Jag går igenom sommarens bilder och blir varse hur mycket som försvunnit då min äpplemaskin fick för sig att lägga ner verksamheten för en dryg månad sedan. Jag har inte helt gett upp hoppet om att kunna tråckla fram bilderna från den trilskande hårddisken, men det är bortom irriterande att inte få fatt i sommarminnena så som jag är van att kunna göra när hösten kryper in under skinnet på mig. Det är mörkt när jag åker de nio milen till jobbet på morgonen och det har hunnit bli mörkt innan jag svänger upp på gatan till vårt västkustska hus. Så tankarna sticker söderut. Obönhörligen.

Hunden befinner sig hos S och E i Göteborg och det är allt lite tomt utan henne, fast mysigt att tänka på trion på promenader och hundvänliga fik och uppkrupna i soffhörnet tillsammans om kvällarna.

Vår beresta lilla jycke finner sig väl tillrätta vart hon än kommer.

I soffan i det svala poolhuset medan hettan dallrar utanför,

i baksätet på den numera franska voituren på den ena utflykten efter den andra,

och på lång rundresa i de nordvästra delarna av hexagonen, då Wilda fann det för gott att installera sig i resväskan så snart den slogs upp på hotellrummen.

Hon tycker om solen, lilla hon, och tittar förebrående på oss när vi jagar in henne i skuggan igen. Att tungan nästan trasslar in sig i tassarna under den vaggande gången undan gasset verkar hon inte förknippa med det faktum att päls, sol och värmebölja inte är en toppenkombo…

Utsiktsposter har hon många i den franska trädgården och La Dame har stenkoll på allt som rör sig, sin höga ålder till trots. Bäst koll på ägorna skaffar hon sig utanför köksingången. Inte en katt undgår då hennes hökblick.

Huset har haft besök under hennes och vår frånvaro. Fönstren har inspekterats och nu väntar vi på att få höra hur de skulle kunna åtgärdas och vad kalaset kan tänkas kosta. Under tiden står poolen och tömmer sig själv, eftersom Alexandre har hittat en misstänkt spricka. Lite oroligt känns det allt, att den står där utan täcke men Alexandre försäkrar att han har läget under kontroll. När den öppnas för nästa säsong skall den förses med efterlängtad uppvärmning, så att även vi badkrukor kan starta badsäsongen i tidig april – eller kanske rent av redan i mars?!?

Nåja, det kanske är att ta i men försiktiga planer smids för en familjepåsk i Murviel och i storfamiljen återfinns en och annan modig och badglad individ. Påsken infaller tidigt nästa år och det kan ju tänkas att det finns förhoppningar om något glittrande och inte alldeles iskallt turkosblått att dyka ner i.

Vi får se.

Innan dess måste i alla händelser räcken upp runt de farliga trapporna och kanske, om det hinns med, nya fönster i poolhuset, så att gäster kan husera där också utan att känna sig alldeles instängda.

Jag ser dem framför mig. Alla älsklingarna samtidigt på den allra mest älskade av platser – det vore något det!