Nu. Är det varmt. Vi frustar i värmen. Dricker ohemula mängder vatten och ändå känns halsen som ett urgammalt pergament mest hela tiden.
I poolen råder 31 grader och vi kämpar med att hålla nere temperaturen där. Övervåningen i huset kokar men på bottenvåningen är det svalt och skönt.
Aktiviteter företas med sengångarhastighet och jag är glad att jag inte behöver jobba just nu. Det är semestertider och för många härnere innebär det att turister skall servas så att lokalbefolkningen inte bara måste jobba i värmen, utan dessutom måste hålla sina affärer och serviceinrättningar öppna mitt på dagen. Vafalls, tänker jag, man måste ju stänga under hundtimmarna! Allt annat är ju omänskligt! Så snabbt går det alltså att anpassa sig till en lunk som man här förhållit sig till alltid. Minimal aktivitet när dagen är som varmast och lite yrvaket fix när hettan släppt sitt mest intensiva grepp om jordskorpan.
Jag lämnade J och G på tågstationen i Béziers mitt på dagen idag. Jag ville inte åka hem till ett hus utan dem meddetsamma, så jag for iväg för att uträtta ärenden. Biltermometern visade på 35 grader. Jag for först till Destock 34 på väg ut mot flygplatsen. Där var det rea med 50% så då shoppade jag schäslong att ha i trädgården. Den kom de körande med bara några timmar senare, så nu står den på gårdsplanen i väntan på att få komma upp till övre delen av trädgården:
Den skall förstås få sköna kuddar i sig och lämplig omgivning. Det kan hända att det kommer en bild på det också så småningom…
En tamburmajor plockade jag med mig i förbifarten
Madame i butiken led svårt i sitt bås ute på grusplanen där möblerna stod uppställda. Hon hade visserligen tak över huvudet men luften stod stilla och inte fick hon någon lunchpaus heller. De hade öppet toute la journée, för ovanlighetens skull.
Jag tog tamburmajoren under armen, stolt över att ha handlat både den och schäslongen på stapplande men uppenbarligen begriplig franska.
Så vidare till Decathlon för att leta cyklar. Hittade en ”promenadcykel” utan växlar och med präktigt stuk men gick ändå därifrån utan cykel, för här fungerade inte stappelfranskan lika bra och jag bestämde mig för att läsa på hemma på nätet först, innan det blir franska cykelaffärer av. Vill nog trots allt ha några växlar ändå.
På Castorama, granne med Decathlon, halades däremot plånboken upp för nu äntligen tror jag att jag har hittat handtagen som passar till våra innerdörrar
Det har varit knepigare än vad man skulle kunna tro och vi har spräckt ett antal porslinshandtag när nöden gjort sig påmind och ivriga händer ryckt i handtag som inte suttit fast ordentligt. Penibelt för den nödige, som dessutom alltsomoftast blivit inlåst i puderrummet när handtaget på andra sidan dråsat i golvet.
No more. Nu skall sagda handtag skruvas fast ordentligt i dörren med ett bleck och då vore det väl tusan om det inte skulle sitta!
Jag hann med en sväng inom Boulanger för att leta kylskåp, som jag inte hittade, och till Géant för proviantering. Dryga fyra timmar efter jag släppt av J och G på stationen, sjönk jag ihop i den flytande fåtöljen i poolen hemma och somnade i eftermiddagsskuggan. Lite tjatter med bygrannarna hanns också med innan jag hamnade här framför min äpplemaskin. Fast det är dags för kroken på dörren – morgondagen har visst redan börjat.
Murvielklotter 