… men ibland går jag loss. Det krävs att jag varit ledig ett tag och tycker att pastan i längden blir lite enahanda. För äta, det tycker jag om! Gott och vällagat, lite nytt och lite spännande. Om jag dessutom, som nu, är ensam i huset,  får jag ju försöka att locka hit folk för att inte alldeles drabbas av total lappsjuka.

Måndagen inleddes därför med en tidig shoppingtur till SuperU, åtföljt av diverse förberedelser inför kvällen.

Jag kör brasseprincipen och försöker kombinera ihop allt som jag tycker om.

Ibland passar det ihop, ibland inte lika bra. Mycket mat brukar det alltid bli, så lunchen imorgon lär vara räddad. Några av våra fina bygrannar var på plats;

Vi är så många svenskar i byn nu att det är alldeles omöjligt att samla alla på en gång. Spridda gracer är det som får gälla.

 

Imorgon får det bli en lugn dag. Det närmar sig hemfärd och sakta ställer jag in mig på att det är så det blir. Jag dröjer mig kvar ute i en mild kvällsbris med La Belle Vues spellista på Spotify som sällskap i det sammetsmörka.

Några munnar carignan från vingården Viranel får avrunda det som blev en särdeles underbar semestermåndag i murvelhuset.