Etiketter
Det händer saker i Murviel och jag förstår inte riktigt varför jag är här och inte där. Jag lever i en delad lekamen där de väsentligaste organen flyttat söderut medan förnuftet stannat kvar hemma. Det kan bli lite ensamt för förnuftet, som nu saknar sitt hemtama sammanhang. Vi sliter med det, förnuftet och jag och funderar på hur sammanhang, försörjning och ekvilibrium skall hitta tillbaka till varandra.
Gårdagskvällen spenderades med en kär gammal vän, som köpt ett italienskt viste och vi kunde inte sluta prata om våra nya respektive äventyr, idéer och drömmar. Det bar sig inte bättre än att vi fick bädda gästsängen och avsluta utbytet av väsentligheter över en tidig frukost innan jobbet kallade. Dagen gick sedan lekande lätt, trots att allt skulle ske samtidigt och jag inte var hemma förrän strax efter sju.
Det bekom mig inte. Att ha mycket att göra stressar mig bara när jag befinner mig utanför den trygghet det innebär att känna tillit. Idag fanns den där igen, tilliten, välkänd och trygg i form av en gammal kollegas ryggdunk och livfulla, kreativa tankar.
Samtidigt kom det idag inte bara ett, utan två mejl från Murviel; det ena från vår nya husvärd S, som ordnat med sotarbesök, så att vi kan börja elda i öppna spisen. Förhoppningsvis skall det dock inte behövas nästa gång vi är där för då skall det väl vara sommartemperaturer på riktigt? Bra att det blir gjort ändå och att kunna bocka av ännu en punkt på att-göra-listan.
Bygrannarna mejlade och berättade om English Day på byns collège på fredag, med en massa aktiviteter och bara på engelska. Jag kan ju spontanhoppa på ett plan och kvista ner för mindre! Man hade kanske kunnat bidra med något, engelskfröken som man är?
Runt fasaden på vårt hus finns nu till sist byggnadsställningar, godkända av borgmästeriet i laga ordning. Nu skall taket fixas och gaffatejpens dagar är räknade;
Älsklingssonen E hann få iväg bilder på desamma innan han hoppade på bussen mot flygplatsen efter avslutad vistelse för denna gång. Nu får murvelhuset klara sig utan familjen en stund.
Murvielklotter 
Och som vi redan tidigare konstaterat så vill man något tillräckligt mycket, då börjar man arbeta utefter detta. Saker och ting faller på plats och nya spännande vägar öppnas.
Du kommer dit! Frågan är bara, vem av oss blir först … *gapskratt*
Här planeras det för fullt, bara fjuttiga 2mån kvar tills jag får sitta där vid torkställningen 😉
GillaGilla
Tänk också en ljum kväll med loungehäng i poolhuset med något nyinförskaffat från senaste degustationen i glasen. Kanske lite blöt i håret fortfarande, efter ett svalkande poolplask… Åsså männen i ditt liv alldeles bredvid!
GillaGilla
Vi åkte förbi och såg då byggställningen sattes på plats, tänkte att åka dit och ta bilder, men ser nu att det inte behövs. Om det är något under arbetets gång behöver åtgärdas, framföras så säg bara till. Där kör vi förbi nästan varje dag. Kram från Causses et Veyran
GillaGilla
Jättesnällt av er! Foton på ”work in progress” är alltid välkommet, eftersom jag lider av en viss dokumentationsmani;) Jag blir glad om ni fotar, mao!
Njuter ni av sol och varmare temperaturer nu?
GillaGilla
Ja du, vi njuter av sol och värme, har haft tid att ligga i solen och läsa, underbart! Vi har flyttat ut till uteköket och serverar alla måltider utomhus nu, det är härligt. // Outi
GillaGilla
Har sett bilderna på Facebook och det ser fullkomligt formidabelt ut! Läste härom dagen att vi i vår del av Sverige förra sommaren kunde njuta av temperaturer över 25 grader i hela 6(!) dagar. Göteborg hade bara fem sådana dagar… Det är ju en faslig tur att man har så långa, varma, härliga somrar häruppe, för hur skulle man annars orka med hela långa, mörka vintern?!?
GillaGilla