På sjätte våningen står den röda resväskan ständigt beredd. Den är inte särskilt gammal men bär ändå spår av många resors omilda behandling. Det är inte så att den egentligen är särskilt berest, eftersom det är ständigt samma rutt den skickas iväg på. Ibland får den dock lite variation och får uppleva lyxen att flyga Norwegian, Vueling eller SAS till Nice eller Barcelona. Slutdestinationen är dock nästan alltid densamma och flygbolaget också.

Väskan är så gott som aldrig tom. På mina bloggpromenader hittar jag spännande saker som passar i murvelhuset och när lördagens läsning av allehanda inredningsbilagor är avklarad är mobilen påfylld med bilder av bra-att-ha-saker jag fotat av.

Kan man ha olivolja i på snygg hylla – inte införskaffad. Ännu.

När jag sen är ute på byn plockar jag fram mobilen och letar upp prylarna jag sett. Det mesta av det jag köper hamnar sedan i resväskan i väntan på vidare färd till Murviel.

Så vad har hamnat där sedan jag senast packade upp tvålar och krämer som fraktats den andra vägen? Allsköns bråte eller en skön samling nödvändigheter…?

Baddjuret har hängt med länge – nu flyttar hon till murvielsk badrumsdörr

Solhattar från Beyond Retro – de skall hänga på krokar från Norrgavel i badhuset

Åsså snickarbrallorna jag skrivit om förut

Köksmatta i bomull från Åhléns

Soffkuddar från Åhléns

… och sex äggkoppar med kupor från Oscar&Clothilde

Det finns ingen logik. Den ena prytteln har ofta inte med den andra att göra men alla har för min inre syn sin givna plats antingen i huset eller i den murvielska trädgården

Frågan är dock varför jag handlar här hemma och fraktar ner? Finns inte sådant i överflöd nere i Frankrike? Inredningsmagasinen här hemma svämmar över av franskinspirerad inredning och var bättre hittar man sådant, om inte på ursprungsplatsen?

Det finns nog fler svar än ett på den första frågan. Ett är att svensk design är stilren. Ett annat att jag gör det av gammal vana. Att det är prisvärt, också i andra butiker än det stora blågula. Fast det mest uppenbara svaret är nog ändå att jag behöver mer tid på plats för att lära mig var jag hittar godbitarna. Nästa vända i Murviel skall jag ta en dag i Montpellier och bland annat leta upp en butik som heter Boutique Violette. Där har de fina dynor från Caravane som skulle sitta som en smäck på utrymmet bredvid öppna spisen:

Prinsessan på ärten-madrasser

Madrasserna lär finnas på Norrgavel här hemma också, om jag inte är alldeles felinformerad. Men där drar jag gränsen. Madrasser skall inte behöva åka fram och tillbaka på det sättet. Onödigt.