Taggar

, , ,

Idag snörde jag på mig mina favoritkängor och halkade iväg till Annexet i Globen. Jag hade tänkt promenera dit men den snögröt som mötte mina nätta (I wish!) små kängbeklädda fötter fick mig att tänka om.

Snögröt möter oräfflade kängor = allvarlig halkvarning

Snögröt möter oräfflade kängor = allvarlig halkvarning

Alltså tog jag tunnelbanan och fick användning för mitt nytankade accesskort och bara det var ju ett äventyr i sig, eftersom jag alltsomoftast kör bil. Fram och tillbaka till jobbet via hunddagis i Älta, sedan brukar inte tid medges för så mycket annat.

Att lägga det lilla blå kortet mot kortläsaren i T-banespärren, att byta tåg på Gullmarsplan och förundrat ramla ut på den snöiga perrongen vid Globen, det var en ohyggligt spännande utflykt i verkligheten. Mina barn hade varit stolta.

Varför då sådana äventyrligheter en lördagseftermiddag?

A trip down memory lane, var syftet och att säga hej till Ewa på Franska hus, som i en mässhall full av mäklare i helgen lockar besökarna med små paradis i solen. Sist jag var här, var det september och på nätet hade vi sett ett intressant hus i Murviel… Då sken en vacker höstsol och mässhallen var bara halvfull. Idag, däremot, var det full kommers:

Hugade spekulanter fyller den lilla montern

Hugade spekulanter fyller den lilla montern

Ewa och hennes syster/medhjälpare hade fullt upp att hjälpa hugade spekulanter, så vi hann inte prata så mycket. Många var nämligen alla de som nöp i broschyrer och cirklade runt montrarna i jakten på drömmen om ett människovärdigare klimat i hus med bags of character och takterrasser under stjärnhimlar.

Gissar att det var fler än jag som gjorde sitt bästa att för en stund glömma vad som väntade på andra sidan mässhallsväggen:

Skärmavbild 2013-02-09 kl. 18.20.51