Murvielklotter

~ …om livet i Murviel lès Béziers

Murvielklotter

Etikettarkiv: poolöppning

A thing of the past?

05 lördag Apr 2025

Posted by murvielklotter in Murvelhuset, Om dagsläget, poolliv, Tjuvkil

≈ 5 kommentarer

Etiketter

apéro, Hunden i Frankrike, murviellängtan, poolöppning, säsongsöppning, säsongsinvigning

Är bloggen stendöd, undrar jag? Jag tänker på alla bloggar jag följt genom åren och som antingen är helt tysta eller som bara ibland uppdateras. Min är en av dem. Från åtminstone ett inlägg i veckan under flera år, till högst sporadiska besök under de senaste åren. Jag kan inte skylla på tidsbrist, eftersom jag numer har betydligt mer tid till mitt förfogande än för bara några år sedan. Men för min egen boomergeneration är det tydligt att Instagram tagit över. Bilderna är viktigare än texten och att ha några som helst litterära ambitioner är dödfött. Jag inser att detta sista får mig att låta precis så gammal som jag faktiskt är men att vi inte orkar med textsjok längre än några stavelser känns bekymmersamt. Kan du i en snabb reel få fram annat än ett ytligt budskap? Kan du gå på djupet med ditt budskap då? Behöver du ens grotta djupare för att förmedla sådant som är viktigt för dig eller räcker det med en talande bild?

Stinna sniffar in ägorna – bilden är tänkt att förmedla bara det att hunden njuter!

Jag tycker nog att det världsläge vi befinner oss i talar för att förmågan att ta till sig en längre text är avgörande för vår förståelse av omvärlden. Då skall vi dessutom komma ihåg att även bloggformatet har sina begränsningar och kan anklagas för att vara ett alltför snuttifierat format. Minns att det var så det kritiserades när bloggformatet fortfarande var relativt nytt.

Min egen murvelblogg har jag med jämna mellanrum avfärdat som alltför ytlig och oviktig, för vem är väl egentligen intresserad av vilken tapet jag väljer till skjutdörrarna i min tjuvkilshall?

Ibland har jag dock låtit den bränna till. Jag har berättat om en älskad anhörigs tuffa cancerdiagnos, om min åldrande mammas hälsobekymmer, om mitt autistiska barnbarns alla utmaningar och en rad andra hinder i vägen för ett alltigenom lyckligt liv.

Bertil och jag i en stund av absolut lycka

Jag har med jämna mellanrum känt ett behov av att berätta att inte mitt liv heller är förskonat, om nu någon trodde det. Alla de lyckliga tretton åren i det franska huset är en kuliss av lycka som genom åren dolt åtskilliga sorger. För så är ju livet för oss alla. Det skänker mig tröst och hjälper mig se de lyckliga stunderna att få dela med mig av dem här, från mitt ”happy place”. När tankarna får löpa friare blir åtminstone mina textsjok längre än vad andra metaformat tillåter, oavsett om jag berättar om sådant som gör mig glad eller sådant som är svårare.

I en knapp vecka har vi nu varit i Murviel men det känns som längre. Huset är så självklart och älskvärt vårt och det går inte att beskriva hur mycket jag alltid längtar efter det. Vistelserna har på senare år varit kortare än vad jag hade önskat och det känns som om jag behöver återerövra hela paketet; prioriteringen av vistelserna här, det faktum att det är i Murviel vi helst vill vara. Vi leker lite med tanken att vi nästa senhöst/vinter skall ha vår bas här istället för i Tjuvkil. Vi tycker att Tjuvkil också är underbart och att vi skapat oss de bästa av två världar men kanske vi skulle kunna låta någon hugad ta hand om vårt svenska viste åt oss under några månader? Hur mycket jag än tycker om vårt lilla radhus, är det ju trots allt svenskt vintermörker även utanför tjuvkilsfönstren.

Jag har skurat vår murvelveranda, lagt på en duk på det gistna bordet, hällt upp ett glas apérovin och sitter i skuggan under vår pergola med det stora akaciaträdets frodiga och färska lövverk försiktigt prasslande i en knappt förnimbar bris.

Himlen är blå och dagen är varm nog för att kunna sitta i skuggan. Det har varit en extremt blöt vår här i år och tecknen på det var många när vi kom ner för några dagar sedan. Muren under terrassen hade stora mossbelupna fält där vattnet runnit och även om jag fått bort mossan, kvarstår viss missfärgning.

Mina naglar och nagelband är gröna av växtsaften från allt ogräs som jag rensat,

men tillfredsställelsen över vad jag lyckats rensa bort och hur fint det väldigt snabbt blev, påminner mig om att vi faktiskt löpande ser till att både hus och trädgård är omhändertaget, annars hade arbetet varit precis så oöverstigligt som det i förstone såg ut.

Igår lade Alexander sista handen vid poolöppningen för säsongen och idag tog jag ett första dopp. Snabbt i och snabbt upp, för varmt är vattnet inte ännu.

Men kom igen om några dagar, när de första tempererade simtagen skall tas!

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Kära blogg, jag hinner inte riktigt med dig…

13 lördag Apr 2024

Posted by murvielklotter in Min franska trädgård, Murvelhuset, poolliv

≈ 1 kommentar

Etiketter

apéro, Frukostalfresco, murviellängtan, poolöppning, säsongsöppning

Förra veckan, bara dagar innan vi flög ner till Murviel, satt jag i vårt tjuvkilskök och misströstade medan jag krafsade ihop ett inlägg som jag sedan inte hann lägga upp. Det handlade förstås om vädret och löd så här:

Det är april redan och påsken är avklarad. Jag sitter vid mitt köksfönster med ännu en kopp kaffe framför mig – vilken i ordningen vet jag inte; jag har tappat räkningen. Ute skiner solen på gnistrande vit snö, det droppar från taken och jag kan inte bestämma mig för om det är lite nostalgiskt mysigt ändå eller om jag bara är sur på skiten.

Jag får försöka hålla två tankar i huvudet samtidigt och inse att detta mitt snöhat faktiskt inte är riktigt så kompakt som jag vill låta påskina. Det finns tillfällen när jag ändå motvilligt erkänner att det kan ha sina poänger. Det blir till exempel mysigt att kura inomhus; det är trots allt vackert att se på i rätt miljö; och aprilsnö försvinner snabbare än en avlöning där dagsmejan sätter igång att jobba.

Tidig förmiddag…
… några timmar senare…
sen eftermiddag…
Och nar dagsmejan slutgiltigt gjort sitt.

Det porlar, kluckar och rinner. Hunden blir stående i dörröppningen istället för att genast springa ut som hon brukar när terrassdörren öppnas
— Det är för blött, ser hon ut att tänka.

Den lille barnbarnsprinsen har åkt hem och huset är tyst. Solen in genom fönstren avslöjar små handavtryck och spår av gula stövlar som sprungit ut och in i nästan total frihet. Det gör mig en smula rastlös. Jag saknar honom, förstås, och ser till att sysselsätta mig för att hålla längtan stången. Imorgon drar vi söderut igen. Det blir en kortare tur än planerat, eftersom ett nytt hyrrektoruppdrag väntar.

I en dalastad den här gången, för det gäller ju att se till att inte hålla sig för nära sitt tjuvkilshem!

Ett bra sätt, kan jag berätta, att cementera sin hemlängtan. Min starkaste längtan just nu, förutom den ständiga efter småttingarna, är dock den till Murviel. Uteluncher och kanske årets första pooldopp hägrar!

Nu sitter jag här, med en utdragen utefrukost medan solen silar genom akaciaträdets lövverk. Hunden ligger bredvid mig på mjuka kuddar på en bänk med full koll på ägorna och med sina människor nära.

Hon trivs lika bra här som vi och hon är numera så resvan att hon stolt struttar fram på både flygplatser och tågperronger. Hon vet vad som väntar och hon får följa med och det räcker långt. Hon är inte så svår, vår jycke.

Som alltid när vi är här på våren är det säsongsförberedelser som gäller. Terrassen spolas ren och fixas till,

poolområdet fejas och befrias från vinterskräp och poolen öppnas för första gången för säsongen.

Det är helt ljuvligt att greja med, eftersom det så tydligt markerar slutet på vintersäsongen och bär på löfte om långa lata sommardagar på världens bästa plats.

Inomhus fejas det också och både klädkammare, linneförråd och skafferi får sig en rejäl översyn. Jag måste ha raka rader och prydliga högar i sådana utrymmen för att inte drabbas av klåda och stress. Med många gäster i olika omgångar är det ofrånkomligt att just min ordning rubbas en smula, så nu rev jag ut allt och började om från början,

Vid en sådan mer genomgripande städning är det nästan pinsamt att bli varse hur mycket skrot som bara skyfflas in i sådana utrymmen, för att för tillfället försvinna ur ens åsyn och sedan bli bortglömt och kvar i sisådär en fem år eller sju.

Men nu är det gjort.

Gårdagen visade temperaturer förbi 30-gradersstrecket och vi fick krypa in i skuggan med våra apérogäster, trots att klockan redan passerat 6 med råge.

Jag tappade räkningen på hur många gånger jag badade igår. Det var helt enkelt för varmt att stanna i solen utan att hoppa ner i det turkosa med jämna mellanrum. Vi njuter alltså av sommartemperatureri vår murvelträdgård. Jag hade gärna stannat hela våren men plikten och familjen kallar. På måndag är det dags; då bär det norrut igen. Det får gå.

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Inför Murviel

18 söndag Mar 2018

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, Inredning, Min franska trädgård

≈ 3 kommentarer

Etiketter

Av jord, bilresa i snömodd, när kommer våren egentligen?, ny stenläggning, poolöppning

Det var vår i typ några timmar för några dagar sedan men nu är den tillbaka, vintern.

Minusgrader och snorkallt.

Rester av en gammal envis förkylning vägrar att helt släppa greppet och jag är dödligt trött på spruckna läppar och torra händer, tjocka jackor och kängor som börjar ha sett bättre dagar. Fast vad jag tycker om vinter vet alla som känner mig, så det behöver jag egentligen inte orda om.

För snart en vecka sedan bilade vi på en inledningsvis torr E4 från Stockholm till Tjörn och snöfria fläckar längs med vägen fick mig att börja hoppas på att nu vänder det.

Ta mej tusan; vår, finalement!

Tänkte jag.

Några dagar tidigare hade jag och min älskade yngsta bilat åt andra hållet för att förbereda firationerna av den trettioåriga sonen/brodern, och den bilturen var ingen barnlek…

5 centimeter fastfrusen issörja i fronten…

Fast skitmöglet börjar äntligen ge vika och det är när jag misströstar som allra tyngst som det slår mig att det nu bara är knappt två veckor kvar till påsk och återtåg till Murviel. Där är arbetet med infarten bakom rostiga trädgårdsgrinden till slut påbörjat;

Marken jämnas...
Marken jämnas…
... och får ytterligare en avsats mot trädgårdstrapporna
… och får ytterligare en avsats mot trädgårdstrapporna
Ytan innan markutjämningen påbörjats
Ytan innan markutjämningen påbörjats
04C34734-375A-412C-AC20-751272DD1EF1
... och under work in progress
… och under work in progress

förberedelserna för säsongsöppningen av poolen är igång och temperaturerna är tillbaka till mer normala, trygga grader.

Mars 2017

I arbetsrummet i huset på ön växer högarna med pryttlar som skall följa med ner och de skvallrar både om kommande projekt och förväntningar på en annan sorts tillvaro.
Tvätt på tork utomhus under nya lilla takutsprånget vid terrassen, tillexempel;

Work in progress hösten 2017

Träklykor är en absolut nödvändighet för rätta känslan,

Träklykor, små mjölkkannor och cederträringar mot ovälkomna gäster

liksom alldeles plastfria tvättlinor.

Tvättlinor från Nacka byggnadsvård

Det är en rituell njutning att hänga tvätt i en vårvarm murvelträdgård med ivrigt fågeltjatter i öronen och solen som silar sig ner genom lövverket.

Det där förutsätter förstås att arbetet med infarten är någorlunda klart, annars kommer det inte att vara en urbra idé att hänga tvätt i byggdammet.

Lilla toan på bottenvåningen skall målas med röd äggoljetempera

och tapetstuvar skall upp i den lilla nischen ovanför porslinsfåtöljen.

Om jag hinner.
Om inte ivrigt umgänge alldeles tar över.

Att sedan den sista praktiska Kleenex-tuben med servetter tog slut under bilresan från Stockholm häromsistens gör förstås behovet av en resa till Murviel än mer nödvändig!

Så vårens biljetter är bokade och ombokade, röda resväskan står beredd och innan nästa avfärd mot Murviel skall jag hänga med de älskade småprinsarna i Solna.

Lika som bär; Bertil 4 månader i januari 2015 och Bror, snart 4 månader i mars 2018!

Bertil, som är så van vid att mormor kör bil att han raskt säger ”kör försiktigt” när mitt nylle dyker upp i paddan och Bror, den lille luringen, som ger hals så snart han tycker att han får för lite uppmärksamhet. Det skulle inte vara hälften så härligt att längta till Murviel om jag inte också hade dagar tillsammans med de där två skatterna att se fram emot.

Och för all del; ganska glad är jag över att behöva dra för gardiner mot stark vårsol, eftersom det obönhörligen betyder att vintern är chanslös om bara alldeles snart!

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Säsongen smyger igång

02 söndag Apr 2017

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont, distansjobb, Murvelhuset, poolliv, Väder

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

apres travail, badpremiär, D'Oc d'or, distansjobb, poolöppning

I förrgår kväll kröp jag in under duntäcket och somnade till ett mjukt strilande regn utanför ett sovrumsfönster på glänt. Ett sommarregn allra sista kvällen i mars och sista natten i murvelhuset. Nu var det inte särskilt svårt att åka härifrån den här gången, eftersom vi åker tillbaka igen om bara en vecka. Anledningen till detta hattande fram och tillbaka för min del är den bästa tänkbara. Han heter Bertil och nästa vecka har han och jag ett antal inbokade viktiga möten.

L:s blixtvisit passade bra med ett parisiskt jobbmöte,

The Laird of the Manor has landed…

och tanken var att vi skulle få till ett möte med banken i byn. Så blev det nu inte, för banken hade datastrul. L hängde inte läpp för det, utan njöt istället av aprés travail på D’Oc d’Or följt av ostron- och musselslurp hos K och M.

Après travail hos Rolle & Therese på D'Oc D'Or
Après travail hos Rolle & Therese på D’Oc D’Or
Ostronöppning och musseltvätt
Ostronöppning och musseltvätt
Middag al fresco med murvielslottet i fonden
Middag al fresco med murvielslottet i fonden
Musslor i keramik från Solhem i Bohuslän
Musslor i keramik från Solhem i Bohuslän
IMG_1126

Jag har smugit igång säsongen,

Tidig morgon i trädgården

städat poolhuset,

Högtryck och
Högtryck och
fransk savon noir fixar bort vintersmutsen
fransk savon noir fixar bort vintersmutsen

och sanerat ett kylskåp som svämmat över av smällt glass. Med spänning har jag följt poolens stigande temperatur,

Onsdag morgon...
Onsdag morgon…
...torsdag lunch
…torsdag lunch
...lördag eftermiddag
…lördag eftermiddag

jobbat ivrigt och entusiastiskt med spännade projekt i utekontoret på terrassen,

och kisat mot solen och det glittrande vattnet med datorn i knäet under några sköna eftermiddagstimmar.

Man skulle kanske kunna tro att det inte skulle vara särskilt effektivt men det är precis tvärtom; det går som en dans och jag får mycket gjort.

Innan vi lämnade huset – den här gången utan att stänga alla fönsterluckorna! – stoppade jag tårna i poolvattnet och kunde konstatera att 24 grader räcker för badkrukan, så hela min lekamen doppades i det turkosblå. Vädret var inte det allra bästa, utan som en sådan där typisk svensk sommardag när molnen envisas med att parkera sig framför solen vid helt fel tillfällen. Med knottror i skinnet som följd.

Fast i vattnet var det fantastiskt skönt; mjukt, ljummet och uppfriskande på samma gång och att vara tvungen att kliva upp kändes bra onödigt.

Om en dryg vecka plaskar jag inte omkring där ensam, utan får njuta av formidabelt sällskap. Sisten i är en… badkruka!

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Påsk med förhinder, del 2

03 fredag Apr 2015

Posted by murvielklotter in Murvelhuset

≈ 1 kommentar

Etiketter

hundbekymmer, poolöppning

Kära bloggläsare!

Har ni följt mig ett tag, så har ni säkert redan blivit varse att det är ett slags kärlek det handlar om, vurmen för murvelhuset och hela sammanhanget runt omkring. Fast jag undrar ändå om ni riktigt förstått, om det liksom har framgått hur långt jag är beredd att gå för att:

1. ta mig ned

2. se till att jag får stanna kvar

3. säkerställa att tiden får avnjutas tillsammans med favoriter

Det är dags för en redogörelse av de tre ovannämnda punkterna. Det kan hända att det blir ett långt inlägg för det är ett nästan obetvingligt behov jag känner just nu, att få låta fingrarna löpa över tangentbordet. Ute skiner solen. Det är tjugo varma grader. Jag är kvar inomhus framför äpplemaskinen.

L och jag planerade in vår påsksemester för ganska så länge sedan och med siktet inställt på att det skulle hinnas med mellan arbetstopparna på jobbet. Så kom beskedet om att det viktiga beslutet om skolan skulle komma tidigare än beräknat och jag insåg att det inte var läge att flaxa iväg på semester då. Så jag vinkade av L och stannade hemma, bokade nya biljetter för att åtminstone ha möjlighet att fira fransk påsk, om situationen tillät det. Det var ingen lätt sak för det är ju just påsk och det mesta var uppbokat. Eller för dyrt.

Under några timmars relativt lugn for jag sedan iväg till Pensionat Paradiset med hunden för att inte heller det lilla pälsdjuret skulle kunna förhindra en avfärd. Där togs hon emot av sina lika pälsförsedda polare, varav den ena är mitt uppe i sina lingonveckor. Fast det verkade ju lugnt, så jag dök tillbaka in i jobbet en dag till och tråcklade mig sedan ner till Murviel via Köpenhamn, Paris och Lyon för att låta axlarna sjunka ner några nivåer och för att andas ut en stund.

Så långt punkt ett.

Sedan var det det där med att få klamra sig kvar som planerat också. Det är inte lätt det heller, ska jag säga. Jycken, det lilla monstret, har drabbats av ett obetvingligt behov av att pinka in sitt revir i Paradiset. Inte en gång, utan många gånger.

M-å-n-g-a gånger.

Situationen är ohållbar, jycken måste därifrån, det hårt prövade värdparet måste räddas undan jyckens syndafloder, så – ta morgondagens kärra tillbaka hem igen? Vinka av L och bli ensam kvar? Eller kanske skamligen utnyttja en annan fantastisk vän?

Vi lämnar punkt två och går vidare till punkt tre.

Naturligtvis vänder jag mig till en annan fantastisk vän, som i skrivande stund är i färd med att medelst hyrd skåpbil ta sig till pensionatet. Eftersom det är påsk, är hyrbilarna slut men Åsa, den vänliga själen, letar upp en skåpbil och skall nu alltså tillbringa flera långfredagstimmar i sagda skåpbil för att hämta en kissnödig hund medan jag skamligen njuter mitt otium på sydliga breddgrader.

Problemet löst? Sinnesfrid på plats? Vi släpper allt och bara njuter?

Nej, så fungerar det ju inte. Det kan hända att påsksemestern måste avbrytas ändå men vi får några timmars frist för att se om jyckens bisarra beteende upphör när hon inte längre måste revirtävla med paradispolaren. Om inte, återstår ingenting annat än att planera om igen.

Isåfall tänker jag tycka lite synd om oss, trots att det är en världslig sak och att livet kan bjuda på sådant som är så oändligt mycket värre.

Förtretligt, tänker jag.

Som förgjort, liksom.

Det är besvärligt, kan jag konstatera, att ha ett ansvarsfullt heltidsjobb och försöka kombinera det med att med jämna mellanrum leka fransos.

Ikväll kommer E och vi har fått stuva om lite i kvällens planering också för att hämta honom i Montpellier men det är ju bara alldeles fantastiskt bra, så över det vilar överhuvudtaget ingen ledsamhet. Ska fixa till ett litet påskägg till honom.

Under tiden pågår poolöppning och det är inget litet arbete men det överlåter vi åt de som kan. Än frestar inte ett dopp i det blå men snart så!

Efter vintern
Efter vintern
Före...
Före…
...under...
…under…
hårt slit
hårt slit
snart ren!
snart ren!

 

 

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Vårtecken i inboxen

25 måndag Feb 2013

Posted by murvielklotter in Betraktelser från hemmahorisont

≈ 4 kommentarer

Etiketter

Belle Eau Piscines, poolöppning, vårtecken

Jag tycker ju inte om räkningar så där i största allmänhet men när de kommer med löfte om en nära förestående vår- och sommarsäsong, då kapitulerar jag.

Det är dags att planera för det högtidliga öppnandet av poolen, nämligen, och för detta ändamål damp det ner en offert från poolskötare A i inboxen. Det spritter till i livsandarna och en diskussion kring startdatum av glitter från vår Belle Eau Piscine känns ju inte särskilt betungande.

image

20130225-161035.jpg

Påsköppning får det nog ändå bli, även om det inte blir så mycket badande av så tidigt på säsongen. Men den är ju så fin att titta på också!

IMG_0718

Dela detta:

  • Tweet
  • Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster) Skriv ut
  • Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster) E-post
Gilla Laddar in …

Translations

These are automated translations which are very far from perfect but they may give you a general idea. I take no responsibility for any of the inevitable errors!

  • English
  • Français
  • Español
  • Deutsch
  • Português
  • Other languages

Murvielväder

Murviel-lès-Béziers
Detaljerad prognos

Senaste inläggen

  • Nakna träd och längtan
  • It takes a village…
  • De sista skälvande murveldagarna…
  • Mellandagar …
  • Man dygnar inte när man är 64…

Besöksstatistik

  • 391 354 träffar

Tidigare inlägg

Kategorier

Murviel

advent Air France apéro Av jord barnbarn Bertil Betraktelser från hemmahorisont bignone bygrannar Béziers canicule carrelage claystone D'Oc d'or distansjobb flyttbestyr Förberedelser garde manger Heidelberg Hunden i Frankrike hus i Languedoc IKEA Jul köksrenovering La Maison Hansby Le Café Nouvel Maison de deux murvellängtan Murviel murviellängtan Murviel lès Béziers Norwegian orage poolliv Resor roadtrip Roquebrun Ryan Air Tjörn äggoljetempera

Bloggar jag följer

  • Annika Estassy Lovén
  • Att leva i Languedoc
  • Brev från Servian
  • Franska sydkusten och andra kuster
  • Freedomtravel
  • French Word a Day
  • Hus i Frankrike
  • Kors och tvärs
  • Mellan skånsk mylla och fransk terroir
  • Min franska blogg
  • Miras Mirakel
  • The Good Life France

Bra boenden

  • Chez Amis B&B i Saint Nazaire de Ladarez
  • D'Oc d'Or Chambres & tables d'hôtes
  • La Belle Vue
  • Maison Vieussan

Husmäklare

  • Hus i Languedoc
  • Sydfranska fastigheter

Gör som 59 andra, prenumerera du med.
december 2025
M T O T F L S
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  
« Nov    

Arkiv

  • november 2025
  • september 2025
  • juli 2025
  • juni 2025
  • maj 2025
  • april 2025
  • februari 2025
  • januari 2025
  • december 2024
  • oktober 2024
  • september 2024
  • augusti 2024
  • juli 2024
  • maj 2024
  • april 2024
  • mars 2024
  • februari 2024
  • januari 2024
  • december 2023
  • november 2023
  • oktober 2023
  • september 2023
  • augusti 2023
  • juli 2023
  • juni 2023
  • maj 2023
  • april 2023
  • mars 2023
  • februari 2023
  • januari 2023
  • december 2022
  • november 2022
  • oktober 2022
  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • november 2021
  • oktober 2021
  • september 2021
  • augusti 2021
  • juli 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • april 2019
  • mars 2019
  • februari 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • juni 2018
  • maj 2018
  • april 2018
  • mars 2018
  • februari 2018
  • januari 2018
  • december 2017
  • november 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • juli 2017
  • juni 2017
  • maj 2017
  • april 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • januari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • september 2016
  • augusti 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • september 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • januari 2015
  • december 2014
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • februari 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012

Senaste kommentarer

  • Anonym om Nakna träd och längtan
  • murvielklotter om Mellandagar …
  • Anonym om Mellandagar …
  • RSS - Inlägg
  • RSS - Kommentarer

Blogg på WordPress.com.

  • Prenumerera Prenumererad
    • Murvielklotter
    • Anslut med 59 andra prenumeranter
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • Murvielklotter
    • Prenumerera Prenumererad
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Läsare
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

    %d