Etiketter

, ,

Igår kom bekräftelsen om byggstart för det brådskande takarbetet på murvelhuset. Monsieur C verkar hålla vad han lovat och berättar att han sätter igång i mars som planerat. Fast inte i mitten av mars utan i slutet. Vi slarvade med prepositionerna i vårt svarsmejl och förmedlade att vi ville att startskottet för takfixet skulle gå 30 mars. Vad vi egentligen trodde att vi frågade var istället om det möjligtvis kunde vara klart tills dess. Vi är uppenbarligen inte så språkmäktiga som vi tror, iallafall inte när det kommer till franska byggares vokabulär.

Det där hade säkert löst sig om vi diskuterat det på plats och medelst armviftningar kunnat parera språkförbistringen men jag rycker ändå på axlarna, för är det bara kring startdatumet det rör sig, så ska vi nog kunna leva med det också.

Det väsentliga är att det blir av.

Sinnesron mår inte bra av vetskap om trasigt tak när rapporter om orkanstyrka på vindarna och ymnigt regnande når oss via bloggare på plats.

På plussidan hamnar också att vi hinner ner innan det sätter igång, så att eventuella andra missförstånd kan förebyggas. En liiiten detalj vi bland annat förbisett är att vi inte överhuvudtaget diskuterat vilket taktegel vi vill ha och det är ju nog så viktigt för utseendet på huset! Mitt i min iver och otålighet att få saker och ting gjorda, inser jag igen att vi tenderar att ha så bråttom att vi missar det kanske allra viktigaste. Det nya taket kommer att kosta oss en duktig slant och även om det är viktigt att få det tätt har jag bestämda uppfattningar om hur slutresultatet skall se ut. Då vore det ju förargligt om ett proffsigt utfört arbete ändå inte blir till belåtenhet.

Det kan bli för rött. Det kan se för nytt ut. För perfekt.

Det kan förta charmen och även om taket inte syns från kyrktornet (eller det kanske det gör – har inte varit uppe i tornet och kollat…), är det nog bäst att rådfråga Herr Maire. Han vet säkert besked.

Charmigt, tycker jag, med ett borgmästeri med koll på vad byns medborgare har för sig, även om jag kan ha betänkligheter med sitt ursprung i bruksortsbarndom kring den sociala kontroll det också för med sig.

Det där, till exempel, blir helfel...

Det där, till exempel, blir helfel…

… hellre då sådana här återvunna skönheter!

… hellre då sådana här återvunna skönheter!

Har ingen aning om om det blir dyrt att använda sig av den återvunna varianten av taktegel eller om det till och med är svårt att få tag på. Någon som vet…?