Första mellandagen bjöd på både sol och stark men ljum vind. Vi hade fått ett tips på en restaurang i Bouzigues, en knapp timmes bilfärd från Murviel, där enligt uppgift en formidabel Moules frites serveras. Alltså begav vi oss dit för en lunch ackompanjerad av vågskvalp och ivrigt gestikulerande och lunchande fransoser. Det är helt fantastiskt att sitta utomhus och avnjuta sin lunch, även om dagen inte varit den allra varmaste.

Nu har julehuset stängt dörren mot kvällen och vi har det bra, även om mina tankar idag mest upptas av de familjemedlemmar som befinner sig hemma.

Jag vill vara hos dem och jag vill vara här men den ekvationen går förstås inte ihop. Livet är allt på en gång igen – allt som är absolut tillfredsställelse och nedstämd oro. Samtidigt.