lokaliserade en av alla miljoner (nåja, kanske en överdrift) dukar som hamnat där, efter att den äldre generationen en efter en lämnat både oss och alla sina vackra saker. Duken fick en kanal sydd på sig och ströks varsamt slät, så nu sitter den där på dörren som en smäck.

Därmed är privatlivet på toaletten slutligen fredat. Och badrummet helt klart, eller?

Nä. Dusch- och badkarskranarna väntar fortfarande på att bli utbytta liksom duschtråget på att bli justerat så att duschdörren kan komma på plats. Alla de hantverkare vi anlitar är inte lika bra på att hålla deadlines och göra klart allt intill minsta skruv som Tom.

Tom, som sedan under samma knappa två veckor dessutom snickrat ihop vår pergola helt enligt önskemål och lite till. Vi for tillsammans till Leroy Merlin och köpte virke och vi fanns till hands för löpande detaljbeslut men resten överlät vi med varm hand till honom.

  • Fulhörnet i somras, med den avslagna skenan hängande i luften.
  • Notera spaljén, ”locket” till vänster ovanför skenan och kassetten i golvet invid muren; här förankras äntligen poolhusdörren när den är öppen!

Vi är bortom nöjda med resultatet och tycker att våra veckor här blivit precis så produktiva som vi hade önskat. Om vi bortser från Linky-incidensen förra fredagen, förstås; den som var huvudanledningen till vår januariresa. Det gör nu inte så mycket. Vi löser det en annan gång.
Nu återstår några timmars söndagskväll, sedan tuffar vi norrut igen.
Åker vi hem, frågar jag mig, eller är hemma här?
Känslomässigt blir svaret tveklöst ja. Här bor min själ. Den praktiska hjärnhalvan hävdar något annat.
Nåväl, tillbaka till Sverige far vi, till idel gulliga solstrålar men också tillbaka till vintern. Fredagens murvelsnö är sedan länge glömd och solen värmer återigen i lä för den nariga januarivinden. De må fortfarande vara kallt med languedocmått mätt men jag tänker nog snarare en tidig vår, den som de svage kallar vinter! För vad hittar jag i trädgården när jag går runt och njuter?

Inte ser det ut som vinter, iallafall …
Vi har förstås också åkt på utflykter och varit sociala, men om det berättar jag en annan gång.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

En dräglig sorts vintervärld

14 lördag Jan 2023

Posted by murvielklotter in Byliv, Hantverkare, Murvelhuset, Renoveringar, Väder

≈ 1 kommentar

Etiketter

badrumsdörr, Farrow&Ball, målning, merylbralla, pergola

Vår by är så tyst, så tyst om natten. Månen lyser upp hela trädgården vid midnatt när Murviel sover.
Inga bilar kör förbi på gatan.
Inga röster hörs och det prasslar inte heller i vegetationen där utanför. Det är januari och lite nattkyligt, så kanske till och med hundarna, som annars kan höras långt borta, har fått komma in i värmen? Dofterna är annorlunda nu jämfört med under de varmare årstiderna men dagsljuset är lika intensivt om dagen som månskenet är starkt om natten.
Och himlen, ja den fortsätter att vara lika languedocblå året om…

Vinter i Murviel är rofyllt, kravlöst och helt speciellt. Kontrasten mot det nordiska vintermörkret är monumental;

Uddevallabron, vägen från Hunnebostrand och utsikt från flygplansfönstret på Kastrup, kontra vägen från Béziers mot Murviel i januari.

Så jag älskar att vara här om vintern. Jag börjar leva igen, efter veckor i sträck utan särskilt många minuters ordentligt dagsljus.
Nu är vi dock inte bara här för att njuta. Det är vi sällan. Jag fjärrjobbar;

Tre olika uppdrag jonglerar jag för tillfället, så parken med IT-prylar är smått bisarr. Det är högst tillfälligt att det är så. Vart och ett är uppdragen dessutom inte större än att de går att jonglera tillsammans.

Igår skulle vi också ha fått en ny elmätare – en s k. Linky – installerad. Det har varit planerat sedan i oktober och är ett av huvudskälen till att just denna tidpunkt valdes för resan ner. Installatören kom på utsatt tid, skakade på huvudet och gick. Han hade fått fel uppgifter, sa han. Sedan konstaterade han att vår befintliga elmätare inte mäter alls. Om det är dåliga eller goda nyheter för kommande elräkningar vet vi inte men installatören lovade iallafall att komma tillbaka så fort som möjligt. Vi får väl se. Vi börjar bli luttrade.
Andra planerade aktiviteter har hittills gått mycket bättre, så idag drog jag på mig merylbrallorna och grabbade tag i en målarpensel.

Badrums- och garderobsdörrarna är på plats och redo för lite färg, nämligen!

Uppe vid poolhuset finns nu också en pergola och de livsfarliga, löst hängande poolhusdörrarna har fått en trygg anordning att löpa längs med.

En spaljé invid muren skall på plats och ett trädäck i nivå med poolhusgolvet skall fixas nästa vecka, sedan är det klart. Återstår sedan lull-lull, ljusslingor och en skön, avskild hörna för en och annan prins, trollunge eller prinsessa som kan behöva få dra sig undan ibland.

Pandemin pausade så mycket av de arbeten vi planerat och den gjorde så att våra olika projekt hamnade på kö. Den situationen är vi förvisso inte ensamma om, så att hitta duktiga och pålitliga hantverkare, som dessutom har tid för just oss, har inte varit en helt lätt uppgift. Bankkontona och den egna orken har också behövt hinna hämta sig mellan varven.
De två nyrenoverade badrummen, som jag för övrig älskar, åt ju dessutom upp allt som satts åt sidan för andra projekt, så om någon undrar varför jag åkt fram och tillbaka till Växjö för att konsulta, så har ni svaret där. Hål i fickorna vill jag ju inte gå runt med när det ändå går att göra något åt det.
Alla de här projekten och jobben som jag måste ägna tid, gör att vi blir ganska låsta i huset. De utflykter vi gör villkoras av det som behöver ske i huset innan det är dags att åka norrut igen.

Leroy Merlin har fått besök för att fixa virke och vi åkte till marknaden i St Chinian i söndags. Där lunchade vi med nyvännerna Anne och Fredrik, köpte tulpaner och mimosa och jag hittade hela korianderfrön hos kryddmonsieur’n.

Sådana har jag letat efter överallt, så turen till marknaden får därmed sägas ha varit en lyckad sådan.

I torsdags blev det så en lång, härlig lunch hos vänner i Castelnau de Guers,

och igår kväll blev det kalas hos och med bygrannar.

Hunden skall få en strandpromenad i helgen och på söndag kväll drar vi till St Nazaire och smörjer kråset.
Det är ett slit och ett släp, vill jag lova.
Under tiden fortsätter solen att värma dagtid men skuggan som tar över terrassen på baksidan när eftermiddagen börjar bli sen, blir snabbt väl så sval. Kontoret kan flytta ut en stund när solen lockar och det är ljuvligt. Men kvällar, nätter och tidiga morgnar är som sagt riktigt svala,

om än kanske inte med svenska mått mätt. Men vinter är det trots allt här också; languedocvinter och en trygg bit över 20 grader i solen mitt på dagen. Sådana vintrar kan jag leva med.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

On the road again …

21 måndag Nov 2022

Posted by murvielklotter in Hantverkare, Min franska trädgård, Murvelhuset, Reminiscenser, Renoveringar

≈ 3 kommentarer

Nionde dagen i Växjö med en kort helg emellan och jag sitter iklädd ullunderställ, kofta, torgvantar och ull­strumpor. Det är kallt på mitt arbetsrum och nu är det till slut mer normala novembertemperaturer utomhus. Dessutom har det snöat. Jättemycket.

Jag både fryser och ryser. Det liksom krullar sig inombords. Jag vill inte. Jag stretar emot, stångas på väg in i vintern; årstiden som jag inte längre alls är kontant med om den måste tillbringas på platser där risken för snö, slask och mörker är högst påtaglig.
I Småland växer skog. Mörk skog. Havet är långt borta och de många sjöarna klarar inte riktigt att kompensera för frånvaron av hav. Jag vill ha tillgång till fria horisonter, inte skog. Skog bryr jag mig inte om. I skog finns det väl björn? De sover kanske nu, men varg? Är det inte fasligt mycket varg i de småländska skogarna? Tyckte till och med att jag hörde en varg yta härom natten…

Nä, jag skojar. Funderar inte särskilt mycket över fasansfullt farliga djur i päls som lurar i mörkret. Det är mest lindgrenska sagor som ploppar upp i minnet och som får mig att tänka på myrlingar, kommandoror och varggropar. Men faktum är ändå att det är mörkare här än vid kusten. Nattsvart på ett sätt som det inte riktigt blir med hav i närheten. Midnattsblått är liksom inte grejen i Småland (med brasklappan att jag vet mycket lite om småländska natthimlar).

Så förlåt, Småland; du är inte riktigt mitt sorts landskap. Du får helt enkelt nöja dig med att du för en tysk eller holländsk turist framstår som något av det vackraste och mest idylliska som finns

Jag håller mig till havet, jag.

Och till vinfälten och små sydfranska byar uppflugna på kullar i landskapet. Dit längtar jag nu. Ohemult mycket, faktiskt. Mest längtar jag efter ljuset och efter att ha dörren öppen mot middagssolen och efter att tända en brasa om kvällen när dörrar och luckor stängts mot den kyligare kvällsluften.

S njuter av decembersol, lilljulafton 2012

I Murvelhuset pågår arbeten. Bertrand rensar i trädgården och där tre cypresser stod fram till förra vintern, har citronträd, mandel­träd och ett granatäppelträd planterats.

Det trasiga, färgade glaset ovanför ytterdörren har plockats ned och självlärda glaskonstnären Sue är färdig med sin design för ett nytt halvmånefönster;

Lojs rymdintresse, van Goghs stjärnhimlar och trädsiluetterna i vår träd­gård agerar inspirationskällor. Detta lilla projekt känns hur spännande som helst och jag kan knappt bärga mig.

Medan mina tankar svävar iväg till Murviel, landar årets första snö utanför ulebergsfönstret. Trots att jag för länge sedan gjort slut med vintern, erkänner jag motvilligt att Ulebergshamn, där jag mellanlandade i helgen, lyckas vara precis lika vackert täckt av ett vitt puder som det är i augusti. Eller i oktober.

Till helgen är det dophelg och första advent. Jag bestämmer att det är novent, tar fram adventsljusstakar,

förbereder paketkalender till Bror,

och eldar stearinljus medan jag slötittar på sedvanligt kalkonfåniga julfilmer.

Jag tillåter mig sådana excesser när det snöat. Som en besvärjelse. Sedan plockar jag fram Berglins snögubbar,

drar tröjan ordentligt runt axlarna och fortsätter att drömma mig bort till Murviel.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Hösten kryper på oss också i Murviel

01 lördag Okt 2022

Posted by murvielklotter in Allmänt strunt!, Hantverkare, Inredning, Murvelhuset, Renoveringar, Väder

≈ 4 kommentarer

Etiketter

Eric Baisset, ferronnier, La Belle Vue Neffies, orangeri, pergola, Snickare Loubet, tonnelle

Vi har en vecka bakom oss, då strumpor på fötterna och en tröja över axlarna känts helt rimligt. Det har blåst och solen har varit ganska opålitlig. Som tidig höst, helt enkelt. Det har ändå passat mig ganska bra, eftersom jag hade en skarp deadline att hålla med jobbet, så jobb har varit mitt huvudfokus den senaste veckan. Bara en sim­tur på fem dagar säger något om vädret, temperaturen och för all del också om arbetsbördan framför skärmen.

Sommar ena dagen, höst nästa och så sommar igen …

Min deadline höll jag, därmed, tack vare det något ostadiga vädret. När den var nådd, gick jag loss med snabeldrake, dammvippa med långt skaft (vi har mycket högt i tak), skurhink med mopp och fönsterputs. Det senare var välbehövligt, om än lite vemodigt, för nu är kladd från sommarens små barnhänder bort­städat och säsong 2022 slutgiltigt ihoppackad.

Brors lilla hus och studsmattan har fått flytta in under en presenning i garaget och det lilla husets tillbehör har diskats och stuvats undan.

Väldigt lite påminner just nu om de små barnbarnens närvaro och efter en kort stunds tillfredsställelse över ett väl­städat hus, infinner sig som vanligt ett visst vemod.

Men jag börjar känna mig färdig med sommaren 2022 nu. Vi är här i en dryg vecka till och jag skall simma medan jag drömmer om nästa år.

Tanken var när vi for ner för snart en månad sedan att åtskilligt hantverksspill skulle få, om inte sin lösning, så åtminstone en färdig tidsatt plan för när saker och ting skall vara klara.

Så blev det inte.

Så gott som dagligen har vi tjatat på stackars snickare Loubet om besked men svaret har varje gång blivit att han inte kan ge vare sig devis eller datum ännu. Till slut tvingades vi ge upp och söka oss vidare. No hard feelings, skall påpekas; han är inte ensam om att ha mycket att göra.

Är det en efter-covid-effekt, frågar vi oss, att alla hantverkare är så upptagna, alltmedan vi jagar vidare efter en ersättare för Loubet. Vi hittar honom tämligen kvickt, även om datum för färdigställande ännu inte är spikat. Vi skall ha pergolan och dörrfix vid poolhuset ordnat, det behövs en badrums- och en garderobsdörr i vårt sovrum, nytt glas ovanför entrédörren (där har en trasig ruta suttit sedan vi fick huset och först nu får den prioritet – märkligt hur en del saker bara glöms bort …) och i det stora rummet behöver vi fler bokhyllor.

Nu finns åtminstone en försiktig plan för allt det.

Under tiden har Gary varit här och bytt ut den trasiga varmvattenberedaren mot en ny,

och vår ferronnier i byn, Eric Baisset, har till slut varit här och tagit ordentliga mått för tonnellen på vår terrass. Vi tror att just detta kommer att fixas på hitsidan om nyåret men det vet vi inte säkert. Eric pratar med tjock occitansk dialekt, så mycket av det lilla han sa gick mig förbi. Han såg dessutom vettskrämd ut när jag stapplade loss på min franska.. Det får man ju förstå – den är inte lätt för den ovane, den heller!

Medan jag väntar på besked från diverse hantverkare, kommer jag på nya projekt. På framsidan, utan­för ytterdörren och framför ett av fönsten, vill vi ha ett enkelt orangeri. Inspirationen har jag fått från La Belle Vue i Neffiès för flera år sedan, utan att riktigt ha listat ut hur det skulle kunna fungera hos oss.

Skärmdumpade en bild från La Belle Vues Instagramkonto – visst är det magiskt vackert?

Men till sist har tankarna på det skramlat färdigt och nu vet jag precis hur jag vill att det skall se ut. Tanken är att ett sådant litet orangeri skulle kunna skydda den gamla ytterdörren och ge oss ett bättre inomhusklimat om vintern. Samtidigt skulle vi få en liten slags ”hall” med plats för en liten sittgrupp, en tambur­major och en skohylla. Men vem vi skall kunna hitta, som kan ta sig an den uppgiften, det vete fåglarna! Jag skall be att få återkomma i just det ärendet.

Annars, då?

Igår körde vi middag med vänner igen. Före detta kollegan Sussie och hennes man, som i våras flyttade till Languedoc,

liksom våra nya St Chinian-vänner, kom farande.

Vi satt ute medan mörkret sänkte sig men åt vår dessert inomhus. Vi har sköna kvällar fortfarande, men de varar inte lika länge som under den franska högsommaren. En mustig burgundisk gryta värmde därför gott!

Imorgon ger vi oss nog iväg på en utflykt igen. Jag skall dessutom plocka ut ytterligare några semesterdagar nästa vecka, för att kunna njuta av de sista dagarna här för den här gången.
Kanhända blir det ett inlägg om det också, så småningom.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Brors hus

08 fredag Jul 2022

Posted by murvielklotter in Familjen, grand-mère, Hantverkare, Murvelhuset

≈ 6 kommentarer

Etiketter

drömhus, King Joué

I förrgår for Bror och jag på utflykt till King Joué för att titta på hus. Vi ville hitta ett med fönsterluckor och med bra dörrar. Inuti ville vi ha en diskbänk, en spis och en ugn.

Bror spände fast sig i bilen, tryckte upp garageporten åt mig och så for vi iväg.

– Vilket äventyr, sa Bror och gav mig en high five. På vägen dit såg vi husbilar, lastbilar och en snygg parkering utanför Leclerc. Fin utsikt tyckte Bror att vi hade också.
King Joué är jättestort men drömhuset hittade vi ändå snabbt.

På husjakt!

Det hade trappa, balkong och rutschkana. Bror gick husesyn en bra stund, medan mormor gick och frågade om huset fanns i lager. Men mormorn tvingades konstatera att drömhuset tyvärr var slut.

Då gick vi vidare till bilhandlaren och provkörde lite,

medan en snäll man letade upp ett bra alternativhus åt oss. Sedan åkte vi hem till Frankrike. Frankrike ligger på Avenue Fernand Schmidt i Murviel. Ifall ni undrar.
Husbygget fick vänta tills dagen därpå, för vi behövde bada direkt när vi kom hem i förrgår. Men igår morse drog vi igång!

Bror serverade vatten och hejade på.

Jag skruvade och byggde.

Det var varmt och det tog många timmar.

Till slut kunde vi ändå ha taklags­fest och skåla i bubblor.

Bror serverade korv, hamburgare och och en massa godsaker medan jag pustade ut.

Bror pustade också ut och var mycket nöjd.

Och jag?
Galet nöjd, naturligtvis.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Så var det dags redan

11 fredag Mar 2022

Posted by murvielklotter in Familjen, grand-mère, Hantverkare, Murvelhuset, resa med hund, Resor

≈ 7 kommentarer

Etiketter

badrumsrenovering, claystone, fuktskadefix, Hotel Parc Alvisse, Ibens första frankrikeresa, Maisons du Monde

Vi är på väg norrut igen, efter en intensiv månad i murvelhuset. Det har varit veckor helt utan egentlig av­koppling, där hjärnan gått på högvarv hela tiden. Med ständiga beslut, utryckningar till byggmarknader och med öron och ögon överallt blir det till slut mer tröttsamt än roligt. Fjärrjobbat har jag gjort också, fast i upphackade stunder och det är förstås inte optimalt. Sedan har jag jagat på, härjat, bygglett, ringt, pekat med hela handen och lekt general när projektet riskerat att helt gå i stå. Älskade lilla Ibens ankomst markerade hela tiden skarp deadline för färdigställandet och jag använde henne som argument utan att skämmas alls.

Blev det alltså klart?

Naturligtvis inte, utan bara nästan. En suiten saknar ännu så länge glasväggen till duschen, eftersom leveransen av den blev försenad.

  • Fix med badkarsavloppet – både avloppsröret och de blanka badkarstassarna skall bytas ut mot/ få kopparfärg.
  • Spegel och lampor på plats men kranen skall bytas ut mot en i mässing och golvet skall få en stor rund matta.
  • En duschvägg på det, så är det klart! Lägg gärna märke till trekantsskuggorna som bildas av hyllorna😉
  • Korg för toapapper har jag hittat på Jysk …
  • Och kopparfärgade pedalhinkar från Maisons du monde
  • Ventilgaller i mässing från ett båtvarv i Grau Agde …
  • … och ett motsvarande lite mindre under tvättstället.
  • Nya krokar skall upp också. Från Ikea, minsann.

Försenad blev också leveransen av kranarna till handfaten i båda bad­rummen,

liksom duschblandaren och duschväggen även till gästbadrummet. Duscha går det därför inte att göra där ännu men att göra ifrån sig på porslinsfåtöljen och att tvätta händerna går bra!

  • Himla fiffigt med fungerande toa!
  • Ny lampa från Maisons du monde i göstbadrummet
  • … och dito spegel. Kommoden under tvättstället skall bytas ut mot en kopparfärgad ställning med handdukshängare istället. Kommoden blev för ranglig men i några veckor får den duga.
  • Rörfästena fick importeras från England – sådana lyckades ingen av oss uppbringa i Frankrike.

Och i en suiten går det bra att både duscha och bada.

En del smådetaljer för slutfinish återstår också men det tar vi när vi är tillbaka i påsk. Jag har inte kunnat ta de där välbehövliga kliven tillbaka för att betrakta alltihopa, så jag har svårt att avgöra hur helhetsnöjd jag är. Precis som med målningen av det stora rummet för två år sedan, måste vi lämna innan det är helt klart och det är småirriterande.

Men jag vet att jag är otroligt nöjd med claystonen och jag peppar mig själv med att det trots allt inte är mycket som återstår. Nöjd med Garys alla kopparrör och installationer är jag också, så det finns inget förutom fördröjningarna att klaga över. Tvätta händerna går dessutom bra under de gamla kranarna tills de nya är på plats, medan det förstås är svårt att duscha utan dusch.

Men Iben och hennes päron har installerat sig i murvelhuset, vi har firat Emil som fyllt år, ätit lunch vid havet; vi har spankulerat omkring i ett ganska öde Béziers en liten sväng,

och vi har barnvaktat Iben medan föräldrarna unnade sig en middag på tu man hand ute på byn.

Tid att blogga har jag inte haft.

Inte heller har inspirationen infunnit sig.

Att kunna tillåta sig att fokusera på det jag just beskrivit är vardagligt, självvalt och normalt, hur jobbigt det än kan te sig stundtals.

För mig. För oss.

Kanske är det så att den där förtjusningen över två snart färdiga och vackra badrum inte riktigt vill infinna sig för att den allmänna sinnesstämningen är låg? Bedrövelse och oro låter sig inte knuffas bort av sådant som på intet sätt är livsviktigt; som att badrummen är vackra och färdigställda in i minsta detalj.

Ikväll sover vi på vårt stamlokus i Luxembourg. På söndag kväll är vi tillbaka på Tjörn.

Tillbaka till Murviel längtar jag redan. Och efter lilla solskenet Iben! Men i Sverige väntar prinsar och en liten Maj. Till dem har jag bråttom nu!

Min längtan får sitt lystmäte med jämna mellanrum. Bara en sån sak.

Avenue Fernand Schmidt i kvällsmörker …

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

The Devil Is in the Details

25 fredag Feb 2022

Posted by murvielklotter in Hantverkare, Inredning, Murvelhuset, Renoveringar

≈ 5 kommentarer

Etiketter

badrumsrenovering, claystone, Creative Coatings, Djävulen i Kreml, the devil is in the details

Jag fortsätter att ägna mig åt den ofattbara ynnesten att tillåta mig att stressa över små badrumsdetaljer medan världen utanför min bubbla ramlar sönder. Igen. Jag tror inte att någon av oss ännu hunnit förbi det där nymornade upp­vaknandet till en värld utan att covid håller oss i ett järngrepp längre. Vi – jag, iallafall – planerar glatt framåt, lättad över att världen äntligen öppnar sig igen. Två år är lång tid. Mycket har vi fått ompröva, mycket har vi fått lägga i malpåse. Flera gånger har jag tänkt tanken att allt det vi har kan gå om intet från en dag till en annan men ett krig all­deles i vår närhet? Nej, det går nästan inte att ta in.

Där är vi ändå. Hur det kommer att påverka oss vågar jag inte tänka på. Jag vill vara nära mina allra mest älskade nu, precis som för två år sedan. Jag säger det fortfarande – ännu så länge – från den privilegierades plats. Jag puttrar på med mitt, flaxar runt Béziers på jakt efter passande clips till de utanpåliggande kopparrören i badrummen men miss­lyckas. Misströstar, svär, oroar mig för att falla på målsnöret och tvingas acceptera grå plastclips på de vackra
claystoneväggarna.

De hotar att förstöra hela intrycket.

Ja, ni fattar, ett icke-problem av monumentala proportioner. Djävulen bor inte i detaljerna. Han bor i Moskva. Han flyttar runt en del men nu åter­finns han i Kreml. Inte i mina grå plastclips.

Dessutom behövde jag inte bekymra mig. Gary fixade problemet genom att ringa en vän. Vackra, handgjorda clips i mässing är nu i luften på väg från Storbritannien till Hérault.

Snart sitter de fastskruvade i våra badrumsväggar av claystone och full­bordar hela härligheten. Just nu kommer rör, WC, handfat och tillfällig duschblandare och tvättställskran (de beställda i mässing har inte kommit ännu) på plats i gästbadrummet;

I en suiten åker fuktspärr, primer och fix på i en rasande fart.

Med en del härjande, hårt jobb och med så bestämda krav jag vågar ställa, ser det ut som om vi kommer att ha två fungerande, om än inte helt klara, badrum i slutet på nästa vecka. Budgeten spräcker vi men det är verkligen smått fantastiskt och också väldigt skönt att få fokusera på att ha badrummen klara i tid för Ibens och hennes pärons ankomst nästa vecka. Problemen är sådana som låter sig lösas och resultaten blir synliga meddetsamma.

En ofattbar ynnest, alltså. Jag fattar det.

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …

Tramontane och mer att fixa

22 tisdag Feb 2022

Posted by murvielklotter in Hantverkare, Murvelhuset, Renoveringar

≈ 4 kommentarer

Etiketter

ljuset i änden av renoveringstunneln, renoveringskaos, ständigt nya projekt, tramontane

Det börjar tära en aning att trampa runt i kaos. Jag har visserligen semester från mitt lönejobb, men måste ägna en del tid åt mitt lilla företag den här veckan. För de sysslorna behövs uppkoppling och i det fina huset vi får låna finns inte det för tillfället. Alltså ser ”kontoret” ut så här:

Stina hittar sätt att protestera mot frånvaron av sköna soffor att slafa i …

Det är ganska dammigt, med jämna mellan­rum luktar det från produkterna som används och ytterdörren är en veritabel svängdörr med alla som kommer och går. Igår märktes en viss stress hos oss alla. Vi tappade en dag. Det blir så när kommunikationen inte alltid är klockren – vilket är ganska klassiskt och i sig inte något att yvas över – i kombination med att deadlines skall hållas åt alla håll och kanter. Vi har själva en skarp deadline för när arbetet måste vara klart, Gary har sin, Wills gäng likaså och claystone-folket har ett nytt projekt som väntar om hörnet. Sådant kräver seriös logistik och så här långt får jag nog ändå säga att det gått över förväntan.

En annan detalj i sammanhanget är att covid nu släpper greppet om oss och hantverkarna blir nerringda av alla som vill ha saker fixade i husen de inte kunnat titta till under en lång period. Nu kommer alla tillbaka, tillsammans med alla som skall ner och köpa hus eller som nyss har köpt. Det är som en febrilt kokande kittel!

Med allt det som pågår runtomkring mig, går det sådär att behålla fokus på texter som skall författas och administration som skall skötas. Alltså har en viss trötthet lägrat sig. Men humöret är ändå opåverkat. Jag fortsätter att imponeras över effektiviteten och engagemanget och är så tacksam över att ha så duktiga hantverkare i huset.

Gästbadrummet är bara timmar ifrån att vara redo för kranar, hand­fat, toastol och duschvägg,

Väggarna har fått ett lager lack och snart är det dags för golvet. Färgen mörknar någon nyans med lacken, så väggar och golv kommer att ha samma färg.

medan badrum två nu är i fokus. Badkaret har burits upp, duschkaret är under uppbyggnad och väggarna förbereds för arbetet med claystone.

Stora rummet har fått första strykningen färg och blir klart ikväll, sånär som på boxen med rör, som får fixasnär allt rörmokeri är klart.

Imorgon drar jag därför på mig städpaltorna och återställer vårt vardagsrum. Fem månader efter vattenläckan och i god tid inför att säsong 2022 drar igång. Lättnaden över det börjar anas.

Snart kommer även snickare Loubet och byter terrassdörren och köksfönstret.

Och idag kom den nya soffan. Skönt att den är på plats och redo för montering, även om vi verkligen inte behöver ytterligare bös omkring oss just nu.

Vi ser ljuset i änden av tunneln.
Men tramontanen då?

Jorå, den ryckte tag i voleterna vid poolhusköket och knäckte fästet i laduväggen under den blåsiga natten till igår.

Känns tryggt att veta att vi redan har nya projekt som kommer att hålla oss sysselsatta..

Dela detta:

  • Tweet
  • Skriv ut
  • E-post

Gilla detta:

Gilla Laddar in …
← Äldre inlägg

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Déménagement et les voisins
  • Plötsligt slår det mig
  • Med Covid på återbesök
  • Kort mellanlandning i Ulebergshamn
  • En bättre söndag

Besöksstatistik

  • 340 225 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France Av jord badrumsrenovering barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 138 andra, prenumerera du med.
mars 2023
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  
« Feb    

Arkiv

  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • murvielklotter om Plötsligt slår det mig
  • Cecilia Hedlin om Plötsligt slår det mig
  • murvielklotter om Med Covid på återbesök
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • Murvielklotter
    • Gör sällskap med 57 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d bloggare gillar detta: