Etiketter
Jag stänger den inte förrän det blir alldeles mörkt. Den släpper in ljudet från gatan och med jämna mellanrum ställer jag mig i öppningen för att fascinerat titta på vintraktorerna med flaken fulla av nyskördade druvor.
Jag hör när de kommer skramlande nere i gatan. Allt droppande från flaken har nu bildat en sockrigt klibbig yta på asfalten, som får det att låta som bilarna kör genom vattenpölar.
Men det är bara däcken som fastnar i klibbet. Jag tycker mig ha sett gatsoparbilen oftare än vanligt under de senaste veckorna men det verkar inte bita på klibbet. Fast vad gör väl det, som bygranne C lagom ordvitsigt säger – det är ju för en god sak!
Badhuset har jag stängt för säsongen
och dynorna till solsängarna har staplats under presenningar för att skydda dem från spindelattacker.
Eventuella möss hoppas jag att grannkatterna håller i schack. Poolen stänger Alexandre nästa vecka fastän det hade gått att bada i den ett tag till
Men jag skall ju inte vara här ordentligt förrän i höstlovsveckan och då är det garanterat för kallt, åtminstone för bad. Fast en dyna på solsängen i höstsolen kan det säkert bli och det duger gott.
Resten av trädgården intar också au-revoir-läge
Men min franska höstgarderob liknar inte på något sätt de klädespersedlar som jag måste kränga på mig därhemma redan idag
Nu väntar ännu en Ryan Air-flight och L och hund. Fint det.
Lite vemodigt ändå att ”göra höst”… Men samtidigt så många härliga minnen att plocka fram när du sitter här hemma i vinter.
Vi vet att vi ska ner i februari, när det är som allra värst här hemma. Vi vill se mimosan blomma :).
GillaGilla
Ja, den där berömda mimosan vill man ju se! Kanske tycker jag bättre om det där taniga trädet vid trappan när det blommar i februari?
GillaGilla
Kul att läsa och se bilder om livet i Murviel. Måste planera en resa nästa år i september. Ha en skön resa hem till Sverige.
GillaGilla
Trevlig resa önskas! Och lite vemod är det nog som Elisabeth säger, samtidigt som det är roligt att komma ”hem”. Blandade känslor som livet består oss med. Bloggen är ett bra instrument, tror inte man skulle dokumentera så mycket annars och det blir ”post-it”-lappar för minnet när man tittar, för runt inlägget finns ju så mycket mer av det privata som man själv bara vet. Jag läser min egen blogg rätt ofta:-))). Ha det så fint på hemmaplan också!
GillaGilla
Ja, det måste du faktiskt! Fascinerande med allt skördearbete, i stort sett dygnet runt!
GillaGilla
Nyss hemkommen och det är bra här också. Färgexplosionen är nära;)
Jag gör som du – går bakåt i min egen blogg med jämna mellanrum. Det blir många ”javisstja” då!
GillaGilla
Måste kännas vemodigt att stänga och plocka ihop allting. Å andra sidan står det inte på förrän du är där igen 🙂 Kram
GillaGilla
Jag håller med er, Monica och Murvielklotter, som tittar tillbaka i sin egen blogg, När jag började skriva min egen blogg så insåg jag att det var en av bloggens stora fördelar för mig själv – nämligen att det blir en sorts dagbok som annars inte blir skriven. Ha en skön helg alla läsare på denna sida, kan meddela att i Languedoc ligger molnen nere vid fotknölarna och det är ganska hög luftfuktighet…
GillaGilla
Nej, det dröjer inte! Åker ner om en vecka för att förhoppningsvis hämta bilen. Om den är lagad…
Fast då blir det bara några dagar därnere.
GillaGilla
Vi flög in i molnen med en gång imorse! Regnar det på er dessutom?
GillaGilla