Brunch med efterlängtade bästa blev det på sjätte våningen idag. Alla var inte här men många. Utanför är det tydligt höst nu och kontrasten mot de senaste dagarna i Murviel är större än vad jag hade väntat mig. Det har faktiskt hunnit hända ganska mycket härhemma under den vecka jag varit borta.

Sista dagen på de sydligare breddgraderna präglades av insikten om att det som behövde göras var tvunget att göras just då, eller inte alls och på något mystiskt sätt lyckades Å och jag, visserligen med fördelade krafter men ändå, klara av husvisningar, bankärenden, städning av hus, flera timmars lapande av sol, stängning av trädgård och poolhus, en liten stunds prat med E&C, en tur till Bertrand för att betala trädgårdsarbetet och dessutom ytterligare en tur till Pezenas, innan kvällen övergick i natt och det blev dags att dra täcket upp till öronen.

I Pezenas hastade vi snabbt iväg till Trois Soeurs, där jag till slut fick med mig tallriksstället jag sett ett år tidigare;

Ner i shoppingpåsen slank dessutom ett litet fat för smycken, som jag inte kunde motstå.

Nu bor det på mitt handfat i Murvelhuset.

Butiken var på väg att stängas när vi kom men vi fick komma in ändå och medan vi småpratande handlade och nöp i allehanda fina pryttlar, kom flera kunder in – lika välkomna de som vi, trots att det hann bli långt efter stängningsdags innan vi var klara.

Att jag skulle hitta en butik som sålde barnkläder var ingen högoddsare…

En grön groda fick mig att tänka på liten systerson för ganska många år sedan nu…

En skjorta till Bertil införskaffades, med det lustiga märkesnamnet Arsene et les pipelettes,

Affärsinnehavaren berättade stolt om sin lilla butik, om sina år i Paris och om sin designerbakgrund. Så berättade hon om sin egen vurm för skandinaviska barnkläder för att de är så oömma, praktiska och dessutom coola. Mycket av det hon sålde i sin butik var danskt. Fast jag köpte förstås franskt. Nån måtta får det ändå vara.

En snabb middag i ett hål i väggen inne i en gränd fick avsluta fredagens pezenasäventyr

innan vi for hem genom mörkret. Koftan som jag tagit med kom inte till användning – kvällen förblev ljummen.

Nu är huset och trädgården förberett för höst. Det känns bra. Snart är jag här igen.

Tidig lördagsmorgon på vår Avenue…