Ägg-Mårrrt

15 söndag Jul 2012

Posted by in Murvelhuset

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Andra dagen med vännerna hemifrån på besök tillbringades i Aigues-Mortes i Camargue. Jag hade fått för mig att dit ville jag åka för att titta på salttillverkning och förhoppningsvis hitta snygga presentförpackningar av salt att ta med hem som gå-bort-presenter. Staden är medeltida, som så många andra byar och otroligt välbevarad, om än en riktig turistfälla. Litegrann samma känsla fick jag här som när jag första gången kom till Carcassonne, som också är oerhört fascinerande i sin balsamerade medeltida härlighet.

Jag var dock beredd på att det skulle vara turistanpassat, för i min Rough Guide to Languedoc varnas för just detta liksom, enligt samma guidebok, att förklaringen till att staden innanför murarna kan visa upp en sådan autentisk medeltida layout finns att hämta i det faktum att den framgångsrika salttillverkning som fanns här redan på 1200-talet och som inledningsvis fick staden att blomstra, förstördes av slam från Rhône hundratalet år senare och att staden därmed lämnades åt sitt öde.

Ingen brydde sig längre om Aigues-Mortes, inget byggdes över och inget byggdes runt om de gamla murarna, så nu står den där med sina gamla murar och sin gamla stadsplanering intakt. Inget krimskrams i världen kan ställa sig i vägen för det och jag är glad att vi for dit.

Restaurangerna är många i den lilla staden men farhågorna att maten inte skulle vara något att hurra för kom snart på skam.

Självklart det också, egentligen, med tanke på att ostronodlingarna finns på armlängds avstånd och att det är svårt att misslyckas med så pinfärska råvaror.

Glass fick jag också medan den fantastiska nougaten i bageriet på den livligaste gatan endast förblev ögongodis.

Innan vi tog oss vidare för att titta på salttillverkningen ramlade jag in i leksaksaffären Gepetto, där jag nästan inte tog mig ut igen, fascinerad som jag var över det överdåd av vackra, hantverksskickliga leksaker som fanns där.

Verklighetstrogna Bugattitrampbilar , brandtrampbilar, gammaldags dockvagnar, handgjorda dockor, minitivoli – här saknades ingenting!

Turistfällan slog igen rejält över oss och eftermiddagen försvann så fort att när vi väl tagit oss vidare till Le Grau du Roi för den guidade turen genom de rosa etangerna där saltet tillverkas,

 

så var biljetterna till den guidade turen slut.

Lite snopet men det går ju fler tåg och jag kommer att kunna ta mig hit igen, närhelst andan faller på.

Och salt, det hittade jag ju inne i byn, så inte behövde jag åka därifrån alldeles i oförättat ärende.

Fest i byn

13 fredag Jul 2012

Posted by in Murvelhuset

≈ 6 kommentarer

Etiketter

, , , ,

Hur ska jag börja beskriva kvällen? Klockan är en halvtimme efter midnatt och jag sitter framför min datorskärm. Längre upp i byn spelar brassorkestern fortfarande och jag känner mig lätt överväldigad. Lite ”Gudfadern”, lite ”Chocolate” och annat storfilmiskt vilar över alltihop. Är jag faktiskt här mitt i allt detta?

Vi började hos Léa med egentligen lite för mycket vin och mat som inte imponerade denna gång men det är begripligt, för hela Murviel var på fötter ikväll och det kan inte vara alldeles enkelt att koka ihop en måltid för så många och av det slag vi blivit bortskämda med hos Léa hittills.

Rackarns trevligt hade vi dock och när klockan hunnit förbi nio tätnade det alltmer på det lilla torget och orkestern började spela. Vi försågs med varsin fransk flagga och en lanterna för det promenadtåg som sedan gick runt vår lilla cirkuladeby.

Orkestern spelade, folk pratade och skrattade och när vi nått ungefär halvvägs genom byn, där utsikten mot slottet var som bäst, släcktes hela byn ned och fyrverkerierna tog fart.

Det var mäktigt, återigen nästintill overkligt, och tillsammans med våra svenska bygrannar konstaterade jag att vi nog ändå har det väldigt bra här nere i vår ”nya” franska by.

Hunden hade gått i förväg hem till huset med hussen, för fyrverkerier har hon inte mycket till övers för men nu så här efteråt verkar hon helt lugn – så fort brukar det faktiskt inte gå över för hennes del men kanske känner också hon av att alla är glada och att det inte är så farligt med lite smällar i alla fall?

Kvällen avrundades till slut hemma hos oss i vår trädgård med ännu lite mera vin och fotplask i poolen med våra fina svenska bygrannar.

Kan inte riktigt ta in att jag skall tillbaka till Sverige igen om mindre än två veckor. Här skulle jag nämligen kunna vara alltid. Känns det som.

 

I väntan på Loubet

13 fredag Jul 2012

Posted by in Murvelhuset

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Ännu en fin kväll tar sin början i Murviel, denna gång med förberedelser inför kvällens festligheter. Blåsan har åkt på, mascaran fick till slut jobba lite ( den har annars mest semester den också) för ikväll skall det firas att det är aftonen före 14 juli. Att det är kvällen innan som är stora dagen visste jag inte innan, lite bevandrad som jag är i fransk kultur. Fast jag lär mig nya saker varje dag och njuter av att allt är nytt och spännande.

På torget har bord dukats upp till vin-, honungs-, olivolje- och krukproducenter och vi har bord bokat hos Lèa igen. Ryktet säger att det är på lilla torget det kommer att vara som festligast, så det är bästa att hålla sig i närheten. Jag får rapportera imorgon om alla begivenheterna!

Nu sitter vi och väntar på snickaren, Monsieur Loubet, som egentligen skulle ha kommit igår men inte dök upp innan vi var tvungna att åka på vår degustation – vi är ju så hemskt upptagna med viktiga saker hela tiden. Helt säkra på att han kommer idag är vi inte, för rimligen skall han väl fira han också? Jag börjar lära mig franska tidsbegrepp en smula och börjar bli riktigt bra på franska axelryckningar – det är ju faktiskt en dag imorgon också!

Utflykt i environgerna

13 fredag Jul 2012

Posted by in Murvelhuset

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Igår for vi med bygrannarna genom det fantastiska landskapet till en vingård utanför Servian, Domaine de Pouzac

 

och fick med oss två lådor ädla drycker hem; en låda vitt och en låda rött.

Vinbonden själv berättade stolt om gården Puisac, som funnits i familjen under lång tid och idyllen förstärktes av de två nyfikna barnen som höll oss sällskap och gårdens kärvänliga hund som ingenting hellre ville än att kela och kramas. Nu var ju det inte helt lätt, eftersom det arma djuret hade en tratt runt huvudet.

 

Efter degustationen var det dags för musikunderhållning – barnen hade arrangerat trumpet- och tvärflöjtskonsert i trädgården och det var naturligtvis alldeles fantastiskt. Den vackra, lätt vilda trädgården med kvällssolen silande genom träden och cikadorna som högljudd ljudmatta gjorde scenen filmiskt vacker.

 

Jag såg framför mig en liknande scen med andra barn på en värmländsk gräsmatta med svensk kvällssol för ett antal år sedan och blev både nostalgisk och greps av längtan efter min lilla teaterflicka och hennes syskon.

Mycket ordnat igår

12 torsdag Jul 2012

Posted by in Murvelhuset

≈ 1 kommentar

Etiketter

, ,

Landskapet är ett annat nu mitt i sommaren än när vi var här sist – naturligtvis! Ändå kan jag inte låta bli att förundras över med vilken kraft det skjuter iväg. Bougainvillean längtar efter något att klättra på, så vi åkte till Emmaus

för att förhoppningsvis hitta en fin gammal stege att ställa mot muren där den växer.

Någon stege hittade vi dock inte, däremot ett litet sängbord, som skall få en liten färgslatt på sig och ett tidningsställ. €15 fick vi säga hej då till för att få ta med oss dem hem.

Någon sa till mig att allt i trä som man släpar med sig hem från brocantes och liknande måste behandlas mot termiter innan de tas in i huset. Frågan är bara var man hittar sånt? Det kanske snickaren Loubet i byn vet, han som kommer hit imorgon för att titta på det som behöver göras i huset med hjälp av vana snickarhänder.

En tur till Destock på väg ut mot Beziers flygplats hanns också med innan vi tyckte att det blev dags att åka hem och svalka av oss när middagshettan satte in med full kraft.

Vi hittade ett soffbord och ett litet drinkbord till solsängarna,

 

pratade med försäljaren som uppgivet slog ut med händerna och berättade att kommersen var lika med noll. Halva priset på allt därmed och det får nog bli ett besök till för att köpa det där fina middagsbordet för utomhusbruk också.

Om detta är vi dock inte helt överens, L och jag, men jag skall slipa lite till på argumenten, så skall nog också det gå vägen.

Så var det det där med internetuppkopplingen, som nu till slut verkar ha fått sin lösning. SFR, blev det, eftersom det visade sig att förre ägaren haft samma operatör och att allt därmed var förberett. Dessutom visar det sig att vår lilla by valt att satsa på internet, så enligt uppgift skall det bli riktigt bra hastighet på hela härligheten. Det tror jag när jag ser det!

Alltså är fast telefon, TV och internet beställt och nu väntar vi bara på leverans av boxen. Har vi tur kommer den innan vi hinner härifrån, annars får vi ordna det på annat sätt. Utlämningsstället finns i Magalas, en by inte långt härifrån och det vore ju lite snitsigt att kunna åka härifrån och veta att det är kirrat när vi kommer nästa gång.

Under tiden och eftersom Taverne de Lèa har haft stängt i två dagar och därmed omöjliggjort bloggande, som jag hittills gjort hos dem, gjorde jag ett desperat försök att få igång vårt mobila nätverk, som vi skaffade i påskas och voilà! med franskt bankkort funkade det och jag har internet en stund igen!

Dåliga tider

10 tisdag Jul 2012

Posted by in Murvelhuset

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Läser i Sunday Times att engelsmännen flyr Frankrike till förmån för  Spanien och Italien. Där är det köparens marknad med priser som sjunkit med uppemot 20% sedan 2008.

I Frankrike har priserna istället stigit, om än blygsamt. Låter ju då som om en fransk egendom kan vara en något säkrare investering och det är mycket riktigt inte heller sjunkande priser på annat håll som lockar, utan rädslan för vad Hollande skall hitta på härnäst. Ett ökat skattetryck på de hyresintäkter alla utsocknes håvar in på sitt franska semesterboende, liksom den nya vinstskatt vid försäljning, som snart träder i kraft i Frankrike, skrämmer många. Hur dessa skatter sedan kommer att kunna kvittas mot den skatt som betalas i det egna landet är ännu så länge en öppen fråga.

Så blir jag då orolig för våra finanser? Inte nämnvärt. Vi har nyss köpt och har inga planer på att sälja och det är vårt hem i solen, inte ett hyresobjekt.

Frågan är dock hur stor nytta dessa skattereformer kommer att göra? Hur många ”utsocknes” husägare finns det och hur mycket har de bidragit till sysselsättning och annat matnyttigt i landet? Är det värt det att skrämma bort dem eller biter sig fransoserna med Hollande i spetsen där bak?

Om allt detta anade vi intet när vi skrev på i november förra året men för vår del hade det inte ändrat något. Att det var oroligt i Euroland var i medvetna om redan då men vilka uttryck det skulle ta sig var och är svårt att sia om. Tror dock inte att jag hade vågat köpa ett hus i Grekland…

Hunden jagar katt

10 tisdag Jul 2012

Posted by in Okategoriserade

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Pälsens franska äventyr fortsätter. Nu handlar det framför allt om jaga sval skugga och att hålla de nya ägorna fria från alla katter som de senaste par åren vant sig vid att kunna rumstera om fritt här. Hundar som passerar förbi utanför grinden gör klokast i att ta den långa tassen före och skyndsamt förflytta sig bort från Wildas åsyn. Den annars så försynta hundmadamen försvarar nämligen både ägor och flock å det bestämdaste och såväl byrackor som katter får sig rejäla utskällningar om de dristar sig till att komma för nära.

Nu är det dock väldigt varmt för henne och den lunk hon hittat innebär att promenader är sådant som får klaras av innan ora canis sätter in eller efter att solen försvunnit ner bakom bergen. Fast trivs, det gör hon tveklöst och fortsättningsvis kommer hon att få följa med ner när vi skall vara här längre än bara över en långhelg.

Bank-, nät- & praktiska bestyr

10 tisdag Jul 2012

Posted by in Murvelhuset

≈ 2 kommentarer

Etiketter

, ,

Nu har vi franska bankcheckar, så nu skall det bli betydligt enklare att betala räkningar! Jag har dessutom mitt Carte bleu men det har inte L fått ännu. Inte heller har vi fått koder och annat som behövs för att kunna utnyttja internetbankens tjänster men det kommer väl det med, så småningom..

Uppkoppling kommer vi inte att ha under den här vistelsen heller men har åtmonstone hittat lite olika alternativ, så imorgon skall också det beställas. SFR blir det nog eller Orange. Det är dyrare än hemma men det är besvärligt utan, så det är bara att tugga i sig. Sedan ingår å andra sidan såväl TV som internet och fast telefon , den senare dessutom med en riktigt prisvärd deal för samtal både inom Frankrike och utanför landets gränser. Kanske kan vi där spara in på det vi annars lägger på samtal med våra svenska mobiler, en kostnad som har en tendens att springa iväg.

I flera dagar nu har jag slöat vid poolen och i skuggan på fina nyanlagda gårdsplanen och det börjar därför bli hög tid för lite action. Snickaren Loubet i byn och smeden mitt emot honom skall få ett besök imorgon, liksom Emmaus på väg mot Pezenas. Vi behöver hjälp med fönsterluckor, ytterdörren och järnsmidesräcket, som känns en smula ostadigt.

 

En rörmokare vore bra att få fatt i också, liksom en takkunnig, för även om solen bränner från en prickfri himmel och fukt endast hittas i poolen, så behövs hela takrännor när regnet väl bestämmer sig för att göra entré. Det brukar piska på rätt så rejält när det väl börjar droppa.