Etiketter

, , ,

Jag lever det lilla livet den här sommaren, på ett sätt som jag inte har gjort på många år. Bekymren är också de av de mindre livsomstörtande slagen.

Jag funderar till exempel över hur vi skall göra med den tröga gamla garageporten. Skall det få bli function over fashion, ekonomi över design? Till slut är det en säkerhetsfråga, med tanke på den periodvis täta trafiken utanför på gatan. Det blir mycket stopp, snabbt ut för att öppna porten, upp i byn och vända för att få rätt vinkel in i garaget och sedan, medan svetten lackar, knirka igen samma port. Ett halvt dagsverke.

Eller flottören på toaletten i badhuset som kärvar och som jag nu till slut malligt petat tillbaka i funktion så många gånger att den uppenbarligen tycker att det är lika bra att befinna sig i pumpläge hela tiden. Då svämmar den över. Lätt avhjälpt med ny tätning, förvisso men ska vi fortsätta att mixtra själva eller leja rörmokare, blir den ytterst svåra följdfrågan.

Gick ju bra ett tag...

Gick ju bra ett tag…

Diskmaskinen som la av i våras har nu ersatts med en ny med tjusig display. Den talar hela tiden om var i programmet maskinen befinner sig och hur många minuter det är kvar. Men hur i allsin dar skall två personer som äter ytterst lite i värmen bära sig åt för att fylla den, så att vi kan sitta och lyssna på hur tyst den går? Ultra silencer, minsann.

Vad gäller de båda senare bekymren, toalett och diskmaskin, är det troligt att grundproblemet kan härledas till samma källa; det ohemult kalkhaltiga vattnet som klär allt som kommer i kontakt med det i en stenhård kalkyta. Allt mekaniskt fastnar  i kalket till slut. Köpa avkalkare meddetsamma och få den installerad bums, innan den förstör ännu en maskin eller vänta och tro på gud-ske-lov, blir därmed ytterligare ett beslut att fatta.

Så mycket bekymmer. Så mycket tankekraft.

Problematik av detta slag börjar få till följd att hjärnan börjar längta efter något större utmaningar. Hjärnkontoret har nog varit i stort behov av renovering men nu känner jag mig snart redo för att leta upp och bestämma mig för en sysselsättning som gör att jag har roligt på jobbet igen. Det var ett par år sen sist. Jag ska välja med omsorg, oavsett om jag väljer en egen väg eller om jag skall låta mig anställas igen. Vardagen måste hur som helst kännas meningsfull och hanterbar i mitt kommande jobbkapitel. Det känns mer spännande än skrämmande just nu.

Tack Murviel. Jag tänker klarare efter några veckor här.