Det brinner ljus överallt i lägenheten på sjätte våningen och jag tycker nog ändå att det är ganska mysigt. Ute är det frostigt men ännu ingen snö och jag har fått umgås med familjens yngste en bra stund under eftermiddagen.

Jag tycker om advent, december och jul, min vinterfobi till trots. I facebookflödet följer jag mina languedocvänners julmarknadsbesök under de där blåa himlarna som jag kan längta mig sjuk efter. Också här hemma har solen visat sig de senaste dagarna. Den är blekare, kämpar mot mörkret, som ändå till slut avgår med segern och det är vemodigt vackert. Den ultraurbana miljön utanför våra svenska fönster badas i ett mjukt ljus och det är riktigt vackert. Med tre loja figurer i förgrunden blir det finfint:

När jag inte ägnar mig åt att se allt fint runtomkring mig seglar jag söderut i tanken. Tittar avundsjukt på bilder på mogna satsumas och citroner på franska träd och funderar över om apelsinerna på det egna trädet i murvelträdgården är goda… Tänker att det vore trevligt att pricka in en vistelse därnere när de är mogna. Nästa år, kanske?

Mimosafestivalen i Roquebrun går av stapeln 8 februari nästa år och den vill jag också pricka in. Nu ser den ut att vara i farozonen iallafall, med viktiga saker på jobbet som skall förberedas och vara klara bara en vecka senare. Jag blir irriterad över det. Över att plikter knuffar undan det jag vill ägna mig åt privat. Ingenting unikt med det, inser jag förstås, men ändå; kan en få gå på mimosafestival någongång?!?

Ska nog önska mig det av tomten.

Fin tredje advent på er alla!