Jodå, terminen har börjat, vill jag lova! Det är några veckor sedan jag senast lyckades tänka en tanke färdigt utan att bli avbruten och att samla dem till ett aldrig så litet blogginlägg har inte varit möjligt. Men jag tänker på det franska paradiset varje dag.

Pratar med S, som är där nu, nästan varje dag. Styr och ställer på distans med sådant som kräver åtgärd och hoppas att allt skall falla på plats på jobbet om några veckor så att jag kan plocka ut några dagar för att kvista ner. Allt går trots allt inte att styra med flera hundra mil bort.

Vi fick brev från Marianne på banken härom dagen och jag blev rent av en smula varm inombords – tänka sig att ett bankbrev kan åstadkomma sådana känslor!

Hon hade bemödat sig med att översätta med hjälp av Google och de handskrivna raderna på både franska och svenska fick mig att dra på smilbanden. Personlig service, vill jag lova! Brevet berättar att nu finns våra Carte Bleu att hämta på vårt lilla lokalkontor i byn och vi har det vi behöver för att få igång vår franska internetbank. Jag tror att det blir bra och att det kommer att visa sig vara ett bra beslut att byta bank.

Jag tycker om det lilla sammanhang vi har i Murviel. Vår stockholmstillvaro är en helt annan; hetsig, anonym och helt fokuserad på jobb och plikter. Murviel är ledighet, stilla lunk och må bra. Jag påminner mig själv om det när längtan dit blir för svår – det ena är helt och hållet avhängigt av det andra just nu och kanske skulle jag inte tycka att det lilla bylivet vore riktigt lika härligt om jag var tvungen att kämpa för min försörjning. Vardag är trots allt till slut bara vardag, oavsett om den utspelar sig i snöglopp eller under en slösande sol…

Eller nä, förresten, sol underlättar, bristen på snöglopp likaså. Så småningom skall vi se till att kunna tillbringa mer tid där än vad vi kan nu; det är bara inte riktigt dags ännu. Tålamodet tränas därför varje dag och almanackan konsulteras regelbundet för att hitta luckor i ett tight schema för resor ner. Det håller mig flytande. På gott humör. Ger mig energi nog för den arbetsvecka jag har framför mig. Huvudet i kragen, upp med axlarna, ut i vinddraget – imorgon är det måndag!