…lär det visst fortfarande vara i Murviel, om man skall tro de rapporter vi nås av från bygrannarna och det finns väl ingen anledning att tro att de har fel? Det har gått flyttlass därnere och vi har skamligen utnyttjat att bygrannarna är på plats och har fått hjälp både med att betala trädgårdsmästaren och att titta till huset. Bökigt det där att fransmännen inte har internetbankservice på samma sätt som vi men man blir ganska uppfinningsrik och till slut löser det sig, hittills varje gång.

Huset står kvar, enligt uppgift, och ser ut att må bra – inga ytterligare fuktskador ännu så länge och Loubet håller vad han lovar, så köket är på plats, så när som på några kökslådor. Vi får höra av oss till honom för att kolla närmare vad som återstår att göra men det verkar som vi får fira jul med ordentliga köksbänkar och en fastmonterad diskmaskin, iallafall, så det känns bra!

Kan undra om kalkon att tillaga i nya köket måste beställas hos byslaktaren för att vara säkra på att få den annandagskalkon som blivit något av en tradition i vår familj? Ett resultat av flera längre vistelser i England genom åren och en seglivad anglofili som nu fått sällskap av en franco-dito!

Julvistelsen börjar nu för övrigt ta form; unge herr E har bokat buss-buss-tåg till Murviel från Aberdeen via London och Paris. Låter jobbigt, tycker jag men det är inte alldeles enkelt med kommunikationerna utanför säsong och han är ju pigg och rask, så det skall säkert gå bra. S julbiljett bokar jag ikväll men lilla hunden får stanna hemma och fira jul med sin favoritdagisfröken. Det blir första julen som firas utan henne sedan hon kom till oss för snart nio år sedan och det är lite trist för oss men skönt för henne. Flygresor med hund är trots allt inte optimalt när de inte kan följa med i kabinen. Var lilla pälshon skall fira nyår har vi inte ordnat ännu men hoppas väl att någon hugad hundvakt skall anmäla intresse innan det är dags…!