Etiketter
Sovmorgon blev det inte. Strax efter klockan 6 gol grannens tupp, trots att det ännu var mörkt, och fåglar kvirrade och kvittrade utanför det öppna fönstret. Jag drog täcket upp till hakan mot den ändå behagligt svala morgonluften och log för mig själv över glädjen att vakna just här. Prinsarna i Solna var också vakna och vi myste en bra stund digitalt. Bra start på en söndag, helt enkelt.
Så fick jag på mig paltor och for till grannbyn Lignan-sur-Orb för att proviantera på byns söndagsöppna Intermarche.
Gigantiska krysantemumbollar utanför Intermarché…
Där var det stängt, dock. Jag var för morgonpigg och fick vänta en halvtimme innan jalusierna drogs upp. Det gjorde ingenting. Jag lyssnade på fransk radio och betraktade parkeringsplatsen, som fylldes på och var nästan full när klockan var nio. Det är viktigt det där med klockslagen, för den här en gång mycket morgontrötta, numer relativt morgonpigga, bloggaren vill gärna berätta för hela världen att jag numer oftast vaknar tidigt. Det betraktas ju liksom som lite fiiinare att vara morgonpigg än morgontrött och jag vill gärna kråma mig i just den glansen. Kanske vill jag rent av kokettera en smula med detta faktum. Bara så att ni vet.
Frukost på terrassen den 27 oktober vill jag gärna stoltsera med också.
Känner du, som befinner dig längre norrut, att du nu blir en smula avundsjuk, är det helt i sin ordning. Det borde du vara, nämligen. Det är, utan överdrift, något av det ljuvligaste jag kan tänka mig.
En lunch på Chez Amis i St Nazaire på det och söndagen är tämligen komplett.
Outtröttliga Outi i farten i köket
Den stillsamma lilla byn bytte skepnad idag och de små gatorna fylldes av marknadsstånd och doften av rostade kastanjer. Nötens dag firades där idag medan solen badade dalsänkan i varm oktobersol.
Inte är de gamla bygatorna dimensionerade för en sådan anstormning av fordon och gendarmens deviation satte min Gamle Svarten på hårda prov genom de trånga gränderna. Jag parkerade långt upp i byn och när det var dags att vända hemåt protesterade den svarte högljutt, livrädd som hen var om sin redan synnerligen skrapade och tilltufsade svarta lack.
Men hem kom vi och jag gav mig ut på inspektionsrunda i trädgården. Smultronträdet har massor med frukt, apelsinträdet har också det frukt som så smått börjar skifta i svagt orange.
Poolen är förstås fylld till bredden och ganska skräpig, eftersom vattennivån inte tillåter skimrarna att arbeta men är annars precis som vanligt.
Imorgon får det nog därför bli en simtur, oavsett väderlek.
