Etiketter

, ,

Det börjar bli många besök på Béziers lilla flygplats nu, denna gång en betydligt händelsefattigare check-in än för en vecka sedan när jag senast satt i avgångshallen. Jag såg till att boardingkort och pass var utom räckhåll för klåfingriga franska damer, så det var bara att dansa igenom.

Väl inne är det återigen som på en busshållplats i en liten håla, med flera ”nämen, hej – är du också här” och personalen är densamma, så vi börjar känna igen varandra. Trevligt, sånt.

Utanför fönstret flödar solen förstås och jag drömmer mig tillbaka till trädgården, där jag så här dags på dagen vanligtvis sitter i skuggan på grusplanen och äter frukost med goda ostar, kaffe på coaster i form av en ”äkta matta”, inhandlad på NK

färskt bröd, nypressad juice och en engelsk dagstidning. Det är inte riktigt samma sak på balkongen i förorten men det kan vara ganska trevligt det med. Om bara vädret tillåter, vill säga och det är ju en ständig osäkerhetsfaktor.  I fyra veckor nu har jag inte brytt mig om att kolla väderleksrapporter för det behövs inte. Vädret är en semesterfirares dröm men kanske meteorologens mardröm – här händer inte mycket på den omöjligt blå himlen.