Det lär regna på murvelhusets gäster men med ljusning i sikte på onsdag:

Det vore för tråkigt om hela deras vistelse skulle regna bort, för även om både maten och vinet är lika gott oavsett väder, så är det ju något alldeles särskilt med det languedocska ljuset i fullt solsken.

Jag läser Hot Sun Cool Shadow och slås av hur hög igenkänningsfaktorn är. Visserligen tog bokens författare betydligt längre tid på sig än vad vi gjort och gjorde så som alla förstå-sig-påare säger att man skall göra; många års semestrar i samma område och åtskilliga rekognoceringsturer innan de till slut slog till men trots att det tog bokens författare sju år att gå från ord till handling, så var det just Languedoc som drömmen hela tiden handlade om. För oss var förälskelsen som sagt av det mer omedelbara slaget.

Jag har skrivit om det tidigare i bloggen, att jag mådde så bra i trakten den där gången för 12 år sedan och kanske har det minnet spökat mer än vad jag själv förstått, för det var ett oerhört kärt återseende för min del när vi landade i Langudoc i flödande ljum oktobersol för ett drygt halvår sedan. Det var nära att resan blev inställd för bara dagar innan vi skulle åka lämnade L:s älskade pappa oss och vi var både ledsna och tilltufsade när resan påbörjades. Men vi for och det har vi inte ångrat. De där oktoberdagarna var välgörande på så många sätt och vårt sinnestillstånd möjligen en bidragande orsak till att känslorna fick styra när Huset charmade oss. Tomt, lite övergivet och med väggar som blivit vittne till både det ena och det andra, bjöd det på en sinnesstämning som stämde med den vi befann oss i då. Att det sedan var en del praktikaliteter som skulle ordnas var nog tur, så huvudena fick vara med på ett hörn också.

Putting a passion into words… skriver Murrills, is never easy. But in the case of the Languedoc, the land speaks for itself. Sedan fortsätter hon förundrat att ställa sig frågan varför så förhållandevis få känner till regionen eller varför no one seems to know exactly where it is. Det där sista har slagit också mig sedan vi blev med languedocskt hus. Att säga Languedoc räcker sällan. Möjligen hjälper det att nämna Montpellier och Narbonne men för det flesta krävs det att man berättar att det är den del av Frankrike som gränsar mot Spanien det handlar om. Kanske blir det något lättare att sätta regionen på kartan för åtminstone fotbollsfantasterna sedan Montpellier vunnit franska ligan? Det där sista surrar på TV:n i bakgrunden medan jag knattrar ner dessa tämligen osorterade tankar på min burk.

Småtrevlig är boken jag citerar och den får duga i brist på the real thing. Jag återkommer när jag hunnit längre in i den om huruvida den är något att rekommendera för er andra drömmande languedocfantaster där ute. Godnatt alla!