Min sista dag i Murviel denna vända gick inte som planerat och förmiddagen förflöt under sur frustration. Jag är visserligen en inbiten tidsoptimist men tyckte ändå att jag gav mig iväg in till Beziérs och vår bank i god tid före lunch. Icke, skulle det visa sig. Först var det stört omöjligt att bli av med bilen och som lök på laxen fastnade jag i en trång gränd bakom en franskt parkerad bil; om ingen ledig plats hittas, ställer de sig helt sonika där de tycker att de behöver stå och sätter på hasardblinkersen. Sedan spelar det tydligen ingen roll att du blockerar för alla andra. Bakom mig växte raden av bilar och vi hann tuta i kanon ett bra tag innan den bakersta bilen gav upp och backade därifrån. Vi andra följde efter under svavelosande eder.

Sedan gjorde jag själv nästan samma sak, ställde bilen där jag säkert inte fick stå och flängde in på banken bara för att konstatera att M Monnot inte var där, så jag fick återvända till Murviel i oförättat ärende. Därmed sprack planerna på eftermiddagens vinprovning med svenska bygrannarna och jag fick åka en vända till in till Beziérs men denna gång kunde jag åtminstone återvända med pengar i hand. Det där carte bleu, som skulle finnas där, fick jag dock åka hem utan den här gången också.

Bankdetaljerna är ändå hittills det enda som tagit orimligt lång tid. Väl hemma för andra gången denna dag fick jag en rundtur i en trädgård som på en enda dag rensats på fyra döda palmer, en gigantisk grästuva och ett barrträd som enligt uppgift släpper ifrån sig otäcka larver och som därför inte bör finnas i en familjeträdgård. Dessutom hade ett av de två olivträden flyttats för att få mer ljus och andra träd ansats och putsats. Det är vad jag kallar ett gott dagsverke! Bra då att trädgårdsmästaren fick sina pengar till slut – hade varit en smula pinsamt annars. Två veckor säger han sig behöva, sedan skall det beställda arbetet vara klart och trädgården ha fått den omsorg den varit i så desperat behov av.

Dagen, som började med en rejäl portion irration, fick därmed ett betydligt bättre slut, trots att jag inte fick prova vin med våra trevliga nya bekantskaper!