Etiketter
Alfons Åbergs kulturhus, bertil och elefanten drar västerut, Gothia Towers, trädgårdsföreningen
Vi Facetimear ofta, lilla B och jag. Det där ögonblicket när det allra vackraste av små ansikten dyker upp på skärmen med ett leende som kan smälta isberg på Antarktis, får allt annat att för en stund sluta att existera. Oftast springer han sedan därifrån för att fortsätta leka men ibland får jag vara med vid läggdags.
Som igår;
Snabelgnufs, tröttblanka ögon, och små leenden bakom nappen när vi pratade om tåg, hissar, rulltrappor och ballonger. Det där med ballonger förstod jag först några timmar efter facetimeandet…
Hur korkad får en mormor vara?!?
Pariserhjul, sa jag, när vi stod vid hotellrumsfönstret på sjuttonde våningen tidigare i veckan. Ballong, sa lilla B, för som en sådan såg den ut för en liten pojke som aldrig sett ett sådant upplyst i mörkret förut.
Vi skall göra fler små utflykter, lilla B och jag. Den här gången drog han västerut med mig;
Om inte alltför länge kanske vi till och med kan dra söderut, den lilla skatten och jag?
Murvielklotter 
Härligt! Fina dagar när man får rå om barnbarnen alldeles själv! Klart ni ska till murvelhuset bara ni så småningom!
GillaGillad av 1 person