Den ligger liksom i luften och dallrar lite nu. Gör sig påmind genom blåa himlar, vinfält badande i mjukt solljus. Ett och annat glas lunchvin i motljus på cafébord. Expatrioter som lägger upp benen en stund medan resten av kroppen lutas mot en solvarm stenvägg. Kaffekoppen bredvid under en välförtjänt paus från renoveringsdammet.

Bilder från marknader där buketter med mimosa drar till sig betraktarens öga. Widgeten till vänster som räknar ner till årets första resa till murvelhuset och berättar att det bara är tretton dagar kvar.

Årets säsong

Den är nära nu.

Dagar i trädgården, utflykter i environgerna, apéroer i ljum kvällsbris med bygrannarna och alla andra vi lärt känna där nere. En aldrig så liten nyfikenhet på nykomlingarna kryper sig på, tillsammans med en och annan nostalgitripp tillbaka till de där allra första mötena med huset, byn, nyfunna vännerna, vyerna. Inredningsivern och armvevningarna inför hantverkare när tunghäftan satte in. Värmen, både bokstavligt och bildligt.

Förväntan och längtan.

Igår kom Murviel till sjätte våningen. Dagen till ära dekorerades bordet med duk från marknaden i St Chinian och vi hällde languedocska droppar i glasen. Så skålade vi och enades om att kvällen fick anses utgöra en smygkickoff av årets languedocsäsong…

Så nu börjas det! En liten retning snart, i form av långhelgen med mimosafestival, följt av en påskavistelse några veckor senare. Kan knappt bärga mig!

Bises!