Vi har mycket arbete av angenämt slag framför oss innan huset är någorlunda ”färdigt” och tur är väl det, för redan efter det första halvåret har jag hunnit tänka ut och tänka om flera gånger. En av de första saker jag lade på minnet av all den information jag fått genom vår köpemäklare Ewa, var att snickerierna i Languedoc inte skall vara provencalskt blåa om man vill följa vad som är typiskt för området. Ljust gröna skall de vara, isåfall.

Det vita fönstret i det som en gång var husets köksdel avslöjar bakom lager av färg, att det varit just grönt – och för all del även blått! Planen är att fönsterluckorna skall få bli gröna igen men då vill det till att hitta precis den rätta nyansen. En lite lagom solblekt grön färg måste det vara. Risken är att det kommer att se för nytt och tillrättalagt ut när vi börjar renovera fönster och fönsterluckor, så vi väntar lite. Fönstren är vackra som de är men kommer att behöva åtgärdas om inte alltför länge.

Under tiden tar vi hand om sådant som inte kräver stora ingrepp jämsides med de arbeten vi hittills låtit hantverkare göra och placerar ut älskade gamla prylar från Sverige tillsammans med sådant vi hittat på plats.

En pall får agera sängbord i väntan på att ett franskt pottskåp hittats på och hämtats hem från någon brocante. Stenväggen bakom får stå för sovrummets rustika inslag så länge.

Windsorstolarna har fått vara med om mycket innan de hamnade invid en murvielsk husvägg. I många år fick de tjäna som vilplats för öltunga rumpor på en stockholmsk pub innan de via ett radhus i Sköndal hamnade  hos oss i Nacka. Vi tog ned dem till Murviel, trots att flera av dem inte var stort mer än pinnved. Det fixade dock snickare Loubet i byn och nu står de där och tuppar sig igen!

Frågan är vad dagbädden skall få sällskap av för att inte se så ensam ut?

Ett mattelasserat överkast och kuddar, som inhandlats på Maisons du Monde vid Gèant i Béziers, får göra dagbädden sällskap så länge.

Lilla gästtoan har äntligen fått en spegel, också den från Maisons du Monde i brist på en gammal vacker, för det har jag inte hittat någon som faller mig på läppen ännu.

Gästhandukar med engångsstuk hamnar i en liten korg efter varje gäst.

Miljövänligt?

Nja… men trevligt, tror jag!