Elfte augusti för en vecka sedan och ännu en barnbarns födelsedag – en sådan varje månad från april till september har jag och sedan i november igen. Det går rasande fort; förra veckans jubilar fyllde fem, jämngamla kusinen uppnådde samma aktningsvärda ålder för 18 dagar sedan, de yngsta i skaran blev tre i maj och två i juni. Syskonskaran i Solna flankerar med fyraåringen i april, äldste man som fyller 12 i september och vår finurliga snart nioåring i november. Jag har aldrig tråkigt!

I Murviel har gäster njutit av sin fransk semester i tre veckor medan vi planerat för höstens vistelser; i plural, eftersom ovan nämnda födelsedagar kräver såväl engagemang som närvaro av något slag.
Väl på plats om en dryg månad (undantaget blixtvisiten om två veckor) är det en del att göra. Diskmaskinen valde att packa ihop häromveckan men leverans av en ny ordnades raskt. Därmed har i tur och ordning köksfläkten, torktumlaren, kylskåpet och diskmaskinen svikit oss. Torktumlaren och diskmaskinen får nog tillskrivas effekten av hög ålder, medan kylskåp och köksfläkt borde ha kunnat hålla i flera år till.

Åsa & Aska kom på besök i Tjuvkil förra helgen. Vi västkustade oss med fisk och skaldjur, njöt i lä på vår terrass

och for till Rörtången i hopp om att få till ett bad med inte allt för höga vågor. Men vinden blåste frisk där också, så jag bangade badet.

Åsa, pålitlig badkompis utan några som helst badkruketendenser, trotsade ändå vågorna och tog några simtag i det skummande vattnet. Det tog en bra stund för henne att få upp värmen, så jag var trots allt nöjd med beslutet att avstå doppet.

De närmaste veckorna stavas dock rektorsjobb, så det är tidiga morgnar, ett par timmar bakom ratten varje dag och nytt trevligt folk att lära känna. Den här gången är det gymnasiet som gäller och även om också en sådan verksamhet har sina utmaningar, är det en mer förutsägbar tillvaro. Två månader sammanlagt är det tänkt att bli, medan resten av hösten ännu så länge är ett oskrivet blad.

Det kan bli mycket Murviel eller så dyker ett nytt uppdrag i grundskolan upp igen…
Helst inte i närtid, dock, men självklart kan det kännas aktuellt igen så småningom.

Oavsett, så är kalendern välfylld den närmaste tiden också och jag undrar när jag skall lära mig att bara vara? Eller är det helt enkelt inte jag! Snart måste jag kanske ändå bli pensionär på riktigt men där är jag inte ännu, trots allt.

Mental bild av pensionärsjag…