Till slut och efter en hel del vånda är biljett bokad för mig och hund i sommar. L åker i förväg för att hämta oss i bil på flygplatsen i Nice, för det blev till sist dit vi får åka för att ta oss ner. SAS flyger vi, om nu inte också de hinner gå i konkurs innan vi kommit iväg?

Allt är förberett – bur är beställd, plats för hunden i lastrummet på planet bekräftad, rabiesvaccinet ordnat och pass, ja, det hade hon sedan tidigare, trots att hon inte varit utanför landets gränser ännu:

Wire haired är visserligen felstavat men annars tycker jag att jycken har ett snajdigt pass, eller hur?

Nu väntar burtillvänjning och avmaskning och sedan är det bara att hoppas att inte resan skrämmer slag på henne, för så värst modig är hon inte. Om man inte gillar tunnlar och broar är kanske inte en plåttunnel uppe i luften något som hon kommer att tycka är jättemysigt? Jag är alldeles spattig över detta och oroar mig något alldeles ohemult. Lilla ögonstenen, tänk om hon tycker att det är alldeles förskräckligt…?

Äsch, de fraktar hundar hela tiden – kan väl inte vara så himla märkvärdigt med just vår?