Det är troligt att jag, Å och hunden Aska kommer iväg imorgon. Inga hinder i sikte, iallafall. Fast en vet ju aldrig – de här resorna till Murviel har haft en tendens att drabbas av diverse besvärligheter.
Men nu är bilen packad, färjebiljett och pass på plats i kabinväskan som skall få följa med upp till hytten och in på hotellet i Heidelberg på måndag kväll. Hotellrummet skickade jag en rask springare, tillika ättelägg att boka åt oss.
Själv bor han bara ett stenkast därifrån och vi skall förhoppningsvis avnjuta en riktigt tysk måltid serverad av servitris i dirndl eller servitör i lederhosen och kanske unnar jag mig ett halvt glas öl, bara för att. Mer blir det inte – hjärnan behöver vara fräsch för den långa resan ner till Murviel på tisdag.
Idag hann vi med att fira Bertils fina mamma, som fyller jämnt på tisdag. Vi for på överraskningsvisit med tårta och presenter ut till ön där barnbarnets farmor och farfar håller till så fort de får en chans. Och det kan jag förstå att de gör:
Bertil strålade i kapp med solen, som hade den goda smaken att bjuda på sig själv under vår skärgårdsvisit!
Inte är det helt lätt att lämna de där favoriterna, hur härligt det än är i Murviel, men till slut vinkade vi hejdå och skjutsades i båt tillbaka till fastlandet igen.
À bientôt, allra finaste ni! Och tack familjen L för den fina eftermiddagen på holmen;)
Murvielklotter 