Sen valborgskväll i Murviel spiller över i helgdag och annalkande hemfärd igen. Underbart är förvisso kort och det börjar gå upp för mig att mitt fokus förskjutits en aning. Pre-Murviel tyckte jag att det var väldigt skönt att få vara ledig hemma, skrota runt och pyssla lite lagom. Nu är hemma en lägenhet som klarar sig själv medan murveln tarvar omsorg, pyssel och lockar med sin blotta existens.


Ännu så länge är det mest trädgårdsmästare Bertrand som ägnat trädgården sin omsorg; de döda palmerna har forslats bort, olivträd flyttats och singel lagt där tidigare ogräs och sly hotade att återigen ta överhanden. Blomster har planterats och den trista ytan på baksidan av huset har plötsligt fått grusad charm.

Jag mår bra här; omsluts av huset, förundras av det vackra runtomkring när det är utflyktsdags. Enkla, vardagliga saker, som en tur till Gèant utanför Béziers genom vinfält och bergen i fonden, gör mig glad. Det är förstås nyhetens behag men också något annat. Eskapism, avkoppling – en fantasi som blivit verklighet.
Kvällen tillsammans med nyfunna vännerna bidrar också den till att jag känner mig priviligierad men också ödmjuk. Ingen valborgseld och inga fyrverkerier men smaskig mat och gott vin och anektoter av allehanda slag hanns med. Nästa gång vi ses ska jag nog berätta om Tjyvjanne och Berne med påken. Har utlovat mustiga historier från det ursprung som jag har gemensamt med två av valborgsfirarna idag. Lite lustigt att tre barn av en värmländsk håla hittar varandra i en fin liten sydfransk by! Mig har uppväxten långt ifrån den stora världen gett mig en obetvinglig wanderlust och säkert hade den ett finger med i spelet när vi vågade språnget och blev med franskt vinbondehus. Trevligt är det, i alla händelser.
Vännerna beskriver sitt liv härnere som lättsamt och behagligt, de har välkomnats av byborna och snabbt blivit en del av gemenskapen här. En liten svensk expat-community som hjälps åt och finns där med tips och goda råd. Hämtad på flygplatsen av E och C blev jag när jag kom och imorgon får jag skjuts tillbaka av I och J. Bara så där.
Hem vill jag, för där finns de allra mest älskade men så var det ju det där med funderingarna på hur jag skall kunna snika mig till ytterligare några dagar här innan sommarvistelsen, apropå hur fokus förskjutits.