Vid flera tillfällen sedan vi blev murvielbor på deltid, har vi varit upp vid slottet och tittat på krigsmonumentet som rests till minne av byns fallna hjältar. Överallt i byn gör dessa fallna sig dessutom påminda, eftersom flera av de gamla gatorna fått byta namn för att hedra dem som stupat i nittonhundratalets krig. Murviel är en liten by och med tanke på byns storlek är det ett ansenligt antal pojkar som fått sätta livet till, framförallt i första världskriget. Några familjer förlorade flera söner och jag kan inte föreställa mig hur förfärligt det måste ha varit.
En av byns söner har gett namn åt vår gata – unge Fernand Schmidt hälsar alla besökare välkomna, eftersom det är hans gata som leder alla besökare in i byn. Funderar på hur hans liv varit om han fått leva; hur livet tedde sig för resten av familjen efter att de nåtts av budet om hans död…
Idag är det 11 november. På dagen 94 år sedan Armistice Day. I Storbritannien sitter poppies på vart och vartannat rockslag – hur högtidlighålls dagen i Frankrike, tro?
Du undrar hur det här dagen högtidlighålls i Frankrike? Nu råkar det vara söndag så det är stängt överallt ändå men annars är detta en av landets större och viktigare nationaldagar då allt är stängt. Det uppmärksammas överallt, ner till minsta by med borgmästaren och andra som officeriar och det är kransnedläggelse och annat.
Jag ska snart slå på tv:n och se på de enorma hyllningsceremonier som försiggår på Champs Elysée med president närvarande, militära och andra honoratioires och förstås kransnedläggning och ceremonier också vid den okände soldatens grav. Idag är det mycket fokus på ALLA soldater som dött för Frankrike med tonvikt på de elva som dött i Afghanistan i år.
Förrförra året var Angela Merckel närvarande i Paris och både hon och Sarkozy höll de mest fantastiska tal om vikten och betydelsen av det samarbete som nu existerar mellan de forna fienderna där alla, i båda länderna fick utstå enorma lidandet..
Det monument du har i din by är typiskt för alla byar i Frankrike. De är tillkomna för att hedra dem som föll under det första världskriget. La Grande Guerre, det stora kriget. Minnet av detta sitter fortfarande mycket djupt fast hos fransmännen, det var först förra året som den siste överlevande från detta krig avled, jättegammal. Men många har som i din by släktingar som fortfarande lever med det trauma det innebar att förlora så många av byns söner.
Andra världskriget innebar inte krig på samma sätt. Frankrike var ockuperat och de som föll var i de flesta fall inom motständsrörelsen. Det är därför det inte är lika många namn ingraverade från detta krig som från det första.
Som svensk kan man inte förstå det här. Jag föreslår att du nästa gång du är i Frankrike kör upp till Verdun och krigskyrkogården och det stora monumentet där. Det ger en mycket stark och närvarande känsla av vad som hände för inte mer än hundra år sedan och som ligger till grund för många franska värderingar vi som svenskar inte fattar. Ett föredömligt museum berättar om detta skyttegravskrig. Mitt tips är också att du läser på om Frankrikes moderna historia, inklusive de båda krigen – själv känner jag att det är enormt viktigt med denna bakgrundskunskap för att förstå det som händer i dagens franska samhälle. Knut Ståhlbergs De Gaulle är ett tips!
På din tidigare fråga om kalkon och beställning av en sån skulle jag definitivt förorda det. Man äter visserligen, inte så många, kalkon till jul men den vanligaste fågeln är ungtupp. Sen äter man gåslever och ostron och andra skaldjur och dricker champagne och firar på helt annat sätt än vi i Sverige så du kanske vill köra en blandning?
Hoppas ditt tak håller. Jag har en fransk god vän som nyligen flyttat till en by bara sex km från dig. Hon har varit allt-i-allo för oss här. Vill du att jag frågar henne om hon kan vara lite av husvärd för dig? Du behöver någon på plats som också kan språket, det märks tydligt. Så slipper du oro dessutom.
GillaGilla
Ser att jag inte stavat rätt på varken officierar, honoratiores eller ens Champs Elysées. Aja, baja mig:-)
GillaGilla
Misstänkte att det är stort högtidlighållande i Frankrike också men som inbiten anglofil är det framförallt den brittiska versionen av historien och firandet jag kan. Vi får se till att vara på plats nästa år, så har jag ett år på mig att förkovra mig i det franska!
Vi har precis skaffat en fransk ”husvärd” med hjälp av våra svenska grannar i byn, för som du skriver är det helt nödvändigt! Suger för övrigt tacksamt i mig av dina goda råd! Allt har gått fort och vi är ena riktiga blåbär:-)
GillaGilla
😀
GillaGilla
Det är ju jättebra att ni kan er brittiska historia och är anglofiler. Men en sak kan jag säga: DET funkar inte här!! Det är bara att plugga på den franska versionen och gå på intensivkursen i franska igen:-)
Ett tips är att undvika lärare som det första det gör lär ut att hunden kallas för loppsäck. Jag har aldrig hört uttrycket, skulle aldrig använda om egen eller andras hund och tycker att vanlig vardagsfranska är viktigare än den här sortens faktiskt avancerade uttryck som gör att man riskerar att hamna helt fel i vardagsspråket.
Det låter också helt fel för mig att fastna i om djuret eller uttrycket är femininum eller maskulinium. Det är sånt här som gör att man inte hinner med i de snabba franska konversationerna – för mycket grammatiktänk gör att man kanske kan skriva bra så småningom men vill man hänga med i pratet måste man sluta ”tänka” så mycket. ¨Ladda ner från nätet vanliga språkövningar där framförallt uttalet prioriteras. Det är viktigare än allt annat, believe it or not!!
GillaGilla
Hittade en kul blogg, inte så långt till Murviel från oss … i Causses et Veyran
GillaGilla
Ser ut att vara ett finfint B&B! Har inte varit i Causses ännu men det det finns med på min to-do-list!
GillaGilla
@Monet: Anglofili uttesluter inte frankofili, även om den senare är av det mer nymornade slaget:-) Dock ligger jag lågt med det anglofila i Frankrike och ägnar mig istället åt att nyfiket upptäcka allt det languedocska.
Det där med loppsäcken kom ut ur en uppsluppen lektion där vi skojade om både det ena och det andra och inlägget där jag funderar över sagda loppsäcks genus var mest en drift med min språkfrökenfäbless för grammatiska förklaringsmodeller!
Ägnar mig nu åt Duolingo på nätet samt franska TV 5:s utmärkta språk- och realiakurser. Sedan får det nog bli en intensivkurs på plats, vad det lider.
GillaGilla