Vintern i år är inte lik någon annan som jag kan minnas. Den är mild. Den är regnig. Solen skiner på ett vackert Skärhamn. Endast några flingor snö hann jag se innan jag imorse vaknade av att jag frös i sängen bredvid det öppna fönstret. I fönstersmygen låg en blöt snödriva i miniformat och det rann längs med väggen där snön smälte av rumsvärmen. Utanför var världen plötsligt vit.

Typiskt.

Här har hösten och julen sett allehanda växter knoppas och fågelsång har mött mig när jag öppnat dörren mot dagsljuset. Så passar den oundvikliga köldknäppen och vintervädret på att göra entré dagen innan vi skall slå på sommardäck för att köra söderut. Nu töar det visserligen och för morgondagen har plusgrader utlovats men vinterväglag kan det ju vara ändå och då kan de sju milen från Tjörn till färjeläget vara nog så långa.

På julafton fixade Alice ägghalvor i bara julstassen utomhus.

Utan att frysa, skall tilläggas.

Det är ju nästan som i Murviel, för tusan!

Nåväl, hur det än är och blir med vädret, så sätter jag mig i bilen tillsammans med hund, son och sons flickvän för färd söderut imorgon. Det blir nya Volvons första tur genom Europa. Det lär nog inte bli den sista…

Övernattning på färjan mellan Göteborg och Kiel väntar, liksom körning med chaufförshjälp till Heidelberg på tisdag och sista benet Heidelberg-Murviel via Lyon på onsdag. I Heidelberg avlevereras två av passagerarna

… och sedan far hunden och jag vidare mot Lyon, där den flygande hussen plockas upp. Sent dagen före nyårsafton är vi framme.

I Murviel väntar en dryg veckas semester och umgänge med alla våra languedocfavoriter.

Högst upp i byn, december 2012

S njuter av decembersol 2012

Juldagsnjutning 2012

Jul i Murviel 2012

Fest blir det också. Nyårsfest. Med humrar, Limoux och medhavd löjrom. Svenskt och franskt. Och raketfritt, hoppas hunden

God fortsättning, alla bloggvänner!