Det vore ju synd att ta det lugnt när så mycket pockar på ens uppmärksamhet. I vårt garage i huset på ön har ett matsalsbord stått och väntat i fyra år på att få lite välbehövlig TLC. Dessutom har det den gamla matsalsmöbeln flyttat till Dingle och i vardagsrummet väntar en ensam matta på att få sällskap av nygamla möbler. En sällsynt hemmahelg senare kan mattans väntan snart vara över. Med nödvändig (?) skyddsutrustning,

kastade jag mig under lördagseftermiddagen över det stackars färgflagnande bordet;

Varmluftspistolen fick snabbt färgen att släppa och efter några timmar med sagda verktyg och en färgskrapa, var bordsytan befriad från den förfärliga gamla plastfärgen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Några söndagstimmar senare är bordet redo för slipning innan det blir dags för målning med äggoljetempera. Det här har jag planerat sedan vi flyttade till ön för drygt fyra år sedan men annat har hela tiden kommit i vägen och behövt prioriteras. Runt bordet skall 6 nya stolar stå, efter att också de fått några lager färg. Vardagsrumsväggarnas mörkt gråbeiga färg skall de få. Fast jag skickar dem nog till sprutlackering, annars har vi garanterat inga stolar att sitta på vid bordet på hitsidan om jul.

Så kan alltså en oktoberhelg tillbringas; med skyddsmask, handskar och en värmepistol i högsta hugg i vårt garage och med porten öppen mot stunder av mjuk höstsol i ryggen.

Och med en aldrig vikande längtan till Murviel. Förstås.