Jag skulle ha varit här nu:
Fast jag är här:
med:
Älskade S i ”Rent” på Maximteatern 2012
Lycklig!
Det blev ju bra ändå!
23 lördag Mar 2013
Posted in Betraktelser från hemmahorisont
Månadsarkiv: mars 2013
Incheckning
21 torsdag Mar 2013
Posted in Betraktelser från hemmahorisont
Etiketter
Snart är jag i Murviel och snart har jag lämnat eländessnön för några dagar.
Fast inte riktigt så snart som jag hade trott…
Nyss hemkommen från tre dagars rektorsutbildning satte jag mig framför datorn för att checka in och upptäcker då att planet inte går på lördag klockan 07.00.
Planet går 12.50.
På måndag.
Kan undra om jag är läskunnig överhuvudtaget, om önsketänket ställt sig ivägen för skarpsynen eller om allt klickande på Ryan Airs hemsida bär skulden till att jag uppenbarligen villat bort mig och förutsatt att det är lördagar som gäller, precis som tidigare.
Jag väljer det senare och bestämmer mig för att ta ut min vrede på flygbolaget från Håvetet, för det är ju liksom ok att göra det och man brukar dessutom få ivrigt nickande medhåll när det fräses och svärs eder över lurendrejaren från den gröna ön.
JAG har ingen skuld i detta. Alls. Inte är jag korkad heller.
Men kanske, kanske går hjärnan under det blonda barret lite väl mycket på högvarv och kanske är det tur att den får lite semester nu? En aldrig så liten varningsklocka, kanske?
Men faktiskt är det lite skönt att få en helg emellan, hinna träffa döttrarna, packa i lugn och ro och återgälda all flytthjälp vi fick för ett år sedan – A:na med familj flyttar ner på backen från sin utkikspost på tionde våningen och nu kan jag ju hjälpa till.
Så slipper jag den arla fakiren och kan sova lite istället. Det blir bra och hunden blir glad.
Nedräkning till Murviel
17 söndag Mar 2013
Posted in Betraktelser från hemmahorisont
Etiketter
Om mindre än en vecka tar jag paus från minusgraderna.
Om mindre än en vecka är det dags för välbehövlig semester.
Vintern, som inte riktigt vill släppa greppet har varit ovanligt lång och nyllet som möter mig i badrumsspegeln bär spår både av sagda vinter, privat turbulens och aningens lite för mycket på jobbet. Nyllet behöver vila sig, helt enkelt.
Fast innan dess skall jag ägna några dagar åt att förkovra mig i ledarskapets alla vindlingar, fällor och dynamik tillsammans med kolleger från andra skolor. Jag har jagat på mig själv för att bli klar och är det också. Åtminstone nästan. Insikten slog mig alldeles nyss att det innebär att ingen kurslitteratur behöver följa med till Frankrike. Jobbdatorn skall få stanna hemma den med – fast mejl får jag nog ändå se till att läsa; det blir så bökigt när man kommer hem och upptäcker allt som samlats på hög annars.
Det är knepigt det där med jobbet; utan det vet jag inte riktigt vem jag skulle vara men stundtals suger det musten ur mig. Aldrig i mötet med eleverna, dock. Sällan på grund av personalen heller. Det är istället allt det där runt omkring; det som du upplever att du har små möjligheter att påverka och allt det där som stundtals får dig att tvivla på din förmåga. I de där stunderna av tvivel svävar jag iväg i drömmar om en sydfransk kursgård eller någon annan lämplig sysselsättning som skulle kunna möjliggöra riktigt långa vistelser i murvelhuset. Vid närmare nykter eftertanke brukar jag dock komma fram till att det kanske inte är så alldeles realistiskt. Det blir vardag av sådant också och inte särskilt mycket tid skulle kunna tillbringas i vår charmiga trädgård då heller.
Murviel får därmed vara likställt med semester ett bra tag till.
Stället brukar snabbt få fart på livsandarna, dessutom, så då skall nog resten av våren gå, om inte lekande lätt, så åtminstone som på räls.
En fin vecka önskas er, kära läsare – jag har sett snödroppar invid södervägg och blev därmed på osedvanligt gott humör!
Det snöar på kärleken
12 tisdag Mar 2013
Posted in Betraktelser från hemmahorisont
Etiketter
Jag undrar, jag, om vintern hade tänkt att den skulle trakassera våren så mycket att den ger upp fullständigt?
Det snöar. Nämligen.
Igen.
Det är många minusgrader och på vändplanen utanför jobbet är det såpahalt på de ställen som inte lyckats göra sig fria från de stenhårda, skitiga snöhögar som parkerat sig där personalens bilar annars brukar stå.
Utanför hundens dagis breder inlandsis ut sig. Tundra. Glaciärer.
Jag vill inte.
Det hjälper inte att solen gassat i flera dagar, för nu lägger sig snön igen. Ovanpå tundran.
Jag gör som jag brukar en stund varje kväll – tittar på TV med datorn i knäet. Ingetdera mediet har min fulla uppmärksamhet, så det krävs något spektakulärt för att blicken skall fokusera på bara det ena av de två medierna.
Ovanför äppleskärmen fångas ett halvt öga av bilder på trafikkaos i snöoväder och det har jag ju vant mig vid för länge sedan. Men så börjar jag lyssna, hör franska, ser Eiffeltornet bakom snödimmorna.
DET anser jag är att gå över gränsen, så jag fräser stick och brinn till TV-skärmen, muttrar att det är en sak att det snöar här, men i Paris? I mars?
Skrocka nu inte och säg att, kära du, det händer titt som tätt, för jag vill låtsas att det i landet med det vackra språket aldrig snöar i mars, annat än på bergstoppar. Glaciärer, svartis och snöstormar månader i sträck tar ut sin rätt och nu tänker jag göra som strutsen och stoppa huvudet i sanden – förlåt, i snön – och inte dra upp det igen förrän blomstertidsvisan tränger igenom tundran och når mina nergrävda strutsöron.
À bientôt, således, när snöhåvetet fattat att det inte är välkommet längre. Tills dess tänker jag sura. Nämligen.
”Mycket av det intressanta på vinfronten som händer i Frankrike idag händer i Languedoc.”
11 måndag Mar 2013
Posted in Inspiration
Etiketter
Chateau Neuf du Pape och alla andra finvinskompisar – nu får ni konkurrens:
Klicka på bilden för att läsa artikeln.
Copyright BKWine Photography
I väntans tider
10 söndag Mar 2013
Posted in Betraktelser från hemmahorisont
Etiketter
Jag vet inte jag, om ni upptäckt att det är vår i luften? Facebookuppdateringar och instagrambilder vittnar om hur det spritter till i livsandarna hos fler än mig själv. Som varje år blandas också glädjen över att solen börjar värma och att dagarna blir längre med den där välbekanta besvikelsen; den där du går ut på balkongen badande i södersol med kaffekopp i ena handen och lördagsblaska i den andra bara för att konstatera att riktigt så sitta-still-varmt var det nu inte.
Ändå älskar jag den här tiden på året. Sommaren fortfarande en bit bort men ändå så pass nära förestående att den kan sätta fart på fantasierna. Ännu är det inte mitten av augusti, ännu möter dig inte sommarnyllet i badrumsspegeln och du har inte hunnit konstatera att sommaren inte heller i år blev så där ljuv som du hade föreställt dig.
Drömmen om sommaren har en ovanligt ful ovana att överträffa verkligheten.
Eller åtminstone har det fungerat så för mig. Jag brukar drömma om det här:
Tjörn 2010
… fast det brukar sluta så här:
… en halvtimme senare…
Sommaren 2012 förändrades allt. Då såg varje julidag ut så här:
30 grader i skuggan
… eller så här:
Lätt lunch undan solen
Tack, Murviel! Du tänker väl leverera i år också?
Taktankar om taktegel
09 lördag Mar 2013
Posted in Betraktelser från hemmahorisont
Etiketter
Igår kom bekräftelsen om byggstart för det brådskande takarbetet på murvelhuset. Monsieur C verkar hålla vad han lovat och berättar att han sätter igång i mars som planerat. Fast inte i mitten av mars utan i slutet. Vi slarvade med prepositionerna i vårt svarsmejl och förmedlade att vi ville att startskottet för takfixet skulle gå 30 mars. Vad vi egentligen trodde att vi frågade var istället om det möjligtvis kunde vara klart tills dess. Vi är uppenbarligen inte så språkmäktiga som vi tror, iallafall inte när det kommer till franska byggares vokabulär.
Det där hade säkert löst sig om vi diskuterat det på plats och medelst armviftningar kunnat parera språkförbistringen men jag rycker ändå på axlarna, för är det bara kring startdatumet det rör sig, så ska vi nog kunna leva med det också.
Det väsentliga är att det blir av.
Sinnesron mår inte bra av vetskap om trasigt tak när rapporter om orkanstyrka på vindarna och ymnigt regnande når oss via bloggare på plats.
På plussidan hamnar också att vi hinner ner innan det sätter igång, så att eventuella andra missförstånd kan förebyggas. En liiiten detalj vi bland annat förbisett är att vi inte överhuvudtaget diskuterat vilket taktegel vi vill ha och det är ju nog så viktigt för utseendet på huset! Mitt i min iver och otålighet att få saker och ting gjorda, inser jag igen att vi tenderar att ha så bråttom att vi missar det kanske allra viktigaste. Det nya taket kommer att kosta oss en duktig slant och även om det är viktigt att få det tätt har jag bestämda uppfattningar om hur slutresultatet skall se ut. Då vore det ju förargligt om ett proffsigt utfört arbete ändå inte blir till belåtenhet.
Det kan bli för rött. Det kan se för nytt ut. För perfekt.
Det kan förta charmen och även om taket inte syns från kyrktornet (eller det kanske det gör – har inte varit uppe i tornet och kollat…), är det nog bäst att rådfråga Herr Maire. Han vet säkert besked.
Charmigt, tycker jag, med ett borgmästeri med koll på vad byns medborgare har för sig, även om jag kan ha betänkligheter med sitt ursprung i bruksortsbarndom kring den sociala kontroll det också för med sig.
Det där, till exempel, blir helfel…
… hellre då sådana här återvunna skönheter!
Har ingen aning om om det blir dyrt att använda sig av den återvunna varianten av taktegel eller om det till och med är svårt att få tag på. Någon som vet…?
Hällregn och gaffatejptak
07 torsdag Mar 2013
Posted in Betraktelser från hemmahorisont
Etiketter
Det regnar i södra Frankrike har jag kunnat konstatera med hjälp av väderrapporter på TV och med hjälp av väderwidgeten här till vänster. Då infinner sig en viss oro, dels eftersom vi blivit varse att solen inte alltid skiner ens i Murviel och dels eftersom taket – ni vet det där med gaffatejp ihoplappade… – ännu inte hunnit repareras.
När vi var nere förra året vid den här tiden regnade det hinkvis och vi iakttog fascinerat hur de stora vattendropparna studsade upp mot väggarna och den stackars gamla ytterdörren
Det var då vi upptäckte den trasiga rännan och tänkte att det var där vi hade orsaken till fuktfläcken vid ytterdörren men att det kanske inte skulle krävas så stora åthävor eller så många €€€:s för att få det fixat. För det säger ju den samlade erfarenheten att när det gäller läckande tak så brukar problemen vara små, lätt fixade och billiga.
Inte.
En liten bit trasig ränna av vacker grön keramik blev ett helt tak av problem. Nu väntar byggnadsställningar och byggbråte – vi får hoppas att Monsieur C och hans équipe jobbar snabbt!
Boven i dramat – en gren från trädet som nu fått gå till sällare jaktmarker
Ett samtal till försäkringsbolaget lär det få bli också. Det skall bli intressant att se hur vi ror iland med en skadeanmälan medelst kroppsspråk och på brutalfranska!
Murvielklotter 