Mörkret har sänkt sig över huset på ön, fredagen den 13 november 2020. Klockan är bara halvsex och det har egentligen inte varit ordentligt dagsljus alls denna gråvädersdag. Jag har dinglejobbat på distans fastän jag egentligen inte skulle, samtidigt som jag funderat över om huvudvärken och det allmänt håglösa tillståndet är en effekt av corona eller bara en osedvanligt segdragen virustristess. Oavsett vilket, stannar jag hemma med mina diffusa symtom och har häckat framför skärmen större delen av dagen.
I förrgår stickade jag färdigt ännu ett par vantar;

Mönstret och garnet är nordnorskt och jag fick kitet av E och L, som fortfarande är alldeles bortom räckhåll i Norge.

Nytt garn har anlänt och nu blir det mössa och vantar på beställning från J men medan jag väntade på den leveransen, hann jag påbörja ett par benvärmare till mig själv. Att jag är rastlös är ett formidabelt understatement. Längtar efter mamma gör jag också, förutom allt annat sedvanligt längt. L och jag har nu varsina sovrum och vi använder inte heller samma badrum; allt för att minimera kontaktytorna om det nu skulle vara så att jag dragit på mig en (hittills?) mild variant av Covid. I en annan, mer normal tid, hade jag petat i mig ett par alvedon och kammat till mig men i dessa besynnerliga tider drabbas vi visst av man-flu hela bunten!
Kan jag åka till Dingle på måndag?
Vet inte.
Till Solna för Brors treårsdag nästa helg eller till det planerade julbaket helgen därpå?
Hmmm…
Törs jag be Å komma och hälsa på eller är det dumt?
Kan vi åka till Murviel snart?

Jag hade sett fram emot att få fixa iordning efter köksrenoveringen och att få adventspynta i det ljuvliga murvelhuset

men jag har svårt att se att vi om 3-4 veckor skulle kunna bila ner genom ett sjukt Europa med det enda syftet att titta till ett hus och att njuta av ljusare dagar.

Men kanske i januari…?

Imorgon är det lördag.
Fredag 13 november 2020 har snart passerat utan att något otäckt hänt.
Är jag vidskeplig och tror på sådant?
Inte ett smack, men just i år är det särskilt svårt inte trilla dit på vidskepliga tecken på hotande katastrofer. Dagen får därför gärna skynda sig att passera tolvslaget.
I helgen skall jag börja botanisera i adventspyntet och stakar och stjärnor skall få komma fram tidigare i år. Ser att flera tjörnbor redan tjuvstartat, så varför skulle inte jag kunna göra slag i saken? Det är ju ändå Novent!

Och juleskum med blåbärssmak har redan provätits och skummet har seglat upp som årets julgodisfavorit.
Bonne weekend, hörrni!