En skön söndag hemmavid är som gjord för en stunds fransktraggel med lämpliga, motivationshöjande tillbehör:

Jag gör läxor till del två av mina så kallade intensivstudier i franska och kombinerar det med att tillgodose språkfrökens behov av grammatisk struktur för att förstå hur fraserna jag lär mig är uppbyggda.

Gång på gång upplever jag igenkännandets glädje när grava och akuta accenter och annat fluglortsliknande i texten får sin förklaring, bland annat i bortappade -s- i ordets latinska förlaga.

Duolingo på nätet får hjälpa mig med uttalet och det går bra men när sedan all denna nyvunna kunskap om grammatisk struktur, ordens etymologi och uttal skall omvandlas till praktisk handling, så är det som förgjort. Det blir bomullsvadd i hela munhålan och jag får inte fram en vettig stavelse. Förväntansfulla vänner med större kunskap än jag ringer upp med ett glatt bonjour! och pladdrar vidare. Till min stora glädje förstår jag det mesta men att svara; nä, se det går inte!

Men skam den som ger sig!

À bientôt!