Taggar

, ,

Det är höst. Det är hektiskt. Hetsigt till och med stundtals. Helst vill jag hinna med allt på en gång och lära mig franska snabbt som attan, umgås med alla favoriter, vispa till rektorsutbildningen med lillfingret medan jag läser bokklubbsböcker, åker till Skåne, Aberdeen och Värmland och pigg och entusiastisk åker till jobbet varje morgon, där jag med lätthet hinner med allt som dagarna fylls med. Sedan hinner verkligheten ikapp mig och jag inser att min fritid inte kan rymma allt det som jag vill göra.

Det kanske inte är hela världen

Men ännu en franskkurs när nummer två är avslutad om en vecka, det blir det inte tal om. Självstudier får det bli.

Om mindre än två veckor är det dags att åka ner igen för att inspektera, för det fortsätter att hända saker i huset medan vår stockholmsvardag pinnar på.

Kök och gästbadrummet färdigställs och vi byggleder via mejl.

Eller vi och vi; det där får jag överlåta till L, eftersom snickare Loubet inte kan en stavelse engelska.

Trädgårdsmästare Bertrand hugger ned träd, tror jag och den vattenskadade ytterdörren plockas ned för renovering när vi kommit ner. Den skall då ersättas av ett plank under de dagar som dörren befinner sig på Loubets verkstad och då är det inte så bra om huset står tomt.

Det är ganska fantastiskt att det hittills flutit på så bra, med tanke på att vi i stort sett inte haft koll på arbetsprocesserna alls. Pålitliga hantverkare är det enda vi stött på så här långt men det skall ändå bli skönt när vi är klara med alla alldeles nödvändiga renoveringar och kan ta itu med resten pö om pö.