Etiketter
Efter en dag med stillsamt flanerande i fina lilla Cancale,
for vi i karavan mot Roscoff igår morse. Roscoff är alla randiga tröjors födelsestad,
så självklart måste vi dit och uppleva själva sinnebilden av allt franskt på plats. Herr K tog täten, knappade in destinationen på sin GPS och vi följde efter. Några u-svängar senare fick nästa bil, med en nyare GPS, ta över. Så rattade vi vidare, gjorde samma u-svängar medan jag med en hederlig gammal kartboks hjälp letade fram rutten och så fick vi, med ett tredje gången gillt, lotsa karavanen vidare. Det är bra med teknik men det är inte första gången jag räddas av en tummad älskling: Återigen måste jag ge L rätt och sjunga Michelinkartans lov.
Väl framme i Roscoff knäppte vi ikapp med våra kameror. Där är smällvackert:
Efter några timmar styrde vi vidare tvärs över Bretagne i riktning mot Quimper.
L hann precis utbrista hur snabbt det gick att ta sig över det böljande landskapet innan det tog tvärstopp.
Bouchon.
Vi rörde oss några meter i taget under en timmes tid, förbi ändlösa rader av traktorer som helt sonika parkerat på motorvägen. Här och hade de stjälpt av dynga och byggskräp för att effektivt spärra vägen.
En äktfransk protestaktion, alltså, och så kan jag bocka av även det från min från min lista med franska erfarenheter. Vad de protesterade mot? Äsch, inte så noga att veta; det blir folkfest ändå och enligt uppgift pågick samtidigt en fiskarstrejk som lika effektivt täppte till infarten till Eurotunnel. Men vid avfarten från motorvägen där vi tvingats av bjöds vi och våra medtrafikanter på glass av uppsluppna bönder som sprang runt i rondellen
och då återstod inget annat än att kapitulera. Omaket och irritationen som det bökiga tilltaget skapat smälter fortare än glassen inför de charmerande knasbollarna. Och förlåt om det där sista låter lite nedlåtande – det är faktiskt inte alls menat så!
Vi kom till slut fram till Auray, promenerade ner till floden och fick i oss varsin bretonsk galette innan vi på pittoreska kullerstensgator tog oss tillbaka till hotellet.
Dagen idag skall spenderas här i trakterna – asfalten får vänta till på torsdag!
Men… Det ”bökiga tilltaget” ni råkade ut för är ju en jättemanifestation av franska bönder och andra livsmedelstillverkare som inte upplever att de får tillräckligt betalt för sina produkter och har svårt att klara sig. Detta är ju förstasidesstoff i varje franskt medium just nu och förhandlingar pågår på ministernivå. Vi körde idag mindre vägar här i Bretagne till Concarneau nära Quimper där det tog stopp för er men fick ändå frågan nör vi kom fram till vår camping om vi klarat oss från dessa milslånga stockningar. Så länge man inte kommer vidare i förhandlingarna utökar man områdena som blockeras oc h det har skett idag också. Att ni inte kom ut till Mont St. Michel berodde också på det här.
Kanske ska ni kolla på Bison Fute som visar trafikläget överallt hur det ser ut inför er hemfärd. Det här är ju det klassiska demonstrationsrätten men minsann inte alls uppskattat av varenda fransman. En axelryckning fick jagtill svar kring hur länge detta kan pågå. Hur länge som helst uppenbarligen tills man kommer vidare i förhandlingarna. Men franskt är det!!
GillaGilla