Taggar

, , , , , ,

Det blir inte sommar på riktigt förrän jag hört en kör sjunga grönsaken i kyrkan. Religiös är jag inte men alla tiders bästa sommarpsalm sätter sandaler på mina fötter, skickar doftminnen av syrener på skolavslutningar och manar fram bilder på mina sjungande döttrar, vars körer tvingats ha med psalmen på sin repertoar varje år. För min skull. För att jag rörd till tårar skall få känna hur riktigt somrigt och fint allt är. Jag är aldrig så nostalgisk, aldrig så sentimental som när de där tonerna letar sig in i mina hörselgångar.

I år sjunger ingen av döttrarna i någon kör, så underbara S och hennes vänner skickade en liten filmsnutt på midsommarafton och då behövdes ingen kyrka. Jag blev rörd ändå. Bonusfrun ordnade så att hennes kör skulle sjunga den på sin sommarkonsert men då hade jag dubbelbokat mig och fick hålla i ett föräldramöte istället. Grönsakslyssning med vissa förhinder i år, alltså.

Ända tills jag igår for med bygrannarna till St Nazaire och lyssnade på Karlstads kammarkör som nedresta till våra sydligare breddgrader levererade både favoritpsalmen och Värmlandsvisan med bravur.

Klicka på bilden för att lyssna!

Så helt utanför min vanliga kontext härnere och samtidigt så hemtamt. Axlarna sjönk ner, jag lutade mig tillbaka och så matchade till slut min sinnesstämning den frustande sommaren utanför svallkan i kyrkan. Tack, fina kammarkören för den upplevelsen – vem hade väl trott att jag behövde ta mig till en pytteliten by just där bergen börjar för få årets nödvändiga dos av nostalgi och sommarsentimentalitet?

Kultur är bra för aptiten,

så vi for vidare, förbi Cazedarnes och upp på en kulle med vidunderlig utsikt mot Mons Caroux och åt medhavd picknick medan solen bjöd på skådespel av ett annat slag. Ivrigt ackompanjerad av cikadorna förstås och av en värme som vägrade ge vika.

Så packade vi ihop oss, for vidare hem till byn, fick en kaffe på blivande B&B:et D’Oc d’or, varefter jag gick en batalj med småmyggorna i det varma sovrummet innan jag till slut kände ögonlocken ge upp och stänga butiken för dagen.

Idag är en ny varm dag. Om den kanske jag skriver ikväll. Om jag har tid – det är ju så mycket att stå i.