En och annan som hängt vid mitt klotterplank ett tag minns kanske mina bekymmer med bilen förra året.

Kanske minns ni också hur lättad jag var och hur rentvättad bilen blev av bara farten, när jag äntligen fick hämta den fixad och fin från verkstan. Sedan har den stått i garaget  härnere. I våras fick vi låna ett batteri på Léas, eftersom bilens egna hade laddat ur under de månader den stått stilla. När vi fick igång den igen, fungerade fjärrlåset som genom ett mirakel. Fjärrlåset slutade annars att fungera drygt ett år tidigare. Härligt med saker som lagar sig själva, tycker jag.

Nu har den körförbud. På hemmaplan, alltså, eftersom den inte besiktigats på utsatt tid. Så vad göra? Importera in den till Frankrike, förstås och sköta besiktningen här. En liten teknikalitet bara, sen kan vi tuta och köra! Den är ju i övrigt så servad, lagad och fin.

Trodde vi, ja.

L for iväg till en verkstad i Thèzan en tidig morgon förra veckan för den nödvändiga besiktningen inför import. Han kom tillbaka med ett besiktningsprotokoll med tre allvarliga anmärkningar och en anmodan om att se till att få det fixat inom två månader, annars får den franskt körförbud också. Ett av de större felen handlar om en fuskreparation som gjordes hemma i Sverige för flera år sedan, efter att jag haft ett close encounter med en illgrön garagepelare i Liljeholmen. Hur reklameras sånt, undrar jag? Preskriberat, bergis.

Nu har en bilreparatör i byn förbarmat sig över skrället. Och kontaktat Ford i Béziers, där bilen hälsade på ett antal gånger i höstas, för att försöka få fatt i de delar som behövs för att få den i körsäkert skick. Sist det begav sig tog det åtskilliga veckor. Ford är tyskt, berättade de då. Det tar tid att få delar fraktade från Tyskland till Frankrike, berättade de vidare.

Kan jag tänka mig – de ligger ju så långt ifrån varandra, länderna, så det måste ta tid – sa jag inte men tänkte.

Imorse gick vi till banken i byn – Crédit Agricole – för nu har vi tröttnat på den vi har – Société Marsellaise de Crédit – och skall byta bank. Vi tänker att krånglar den, är det lättare att bara kunna kvista förbi och få det fixat, istället för att behöva åka in till Béziers och reta upp sig på bristen på parkeringsplatser.

Sickna problem!

Snart blir det djur med skal till middag. Svårt att reta upp sig på det.